När jag blivit överbevisad
och måste lägga mig platt.
När jag har tagit ut mig
och känner mig slutkörd
och matt.
När den spinnande kissen
får klappar
önskar jag att jag vore en katt.
Lena Staaf
en Folklig, Lokal och Kosmopolitisk Eskilstuna-Tidning
När jag blivit överbevisad
och måste lägga mig platt.
När jag har tagit ut mig
och känner mig slutkörd
och matt.
När den spinnande kissen
får klappar
önskar jag att jag vore en katt.
Lena Staaf
Varför ska man låta sig nöjas
med att allting är som det är
när man som blomma kan böjas
och plockas till en himmelsk sfär
slippa stå ute och frysa
hellre glänsa i prålig bukett
bland exklusiva blomster få lysa
som prydnad på bordet på en bankett.
Varför ska man stå på ängen
och huttra i regn och … Läs mer “Blommiga tankar”
Tänk om
jag vaknade en morgon
och ingen fanns kvar
utom jag och en dator
med instruktioner om
hur jag ska arbeta
för någon ansiktslös.
Tänk om
jag försökte hålla datorn
i mina händer
som längtade efter hud
men bara fick en minröjare
en blomma av stål
en blinkning av fasettögon.
Tänk om
min hjärna gick som
en … Läs mer “Tänk om …”
Långbent, kortbent
smalbent, tjockbent
hjulbent, kobent
alla dessa ben
att stå med
att gå med
ben som var
fulla med spring
utan ben nu inte kunna
rusa omkring
utan mun ingen sång
utan ben ingen gång
alla dessa barn
mitt på krigets scen
utan ben
Utan kirurger
utan sjukhus
utan lek och bus
ingrepp utan sövning
amputation utan … Läs mer “Barnens ben”
På Tinder
tindrar ögonen förhoppningsfullt
att hitta någon för livet
eller för kvällen
bilder retuscherade
tagna i förmånligt ljus
hjälper inte efter första dejten
men kanske
den dämpade belysningen
på restaurangen
kan dölja påsarna under ögonen
hängbrösten eller rynkorna
tunnhårigheten
och den svällande buken
celluliterna och åderbråcken.
Men de unga
med sin genomskinliga hy
som en vårhimmel
får … Läs mer “Tinder”
Jag narras i mitt narrativ
och spelar ut mitt inspel
så utmanas mitt trista liv
så slätas ut mitt minspel
min tunga är så mjuk och smord
den spottar lätt ut modeord
den är min hemliga resurs
som vårdas väl i min diskurs.
Lena Staaf… Läs mer “Fikonspråk”
När det blivit kväll
under tidig höst
hörs råbockens skall
med en hiskelig röst
att detta vackra djur
har en ton så rå
är svårt att riktigt
förstå sig på.
Han ropar
och klagar och hotar
och gör allt
på samma gång
stötvis hörs
hela kvällen lång.
råbockens rårivna
klagosång
Håren reser sig
på min hud
likt min … Läs mer “Råbocken”
Efter korselden
i huvudet och kroppen
skulle han till
återfallspreventionen
men den var full.
Lena Staaf… Läs mer “Nyktert konstaterande”
Den torra marken
får ståpäls
sörplar girigt i sig dropparna
vänder ansiktet mot molnen
låter glädjetårar strömma.
Lena Staaf
Han kör en Alfa Romeo
snoppen växer
när han trampar på gaspedalen
flera kvinnor gillar hans bil
och kanske honom också
han låter en och annan åka med
bilens fjädrar gnekar
när de ligger i baksätet
Han gör våghalsiga omkörningar
andra måste bromsa
några harar blir nermejade splash
men vildsvinen och grävlingarna
är för tjockskalliga
det smäller till … Läs mer “Alfahannen”
Jag sitter och bläddrar bland gamla bilder och hittar en selfie (en självis) som jag tog för 10 år sedan. Det är en spegelbild från det ombyggda Fristadstorget här i Eskilstuna. Byggnaderna ser lite sneda, vinda och fallfärdiga ut där de speglar sig i Pin Point, som är det stora och höga konstverket i rostfritt stål som sattes … Läs mer ““Jag står här på ett torg” – En antimilitaristisk klassiker”
Mina barn
har aldrig svultit
och de har inte blivit av med
sina armar och ben.
De kan sträcka fram en hand
till en vänlig hälsning
knyta en näve
eller sträcka ut armen
till en fascistisk pose
som de ändå inte skulle göra
för de har sina huvuden
i behåll.
Men de jobbar
tills de blir 75 år… Läs mer “Mina barn”
Peter Danngren:
Våra liv
är våra andetag
så lyder
livets
enkla lag
Och för varje
färg du ser
av livet
ser du mer
När vi lånar
en stund av
evigheten
då gryr
en ny morgon
Våra själar är
bloss
i evigheten
när den vilar sig
inom oss
En kosmisk
omständighet
har gett oss
denna planet
Att älska
Och … Läs mer ““Det är allt””
Ljusa nätter
kan inte sova
prov i morgon
läst för lite
sång här ute
näktergalen
stör min nattsömn
jag blir galen
stänger fönstret
öppnar åter
ljuv syréndoft
milda nattluft
slutet nalkas
på terminen
snart slår klockan
för sommarlovet!
Lena Staaf… Läs mer “Insomnia”
Ovännens idéer
är ofta uppe i det blå
och allt som denne säger
det retar jag mig på
och ovännens små tankar
är av bedrövlig sort
som jag vill skjuta ifrån mig
men det vill ej falla bort
det klistrar sig fast
och gör mig sur och tvär
men stångas med min ovän
är ändå kärt besvär
hen … Läs mer “Ovännen”
Kan en fästing känna
livslusten spritta
trots att den bär på
en livsfarlig smitta?
Kan den känna glädje
skräck eller mod
då den borrar sig ner
i sin jakt efter blod?
Kan den jämföras med
hur vi människor gör
när vi utan att blinka
nån annan förstör?
När vi för en idé
utgjuter blod
låter markerna dränkas
av … Läs mer “Fästingen”
Varför måste man längta
efter det man inte kan få?
Varför rör sig ens drömmar
alltför mycket i det blå?
Varför drivs man av en oro
och kan inte sitta still?
Varför är det för mycket
i livet som man vill?
Varför blir man aldrig nöjd
och slår sig sen till ro?
Varför vill man veta
och ej … Läs mer “Varför … ?”
På morgonen
spår efter nattpatrullen
tvåtåiga efter älgarna
rådjuren och hjortarna
som läst av blodtryck
vänt på kroppar
bytt kateter
tröstat sömnlösa
medan vi andra
intet ont anande
har sovit vidare.
Lena Staaf
… Läs mer “Nattpatrullen”
I mitt flygplan
blickar jag mot stjärnorna
och den av molnslöjor
dolda månen
mitt plan sänker sig.
Nedanför ser jag
en remsa land
med annorlunda färg
än omgivande landskap
gråbrun med skrovlig yta
som ett månlandskap.
Nu ska jag snart
fälla mina bomber
jag ser rörelser där nere
ett myller som av myror
som rör sig
eller ser … Läs mer “Bombplanspiloten”
Bertolt Brecht:
Ur Krigets katekes
När dom däruppe säger fred
vet vanligt folk
att det blir krig.
När dom däruppe rasar emot kriget
är anfallsordern redan utskriven.
*
Dom där uppe
har samlats i ett rum.
Ni därnere:
Låten hoppet fara.
*
Regeringarna
skriver icke-angreppspakter.
Lille man:
skriv ditt testamente.
*
Dom däruppe säger: i armén
råder folkgemenskap!… Läs mer ““När dom däruppe säger fred …””
Ett otal siffror
excelarket översvämmat
som myror i stacken
det är tacken
efter alla år i företaget
några måste lämna laget.
Lönsamhet av verksamhet
styrs av konkurrens
bokslutets balans
det finns alltid mening
med rationalisering.
Människan, vafalls
finns hon inte alls
utan henne hade inget funnits
och profiten inte vunnits.
Det som av henne producerats
och i siffror … Läs mer “Överflödig”
På socialnämndsmötet
pratar vi om våra äldre
som blir allt fler
de ynglar av sig
brukare omsorgstagare
människor förmodligen.
Ibland spillror
tar sig inte ur sängarna
hemtjänsten kommer
flera minuter in och ut
klickar i mobilerna
så vi vet att de varit där.
Men är de äldre våra
äger vi dem
som gatorna och parkerna
datorerna, tjänstebilarna
och … Läs mer “Äganderätt?”
Tomas Haglund, född i Eskilstuna 1972 och numera bosatt i Göteborg, kommer i höst ut med en diktsamling på förlaget Vildhallon. Titeln på diktsamlingen kommer att vara Dionysos Beväpnad. Innehållet i boken kommer, efter vad författaren uppgivit till eFOLKET, att ha anknytning till Eskilstuna. Nedan följer ett smakprov, som vi publicerar med författarens tillstånd. “Lokalblaskan” som omnämns i … Läs mer “Ingen spikrak karriär, Diktarässet!”
Jag är en vacker och smidig sill
i böljorna simmar jag som jag vill
förr sågs många sillkroppar glimma
när vi i havet i stim brukat simma.
Vi var de fattigas bästa mat
njöts med potatis och spenat
nu hör man mig i min ensamhet vråla
i tomheten sedan i havet man trålat.
Jag väljer min ensamma färd … Läs mer “Sillen”
Natten är hopfällda vingar
Vilar på frostig gren
Då ska vi se
fågeln sig svingar
nöjd att ljuset se.
Peder Andersson,
Fröslunda… Läs mer “Fågel på frostig gren – Dikt av Peder Andersson”
1.
Som höna kan ens liv ibland bli tråkigt
det flaxas och det hackas vitt och brett
en del har inte godkänt skick och vett
nej sant är att det ofta blir rätt bråkigt
men jag ska inte klaga, för så pjåkigt
är livet ändå inte på nåt sätt
jag tycker om att äta och bli mätt
Mellan oss
en elektrisk spänning
blickarna och beröringarna
flödande elvärme
glödande elhetta
sprakande förgörande
ett minfält.
För att avleda det oerhörda
som var för stort
för att uthärda
böjde jag mig ner
och strök med handen
över kattens päls
som sprakade.
Lena Staaf
I sömnen
släpper spärrarna
då får jag straffet
för min gladlynthet
de trojanska hästarna
galopperar in
tar mark
och sprider sig
i hjärnbarken
vrider fantasin
ur mina händer
och gör den
till ett vapen
till nya berättelser
där det välkända finns
men nu med
grinande ansikten.
Lena Staaf… Läs mer “Nattmaran”
Hur kan man ha förtroende
för ett privat vårdboende
som låter de gamla dö i covid
och inte lyfter ett finger därvid?
Och Stine, när du höjde din röst
för att få problemet löst
när läget var mer än akut
då var det DU som åkte ut.
De sa att du var illojal
fast egentligen var du fenomenal… Läs mer “Stine”
På sommaren fladdrar det fjärilar
vid sjöar som lockat till bad
på hösten med kallare väder
fylls luften av dalande blad
snart nog ser vi flingor som singlar
och så inom kort ges vi chans
bland vackra vita kristaller
förenas i virvlande dans.
När tårar fått för sig att falla
och sorgen slår klor i mitt bröst
då … Läs mer “Singlande”