I mitt tidigare inlägg “Torshälla i ett nötskal” lovade jag att skriva om det unika tornuret på Rådhuset. Jag gör det enkelt för mig genom att citera från informationstavlan framför Rådhuset:
“Tornuret kom till Torshälla år 1580 och var en gåva från hertig Karl. Uret hade då suttit i Strängnäs domkyrka sedan 1400-talets slut. Kyrkan fick med tiden … Läs mer “Torshälla Rådhus med det unika tornuret”
Vid de tre större infarterna till Torshälla sitter skyltar med bild och text: “Torshälla gör småstadsevolution”. Skyltarna sattes upp 2017 i samband med att Torshälla firade 700 år som stad.
Det var när jag för någon dag sedan åkte förbi en av dessa skyltar jag fick idén till “Torshälla i ett nötskal”.
Många Eskilstunabor, och andra, har sett henne tuffa runt på vattnen runt Eskilstuna. I Eskilstunaån, på Näshultasjön och på Mälarens vatten runt Torshälla.
Ibland gör hon längre resor. Till exempel augusti 2015 då man kunde se henne vid Stockholms ström.
“Här vilar en svensk arbetare.
Stupad i fredstid.
Vapenlös. Värnlös.
Arkebuserad av okända kulor.
Brottet var hunger.
Glöm honom aldrig”
Dikt av Erik Blomberg till minne av de arbetare som mördades av militärens kulor i Lunde 14 maj 1931.
De dödade var:
20-åriga fabriksarbetaren Eira Söderberg, stod som åskådare när demonstrationståget passerade.
Erik Bergström 31 år och fabriksarbetare.… Läs mer “Skotten i Ådalen – 90 år”
11 maj lyssnade jag på ett intressant program på Sveriges Radio P1: “Vetenskapsradion Historia. Rasbiologiska institutet 100 år”.
Gå gärna in och lyssna. Det tar bara 45 minuter. 45 väl använda minuter.
“Vi bär på ett tungt arv från rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat … Läs mer “Rasbiologiska institutet – 100 år”
I samband med att jag skrev min artikel här i eFOLKET om Louis De Geer (När glorian hamnar snett), den svenska industrins fader, men också den svenska slavhandelns fader, råkade jag snubbla över några gamla affischer där man annonserade om slavauktioner i Amerika under 1700- och 1800-talet.
Vid en smitningsolycka i onsdags 14 april blev Sköld Peter Matthis påkörd nära sitt hem på Södermalm i Stockholm och dödad av en lastbil. Lastbilsföraren smet från platsen och en brottsutredning pågår.
Sköld Peter Matthis brukar kallas, tillsammans med Åsa Hallström, för “Sveriges första Vietnamdemonstranter”.
När jag var liten var nöjesutbudet inte lika omfattande som nu. Till exempel fanns inte TV.
Bland de förlustelser som stod till buds fanns bland annat de tecknade serierna i olika veckotidningar. Det var Kronblom, August och Lotta, Åsa-Nisse, Tarzan, Storklas och Lillklas och allt vad de nu hette.
Idag, 25 mars, är det både Jungfru Marie bebådelsedag och Våffeldagen.
Sedan 600-talet har man i många kristna länder firat Marie bebådelsedag 25 mars – den dag det under inträffade då ärkeängeln Gabriel uppenbarade sig för “jungfru Maria” och avslöjade att hon skall föda Guds son om nio månader.
Med boken Svart Historia – Slaveri-rekonstruktion-återförslavning har Peter Widen åstadkommit en mycket läsvärd och faktaspäckad bok om amerikansk historia från 1700-talet till idag. Detaljrikt tecknar han en historia om detta märkliga USA. Dess myter, våldsamheter, rasism, och klasstrider. Boken ger en djup inblick i varför en rörelse som Black Lives Matter fick en så enorm … Läs mer “Recension av nyutkommen bok om USA:s svarta historia”
I en spännande och lättläst bok, Att uppfinna världen, ställer Katrine Marcal frågan om lösandet av de problem mänskligheten nu står inför skulle gynnas av en större dos “kvinnligt tänkande”. Vad är det som driver uppkomsten av nya uppfinningar? I belysande exempel visar Marcal den stora betydelsen som manligt och kvinnligt tänkande haft och har för teknikutvecklingen. I … Läs mer “Är det kvinnligt tänkande som är lösningen på dagens problem?”
Det var 1844 under Nationalromantiken (slutet av 1700-talet fram till mitten av 1800-talet) som Rickard Dybeck skrev texten till nationalsången. Det var Nationalromantikens tid med nya strömningar då känslor var viktigare än förnuft och vedertagna sanningar.
Styckegodsande lastfartyget m/s (motorship) Travancore “föddes”/byggdes 139 meter lång på Götaverken 1944 eller 1957 (beroende på var man tittar på nätet – kanske fanns det två båtar med samma namn?). Hon “dog”/skrotades nära Aten 1979.
Hon var Broströmskoncernens befälselevsfartyg, gick sedan reguljärt på Amerika, vidare på Ostasien, innan hon hamnade i norska och slutligen i singaporianska … Läs mer “Hamnar i krig”
Jag bodde under tonåren i det lilla tråkiga och frireligiösa skogssamhället Skillingaryd. Inte undra på att jag längtade bort. Än tristare blev det när jag 1970 påbörjade lumparåret som skyttesoldat 1127 Norebrink på I12 vid skjutfältet Ränneslätt i Eksjö – en stad som tävlar om titeln som Sverige tråkigaste.
Christer Bergström, den internationellt kände författaren om Andra Världskriget har med boken Bortrivna sidor ur historien, åstadkommit en imponerande bok som i tolv faktaspäckade kapitel beskriver historiska händelser som han menar förtigits eller behandlats bristfälligt.
Liksom i böckerna om andra världskriget vill författaren avslöja myter. Den här gången har han inte bedrivit egen forskning utan lutar sig mot … Läs mer “Historien i nytt sken”
Jag hittade en bok på Röda Korsets loppis för ett några år sedan. En mycket elegant bok. Läderomslag färgat i mörkgrönt, guld och kopparfärg med vackert fantasifullt mönster i relief. Även kanten på sidorna är mönstrade i guld- och kopparfärg.
Några sidor i boken är tryckta på tjockt papper så att både bild och bokstäver blir reliefer.
Den svenska filosofen Martin Hägglund har väckt stort uppseende i världen.
Han är en “livstidsprofessor” vid Yale i USA. Den enorma uppmärksamhet hans nya bok “Vårt enda liv” väcker inte minst i USA, beror nog på de tider vi lever i. Klimatkrisen, pandemin och Trump skapar ett sug efter filosofiska analyser om orsaker till den situation vi befinner … Läs mer “Om att förstå Marx – Reflexioner om Martin Hägglunds bok Vårt enda liv”
Jag är barnsligt förtjust i gamla veckotidningar. Eftersom jag är född 1944, blir jag extra nöjd om jag hittar tidningar från 1940-talet. Men även tidningar från 50- och 60-talet får duga.
Vad som intresserar mig är till exempel novellerna, som ofta är så töntiga och stereotypa att de blir roliga.
När behoven idag åter tränger sig på att förstå även kvinnoförtryckets rot i privategendomen och kapitalismens existentiella hot mot jordens ekologiska system måste 200-årsjubileet av Friedrich Engels födelse den 28 november 1820 användas till att också lyfta fram Engels roll i tankesmedjan med Marx.
För några år sedan var jag en sväng till Stockholm. Jag hade inget speciellt ärende. Tänkte bara strosa runt lite på måfå.
Jag råkade gå förbi Riddarhuset. Blev lite nyfiken så jag stövlade in på tomten för att ta lite bilder. Det var stängt, så jag fick hålla mig på utsidan.
Idag är årsdagen av Kristallnatten mellan 9 november och 10 november 1938. Det var en av staten och nazistpartiet organiserad landsomfattande pogrom, och kulmen på år av upptrappade trakasserier mot judar i Tyskland. Vägen mot förintelsen av miljoner judar anträddes.
Omkring 400 judar dödades av beväpnade grupper från det paramilitära Sturmabteilung (SA).
“Le Monde Diplomatique en Español, LMDE” fyller 25 år
Nuestras batallas. översättning Eva Björklund
1. För 25 år sedan, i november 1995, gav vi ut första “Le Monde Diplomatique en Español”, LMDE i Spanien, en översättning och anpassning av denna prestigefyllda franska tidning, som anses vara världens bästa geopolitiska media, grundad 1954. Att starta den och ta plats … Läs mer “9/11 – Våra strider, Ignacio Ramonet November 2020”
Den ena är “Bergvalls Skolatlas”, från 1926. En sliten kartbok jag har kvar efter min mamma som använde den när hon gick i folkskolan i slutet av 1920-talet.
När jag tittar på bilden över Afrika ser jag Franska Ekvatorialafrika, Brittiska Östafrika, Portugisiska Västafrika, Italienska Libyen, Belgiska Kongo och så vidare.… Läs mer “När en (kart)bild säger mer än tusen ord”
Ett foto med oändliga rader av sängar. Smala gångar mellan raderna och man endast anar att längst bort i fotot finns det sjukvårdspersonal. Det finns en uppgivenhet i fotot, att det är porten till bårhuset.
Fotot är från åren då den Spanska sjukan härjade över hela världen. En pandemi som kom i spåren på det första världskrigets slakthus. … Läs mer “Krönika: Ett foto”
Natten mot den 3:e mars 1940 smög sig attentatsmännen i skydd av mörkret in på den kommunistiska tidningen Norrskensflammans tryckeri i Luleå. De var klädda i militära uniformer. Det var tre officerare vid Ing 3, fänrikarna Hans Bergström, Gösta Krenell och Thorsten Nordström. Med sig hade de stubintråd och sprängämnen för att spränga tidningstryckeriet i luften.