För Sverige tog det 92 dagar att nå “Overshoot Day” (3 april 2023). Bild från overshootday.org

Internationella överkonsumtionsdagen 2023

I år inträffade världens överkonsumtionsdag (Earth Overshoot Day) 27 juli.

“Överkonsumtionsdagen är den dag på året när människans ekologiska avtryck beräknas överskrida jordens årliga biokapacitet eller förmåga att producera förnybara naturresurser och hantera de växthusgasutsläpp som användningen av fossila bränslen orsakar”.

Det innebär alltså att hela världen överkonsumerar som om vi hade 1,8 jordklot att ösa begränsade naturresurser ur. Något som naturligtvis inte är hållbart i det långa loppet.

För Sveriges del inföll överkonsumtionsdagen redan 3 april, vilket innebär att vi i Sverige lever som om vi hade 4,2 jordklot att ösa ur.

Sämst av de nordiska länderna är Danmark där överkonsumtionsdagen inträffade 28 mars. Därefter kommer Finland 31 mars. Sverige, som sagt, 3 april och Norge 12 april.

Tittar vi globalt inföll Earth Overshoot Day i år redan 10 februari i Qatar som är “sämst i klassen”. Tätt därefter kommer Luxemburg 14 februari.

Tidigt ute att överskrida gränsen för denna överkonsumtion är också USA, Kanada och Förenade Arabemiraten som nådde gränsen 13 mars.

Kina hamna nånstans i mitten genom att man nådde överkonsumtionsgränsen 2 juni.

Bland de länder som tär allra minst på jordens resursen är Kuba 29 november, Indonesien 3 december och Ecuador 6 december.

Allra bäst på att tära minst på dessa ändliga resurser är Jamaica 20 december. Man kan säga att Jamaica är det land som nöjer sig med ett enda jordklot.

Att titta på denna överkonsumtion land för land är inte hela sanningen. Det är ju så att konsumtionen per capita varierar stort inom länderna.

Det finns ju rika människor i fattiga länder och det finns fattiga människor i rika länder.

Det är de rika som genom sin konsumtion och livsstil tär mest på jordens resurser. De fattiga får nöja sig med en bråkdel av vad jorden har att bjuda när det gäller dessa ändliga resurser.

Jag kommer osökt att tänka på liberalernas förre partiledare Nyamko Sabuni när hon förklarade vad hon skulle göra för de 40 000 kronor om året hon fick i sänkt skatt när värnskatten avskaffade av S-MP-regeringen enligt kravet från L och C i januariavtalet:

“Självklart, det är mycket pengar. Viktigt är nog att vi konsumerar. Ju mer vi konsumerar desto bättre för landet”, säger hon vid en intervju i SVT (se lästips)

Jag förstår inte logiken i hennes resonemang. OM man nu tycker, som Nyamko Sabuni, att konsumtion är det viktigaste för landet då borde man väl fördela pengarna så att de fattiga som “underkonsumerar” får mera. Det är ju där som behovet av ökad konsumtion är störst. De rika och välavlönade konsumerar ju redan mycket mer än vad de egentligen behöver.

Jag undrar fortfarande var Nyamko Sabuni köpte, och köper, för dessa 40 000 kronor hon årligen fått i sänkt skatt.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like