Björnligan. Joakim von Ankas värsta fiender. Foto: Rolf Waltersson.

Italien inför extraskatt på bankernas vinster

Det är inte bara i Sverige som bankerna nu gör rekordvinster. Vinster som till stor del beror på nettoräntan, det vill säga skillnaden mellan inlånings- och utlåningsränta.

Man lånar in pengar från “vanligt folk” till låg eller ingen ränta. I Sverige var det ju noll ränta på vanliga sparkonton under flera år. Sedan lånar bankerna ut pengarna till betydligt högre ränta.

Att det kan gå till så utan större protester beror nog på att vi som har våra sparpengar på ett sparkonto i banken inte uppfattar det som att det är vi som lånar ut våra pengar till bankerna.

Vi ser det snarare som att det är bankerna som “tar hand om” och “förvarar” våra sparpengar i stället för att vi ska ha dem gömda i madrassen.

Vi går omkring och är tacksamma för att bankerna är så snälla att de “tar hand om” våra sparslantar.

I Italien gör bankerna också rekordvinster

“Landets största bank Intesa Sanpaolo ökade sin vinst med 80 procent till motsvarande 49 miljarder kronor första halvåret.

Unicredit, näst störst i Italien, gjorde en vinst på 52 miljarder första halvåret, en ökning med 91,5 procent”, skriver Andreas Cervenka i Aftonbladet.

Nu har den Italienska regeringen beslutat att man ska ta ut en engångsskatt på 40 procent på det bankerna tjänar på skillnaden mellan inlånings- och utlåningsräntan.

Man kan ju bli lite förvånad att det är den populistiska högerregeringen i Italien som inför en sådan här extraskatt på bankernas stora vinster. En skatt som beräknas ge cirka 2 miljarder euro till den italienska statskassan. Det motsvarar cirka 23 miljarder kronor.

Pengarna den italienska staten får in ska bland annat gå till skattesänkningar. Man frågar sig vilka som ska få del av dessa skattesänkningar. De rika eller de fattiga?

“En motsvarande engångsskatt på 40 procent av de svenska bankernas höjda räntenetton mellan 2022 och 2023 skulle grovt räknat ge 20 miljarder kronor från de tre bankerna Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Nordea, vars räntenetto steg med 11 miljarder första halvåret, har sitt huvudkontor i Finland”, skriver Andreas Cervenka.

“Även i Litauen, där SEB och Swedbank är stora, har regeringen infört en ‘solidaritetsskatt’ som tar sikte på bankernas skenande räntenetton. Där försöker bankerna stoppa skatten i domstol”, skriver Cervenka i sin artikel i Aftonbladet.

Detta visar att bankrån har fått en helt annan betydelse. Det är bankerna som rånar de vanliga småspararna som har sina sparpengar på ett vanligt sparkonto.

Jag skulle tro att de som har sparpengar i överflöd, placerar dem på annat sätt där “pengarna växer”.

Återstår att se om den svenska regeringen kommer att införa någon liknande “solidaritetsskatt” så att småspararna kan få tillbaka en del av det de blivit blåsta på.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like