Socialdemokratin var en gång arbetarnas hopp. Det var ur fackföreningar, hyresgästföreningar och folkrörelser som partiet föddes. Det var härifrån kraften kom till åtta timmars arbetsdag, semesterlagen, sjukförsäkring, pension och en välfärd som byggde på solidaritet. Det var en tid då vanliga människors vardag faktiskt förbättrades, år för år.
Idag, den 28 februari, är det 37 år sedan Olof Palme, Sveriges statsminister och det socialdemokratiska partiets ordförande, sköts till döds i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan, i centrala Stockholm.
Sverige har sedan 1986 genomgått en genomgripande omvandling.
På väg till 1-maj-demonstrationen(v) ser jag på den nygröna gräsmattan ett litet rött socialdemokratiskt valplakat nära Oscar Fredrik-kyrkan i Göteborg. Jag uppmanas där att inte låta “de högerkonservativa vända utvecklingen bakåt.”
Maken till fräckhet och hyckleri! Sossarna och borgarna har ju ägnat de senaste 40 åren till att konsekvent just vända utvecklingen bakåt.
