Det har varit ett minst sagt intressant musikår som så klart har kretsat mycket kring coronan men jag hoppas att jag inte behöver nämna pandemin mer under nästa år. Eländet till trots har året ändå bjudit på många höjdpunkter och med backspeglarna utfällda tar vi en titt på några av de höjdpunkter som har nämnts i eFOLKET. Länkarna i texten går till de aktuella artiklarna. Längst ner hittar ni årets bästa.
Januari
Året kickade igång på ett något annorlunda sätt, för hur ofta skrivs det om Hare Krishna och Black Metal? Jag tog ett snack med Henrik “Aham Brahmasmi” som precis färdigställt sin första skiva. En skiva som just blandar Hare Krishna och Black Metal. I samtalet berättare Henrik om Krishnarörelsen och utövandet men det blev även en del väldigt intressant prat om musik kopplat till Hare Krishna.
Under årets första månad fick vi även stifta bekantskap med Wrong Band från Stockholm, punkrockarna släppte sin första singel, efter en lång kampanj på sociala medier var det roligt att äntligen få höra hur bandet lät och jag blev inte besviken. Men det som tog mig med rejäl storm den här månaden var det amerikanska bandet Soft Kill och deras cover på Blitz-låten New Age. Vilken version de gör, så vackert, lågmält och melankoliskt.
Februari
Månadens mest spännande upptäckt var vokalistgruppen Africa Mamas som framför afrikansk folkmusik A capella. Det är inte bara att musiken är härlig, för de vill även lyfta fram den afrikanska kvinnoorienterade musiken och de har varit inblandade i flera kulturprojekt runt om i världen. Bland annat har de uppträtt för Nelson Mandela. Det finns så mycket hjärta och själ i Africa Mamas. Givetvis blev det även lite punk i februari med Borgerlig Begravning, ett av landets yngsta punkband släppte nämligen två nya låtar. Det är ett band att hålla ögonen på. Båda banden omskrevs i Musiktips för Februari.
Mars
Jag skriver sällan om återutgivna skivor men när det spanska skivbolaget Munster Records släppte en nypress på Demolicion med Los Saicos var det inget att tveka om. Det peruanska bandet som bildades 1964 blandar garage med surfrock och har en sådan rå ljudbild att de har benämnts som ett av världens första punkband. Under deras aktiva år på 60-talet hann de med att släppa 6 EPs och Demolicion är enligt mig en helt fantastisk låt. Mer garage men med mer psykedeliska inslag fick vi ifrån amerikanska Cool Ghouls, deras skiva At George’s Zoo kommer nog att gå hem hos de som gillar Beach Boys och The Seeds. Läs om banden i Musiktips för mars.
April
Vilken månad det här blev. Först ut var dokumentären om Shane MacGowan, en helt otrolig livshistoria om en helt otrolig konstnär, poet och musiker. Crock Of Gold är förmodligen den bästa musikdokumentär jag har sett. Visst kan det bero på att jag älskar hans musik men vi får även ett knippe irländsk historia, bland annat konflikten med England. Jag önskar att alla tog sig tid att uppleva den här dokumentären.
Min stora hyllningskör vände sig mot Norrköping och 23 Till som med stor hjälp av Kalle Baah gav oss reggaelåten Ännu ekar ropen. Och vilken dänga det är, jag har nog lyssnat på den minst några gånger varje vecka sedan den släpptes. Ännu ekar ropen är en låt om att aldrig glömma sina lokala musikaliska rötter.
Maj
Så kom då månaden som skulle bjuda på ett par riktigt trevliga karameller. Först ut var Stefan Sundström och hans nya album Östan Västan om Stress och Press. Enligt mig är det hans bästa på länge. Skivan släpptes förvisso i april men min recension kom i början av maj och jag beskrev det som en fin blandning av visa, rock, glädje och dysterhet. Den svarta pedagogiken blev snabbt en favoritlåt. Jag står även fast vid att det här är ett av årets bästa album.
Vi håller oss kvar i Stockholmstrakten och riktar blickarna mot den röda linjen söderut där Duo 127 huserar. De släppte 13 proggdoftande låtar med varma skildringar om närområdet. Deras skiva “Alla bor här” borde ha fler spelningar på Spotify än vad den har. Samma sak gäller med Jonas Levi och hans debutalbum “Experience” där vi snackar roots reggae från Skärblacka. Det här är en skiva som snurrar väldigt ofta hemma hos mig, reggae av världsklass skulle jag säga.
Juni
Stefan Sundström var så nära men titeln för årets bästa album går utan tvekan till Vera Norea från Sundsvall. “Carnival Dreams” är en blandning av rock och punk, kört genom ett nattsvart filter med rejäla influenser från cirkusmusik. I min bok är Vera Norea en av rockvärldens bästa sångerskor. Vera älskar konst som är dramatisk och det har hon verkligen fångat i sin egen musik.
Det var fler kvinnor som skulle visa var det berömda skåpet skulle stå den här månaden. Dels det amerikanska Quiet Grrrl Punk-bandet Pom Pom Squad med skivan Death Of A Cheerleader men framför allt det brittiska bandet The Delmonas. De var aktiva på 80-talet och nu släpptes två av deras singlar på 10 tums vinyl. Men den skulle lika gärna kunna varit hämtad från 60-talets girlgroups-boom. Helt otroligt bra. Mer om det i Musiktips för juni.
Juli-Augusti
Jag tog en paus under de här sommarmånaderna, eller ja, inte helt och hållet. Det blev en artikelserie i fyra delar om punken på 90-talet vilket jag själv tyckte var riktigt kul att gräva i. Till det tillkom även ett par intervjuer med några av de som var aktiva då. Jag vill även passa på att tipsa om bandet Sluta Ljug vars kassett Kattguld släpptes under juli av C33 Tapes. Sluta Ljug är ett nytt och otroligt spännande punkband.
September
I slutet av augusti somnade reggaeikonen Lee “Scratch” Perry in. Bland det sista han gjorde var att medverka på en låt med det svenska bandet Hjalmar B Allstars. Deras kommande skiva Gin & Is släpps förhoppningsvis under vintern men med tanke på Perrys bortgång ville de få ut låten digitalt. Och vilken låt det är, skinhead reggae i samma skola som Symarip.
Det finns band och så finns det viktiga band. Två av de allra viktigaste släppte nytt den här månaden. Världen Brinner gav ut en nyskriven låt på engelska och deras texter är alltid väldigt relevanta och inte sällan feministiska och antirasistiska. Det andra bandet är Avantgardet som är en stark röst framför allt för människor med missbruk och psykisk ohälsa. Deras sjätte album Smash And Grab följde upp föregående album Smile And Wave på ett lysande sätt.
Oktober
Äntligen! Efter ett långt uppehåll tack vare ni vet vad var det så dags för att gå på konsert igen. Bierkeller i Västerås med Comminor, Björnarna och Lastkaj 14 på scenen. Vilket drag det blev, det märktes att många hade väntat på just den här dagen. Comminor öste på bra men den stora behållningen var ändå två av landets bästa trallpunkband som båda bjöd på en hel uppsjö av hitlåtar. Lastkaj 14 hade dessutom precis släppt sin nya skiva Plan B som mottogs väl på Bierkeller.
November
Det tog fem år för Pizda att bli klar med sin skiva Ultraljud och jag var lyrisk efter att ha hört den. Pizda som var ett av husbanden på gamla Ultrakåken i Handen har fått till en fascinerande ljudbild där folkpunk blandas med pop, progg, rock och ska och det är ju ganska typiskt för ett Ultraband. Ultraljud är en skiva som jag kommer att återkomma till ofta.
På andra sidan pölen, närmare bestämt i Kanada dök helt plötsligt NOFX-coverbandet Punk In Dublic upp med skivan Emergency Broadcast Sound System. Deras reggaetolkningar passade mig som handen i handsken, jag har ju trots allt en förkärlek för både NOFX och reggae och Punk In Dublic gör det riktigt bra, så bra att det blev en längre intervju då jag ville veta mer.
December
Årets sista månad blev ledsam då Thomas “Mensi” Mensforth från det brittiska punkbandet gick bort. Han var inte bara en stor karraktär inom punkvärlden utan även en antifascistisk kämpe, Patrik Björk berättade om sina tankar gällande Mensi och hans bortgång.
Annars är december en månad då det är dags att börja titta tillbaka på året som varit. Och jag måste ju säga, trots att vi fortfarande är i en pandemi att det här har varit ett mycket väl godkänt år när vi pratar musik. Jag är övertygad om att kommande år blir minst lika bra. Nu har ju förvisso restriktionerna åter stramats åt så snälla, vaccinera er! Vi hörs nästa år.
Årets bästa:
Album: Vera Norea – Carnival Dreams
Tivoli och cirkus-punk/rock på hög nivå med mycket hjärta.
EP: Avantgardet – Fyll ditt hjärta
Avantgardet släppte flera EPs i år men den här var absolut bäst.
Digitala släpp: 23 Till – Ännu ekar ropen
En reggaelåt som gått varm i mina lurar sedan den släpptes.
Låt: Stefan Sundström – Den svarta pedagogiken
Den bästa låten på en fantastisk skiva, Sundström i högform.
Konsert: Lastkaj 14, Björnarna och Comminor
Det fanns inte mycket att välja på, årets enda konsert var briljant.
Digitala konsert: Meadhbh Walsh
Irländskan har gjort fler digitala konserter under pandemin, otroligt charmig.
Skivbolag: Grönpeppar Records
Har släppt väldigt mycket i år med en enorm kvalitet rakt över.
Podcast: Nere på noll
En podcast om punk och hardcore som alltid är både informativ och rolig.
Hederspris: Peps Persson
Reggae och proggikonen som avled i juni. Tack för allt Peps!
