Jag hörde att inflationen nu är nere på 1,1 procent. Bland annat beroende på sjunkande räntor och billigare bensin. Däremot ligger livsmedelspriserna kvar på en hög nivå, vilket förvånar experterna.
När jag handlar mat kollar jag alltid jämförpriserna för att hålla nere mina matkostnader. Har man en låg pension tvingas man ofta att välja det billigaste. Det innebär, … Läs mer “Vårt dagliga bröd – En liten prisspaning”
Carmen Sandiegos artikel har tidigare varit publicerad i nättidningen Internationalen.
Antalet hushåll som mottog ekonomiskt bistånd minskade under 2023, enligt en rapport från Socialstyrelsen. Detta skulle naturligtvis vara något positivt om det berodde på att färre människor behövde bistånd. Men mycket tyder på att den minskade siffran snarare har att göra med att det blivit svårare att få … Läs mer “Trots ökade klyftor och sänkta reallöner: Allt färre får ekonomiskt bistånd”
FN-konventionens överträdelse, fortsatt fattigdom och flyktingars utvisning – vad innefattar lagförslaget för att förbättra levnadsvillkoren för ukrainska flyktingar?
Kjell Östbergs artikel har tidigare varit publicerad i tidningen Internationalen. De våldsamma protesterna efter polisens kallblodiga avrättning av 17-årige Nahel Merzouk i förra veckan går inte att förstå utan att se den franska polisens långa historia av rasistiskt våld. Det skriver Kjell Östberg.
The relentless rise in the cost of living is unsustainable for most, and resistance is the only realistic answer, argues Terina Hine.
Millions of people are suffering severe hardship this winter; the last few months have proved the toughest many have ever faced. Now we are told food inflation has reached a record 16.7 %, costing families … Läs mer “9/2 – Terine Hine: Poverty crisis in the UK”
Artikeln har tidigare varit publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.
I slutet av 2022 kommer 32,1 procent av befolkningen i Latinamerika att vara drabbad av fattigdom, vilket motsvarar 201 miljoner människor, enligt beräkningar från FN:s Ekonomiska kommission för Latinamerika och Karibien, CEPAL (engelska: ECLAC).
På Internationella fattigdomsdagen den 17 oktober släppte Sveriges Stadsmission sin åttonde fattigdomsrapport som har underrubriken “Ett välfärdssamhälle i förändring”.
Det är ingen munter läsning. Rapporten visar att andelen människor som lever i ekonomisk fattigdom och därmed har svårt att få ihop pengar som räcker till mat för dagen ökar år från år under senare tid:
Sveriges Radio P4 Blekinge har i ett antal inslag kartlagt antalet fattigpensionärer i Blekinge. Man har också i ett par inslag visat hur svårt det är att klara sig under 12 000 kronor i månaden, som är gränsen för “låg ekonomisk standard” enligt EU:s fattigdomströskel.
Jag har skrivit flera gånger om de usla pensioner som många har i Sverige. Att cirka 300 000 lever som “fattigpensionärer” i ett av världens rikaste länder.
I samband med sin aktivitetsvecka (vecka 40) hade FUB bjudit in riksförbundets förbundssekreterare Christina Heilborn till Eskilstuna för att diskutera funktionsrättsfrågor för barn, unga och vuxna med särskilda behov.
FUB är föreningen som verkar för ett bättre liv för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.
Sent på kvällen 27 september, blev jag sittande framför TV:n. Det var STV2 som visade en dokumentär: “Berättelser från Afrika” som handlar om Rwanda (tidigare Ruanda – red. anm.) och situationen för döva i detta av fattigdom och folkmord plågade Afrikanska land.
Artikeln har tidigare (28/8) varit publicerad i tidningen Internationalen.
Text: Emma Lundström.
Under de senaste månaderna har Covid-19 haft en snabb global spridning och påverkar nu i princip hela världen. Den världsdel som har drabbats hårdast är Latinamerika. Där har Coronakrisen inneburit en humanitär och ekonomisk katastrof. Situationen i området var redan politiskt turbulent.
Ska vi bekämpa fattigdomen eller de fattiga? Den frågan måste – återigen – ställas efter att Dokument Utifrån visat den tyska dokumentären De försvunna kvinnorna. Etthundrasjuttio miljoner kvinnor saknas i Asien. Det är inte lite. Programmet förklarar varför. Se det!
De politiska kraftansträngningarna har ett gemensamt mål: att få “tiggarna” att sluta synas i staden. Det verkar göra detsamma vad som sedan händer dem: det viktiga är att de inte är närvarande i svenskars vardagsliv. Varför är detta viktigt? Jo, därför att “tiggarnas” livssituation väcker obehag hos de förbipasserande.
Efter det att länder som Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU har fattiga människor från dessa länder kunnat röra sej över gränserna i Europa. Även de extremt fattiga. Många är romer och många har kommit enbart för att tigga. En extrem fattigdom har blottlagts inför våra ögon. Under efterkrigstiden har ett socialt skyddsnät byggts upp i Sverige … Läs mer “Ledare: Nej “Järnaxeln” S+M lanserar inte sitt krav av humanitära skäl”
Det finns ett problem när offentlig statistik och politisk debatt inte utgår från verkligheten så som den faktiskt är
Årets Fattigdomsrapport från Sveriges Stadsmissioner visar att närmare två tredjedelar av 200 000 insatser hos stadsmissionerna handlar om att mätta hunger. Akut och reell fattigdom existerar här och nu. Det skriver Sveriges Stadsmissioner på DN-debatt den 17 oktober.
Under de senaste årtiondena har jag haft möjligheten att resa mycket, främst till länder i 3:e världen. Detta ger, naturligt nog, upphov till en rad reflektioner.
Bland annat funderingar på den mest grundläggande av alla rättigheter; den rättighet utan vilken alla andra är värdelösa – rätten till liv. Den rätten är på intet sätt självklar.