Redan förra året, när Abiy Ahmed hämtade ut sitt fredspris i Oslo, ifrågasattes han av sina etiopiska landsmän. Då var det hans egen folkgrupp, Oromo, som gick i täten för protesterna. Konflikten beskrevs i de artiklar jag läste som någon form av personlig vendetta, eller klanrelaterad dito, och fortsatte in på våren.
Bakgrunden till den nuvarande situationen ser ut så här: konflikten – som rådde när Abiy Ahmed tog över posten som premiärminister – utlöstes av planer på att Oromo-områden i närheten av Addis Abeba skulle tas i anspråk för en utvidgning av huvudstaden. Oromofolket såg det som ett hot mot den egna gruppen. Demonstrationer ägde rum i ett stort antal städer.
Landet leddes då av Tigray People´s Liberation Front (TPLF) som efter 27 år vid makten manövrerades bort genom USA:s utrikesminister Rex Tillersons agerande. I ett läge när den sittande premiärminister Desalagn avgått bytte Amharapartiet sida och röstade på Omoropolitikern Abiy Ahmed.
Omdömet om Abiy Ahmeds maktövertagande: det var en palatskupp.
TPLF hade splittrat landet med sin etniska chauvinism vilket lett till att medborgarna inte identifierade sig som etiopier utan angav sin etnicitet som grupptillhörigheter.
Det finns mer än tio olika folkgrupper i landet och talas ett hundratal olika språk/dialekter. Att ena landet är prio ett.
I december förra året berömde västvärlden Abiy Ahmed för de reformer han genomfört, bland annat för att han försökte se till att alla folkgrupper kommer att bli representerade i styrelsen av landet. Politiska fångar hade frigetts, ett antal organisationer som tidigare varit förbjudna blev politiska partier. Val skulle hållas under våren 2020.
Nu var det inte så enkelt.
Att gå från ett auktoritärt styrelseskick till demokrati är inte gjort i en handvändning. Det krävs en stor lyhördhet och känsla för situationen när övergångsprocesser av det här slaget genomförs. Särskilt när gamla konflikter poppar upp gång efter annan.
Och det är vad som hänt nu.
Under våren 2020 ställdes det planerade valet in på grund av Covid-19-pandemin.
I maj uppgav Amnesty International att Etiopiska säkerhetsstyrkor genomfört 39 utomrättsliga avrättningar och fängslat tiotusen personer som anklagas för att vara medlemmar i Oromos befrielsefront, OLF.
Abiy Ahmed sägs ha odlat en personkult runt sin egen person.
Och under den senaste veckorna är det Tigray som hamnat i händelsernas centrum. Upprinnelsen till våldet framgår inte av det material jag hittat. Det Tigreanska Folkets Befrielsefront är inblandad men frågan är vem som provocerat fram våldet. Har regimen stängt ner IT och telekommunikationerna för att försvåra möjligheten att få fram uppgifter?
Inbördeskrig pågår i Tigray. Människor dödas. Människor flyr till ett Sudan som har nog med sina egna problem. Grannländerna trycker på för att återupprätta freden.
Siv Aksila
