Bara vanligt vatten

I Norge är det nitton grader varmt och Australien brinner skogarna och har brunnit sedan i september. Fem miljoner hektar i två delstater. En eldtornado lyfte en åtta ton tung brandbil och slängde ner den med taket uppåt. En person dog. Det är ovisst hur många som fått sätta livet till – människor saknas.

Australiensarna har tillgång till 160 helikoptrar och plan som går att använda för brandbekämpning. De största kan ta 15 000 liter vatten.

Till helgen väntas det bli varmare och blåsigare. Massevakuering har beordrats. Det dröjer fortfarande några veckor tills regnen kommer. Torkan är värre än någonsin tidigare. Vad är det som gör Australien så torrt?

Minns någonting från skoltiden om vatten och Australien. Vad handlade det om? Jag googlar och hittar en artikel i Vakna – av alla tidningar. Kontinenten ligger vid den trettionde breddgraden. Klimatet domineras av kraftiga högtryck. När varm och fuktig luft sveper in finns det inga bergskedjor som kyler luften. Inte förrän de kommer till ostkusten. Högsta toppen är 2228 meter hög. Lite över hundra meter högre än Kebnekajse. Inte mycket.

Det kan förklara varför det i februari 2019 kunde falla 1012 mm regn på en vecka i den Australiska delstaten Queensland – med översvämningar som följd. Halva årsnederbörden på en gång.

Trots den stora torra ytan finns det vatten i Australien. På djupet. I så kallade artesiska bäcken. Det största av dessa bäcken täcker 1,7 miljoner kvadratkilometer, läser jag, och har en vattenvolym på 8700 miljarder kubikmeter. Varje dag tränger 300 miljoner liter regnvatten ner i marken och dränker lager av sandsten som är upp till tre kilometer tjocka och ligger mellan lager av bergarter som inte släpper igenom vattnet. När man borrar en brunn vid bergskedjans fot, tvingas vattnet upp till ytan. När reservoarerna upptäcktes trodde man att vattentillgången var obegränsad men där bedrog man sig.

Vatten. Vanligt vatten. Förutsättningen för allt liv. Vatten som det stora flertalet av oss här i Sverige slösar med.

Vatten. En mänsklig rättighet, förunnat ett fåtal. En fjärdedel av mänskligheten lider av vattenbrist. Trettiotre städer med fler än tre miljoner invånare hotas av vattenbrist. Tjugo procent av jordens befolkning bor i Kina – men de har bara tillgång till sju procent av jordens tillgångar på sötvatten. På femtiotalet nådde mer än dubbelt så mycket vatten havet via Gula floden jämfört med nu. I Peking sjunker grundvattennivån med minst en halv meter per år.

En tiondel av jordens befolkning har inte tillgång till rent vatten. Tre miljarder av mänskligheten saknar möjlighet till god hygien i sina hem. Hur klarar vi av en situation när Afrika har fyra miljarder invånare?

I Sverige använder vi i genomsnitt 140 liter vatten per person men då räknar vi varken med det vatten som går åt för att tillverka våra kläder eller vår mat. 15 000 liter för ett kilo nötkött. Ett kilo ris kräver 1670 liter vatten. Hade du mandel i glöggen? Varje mandel behöver 12 liter. Uppgifterna kommer från den digitala tidningen Omvärlden.

I slutet av 2017 stängdes vattentillförseln av i Kapstaden. Vattendammarna höll på att ta slut. Vattenransonering infördes. 25 liter per person till en början. 90 liter från och med februari 2018. Nu får man förbruka 100 liter per person. Vattenmätare installerades.

På hösten 2019 föll regnen ymnigt i östra Afrika. I Sydsudan, Somalia, Etiopien och Kenya tvingades en miljon människor på flykt på grund av översvämningar. Nu, under nyårshelgen, dog minst 21 personer i Jakarta efter de värsta översvämningarna på 24 år.

Översvämningar är lika illa som torka. Marken hinner inte suga upp vattenmassorna. Vattnet rinner direkt ut i haven via åar och floder. I haven blir det salt. Odrickbart. Går inte att använda till bevattning.

Sötvattnet utgör bara tre procent av jordens vattentillgångar. Mycket är bundet i isarna. Vatten är inte bara en rättvisefråga. Det är en livsnödvändighet.

Användbart dricksvatten förstörs vid fracking, en metod som framför allt amerikaner och kanadensare använder för att fram skifferolja och naturgas; fossila bränslen som borde ha fått stanna där det är. Vatten förstörs också vid andra industriella processer, som när textilier färgas.

I framtiden kommer vattnet att bli en stridsfråga för det arbetande folket. Förmodligen viktigare än de små elektriska impulser som vi kallar pengar.

Siv Aksila

Liknande artiklar