Boken Hägrar och storkar. Boksidorna har geometriska mönster i guld- och kopparfärg.

Ibland får man problem av att veta för mycket – När det är “fel” Bengt Berg.

Jag hittade en bok på Röda Korsets loppis för ett några år sedan. En mycket elegant bok. Läderomslag färgat i mörkgrönt, guld och kopparfärg med vackert fantasifullt mönster i relief. Även kanten på sidorna är mönstrade i guld- och kopparfärg.

Några sidor i boken är tryckta på tjockt papper så att både bild och bokstäver blir reliefer.

Boken är dessutom förpackad i en elegant skyddskartong, så den är i nyskick.

Jag vet inget om boktryckarkonst och vad saker och ting heter på fackspråk, men jag antar att det är något väldigt fint jag lyckades komma över för några tior.

Boken heter: “Hägrar och storkar” – en bok om skånska fåglar af Bengt Berg. Utgiven av Åhlén & Åkerlunds förlag i Stockholm.

Min första tanke var att det är Bengt Berg – poeten, författaren, översättaren och redaktören (för tidskriften Rallarros) från Torsby i Värmland. Han som fått Ferlinpriset med motiveringen “En poet med en särart som gränsar till egensinnighet”.

Åren 2010-2014 satt Bengt Berg även i riksdagen för Vänsterpartiet och var bland annat ledamot i kulturutskottet.

Jag har en CD-skiva där Bengt Berg läser sina “egensinniga” dikter på härlig värmlandsdialekt.

Men när jag kommer hem och tittar i boken, visar det sig att det är en annan Bengt Berg som är författare till mitt fynd “Hägrar och storkar” eftersom boken är utgiven 1920.

Boken är illustrerad med fotografier på hägrar och storkar, men även en del andra fåglar. Det finns också skånska landskapsbilder.

De 270 sidorna är som en “Nils Holgersson-resa” i det skånska landskapet med en livfull beskrivning av äventyr under fågelfotograferingens gång. Men också funderande kring samspelet människa – fåglar i det skånska odlingslandskapet.

Den här Bengt Berg var även fotograf. Med tanke på dåtidens fotografiska utrustningar är säkert de svartvita fågelbilderna av hög klass. I boken finns även en förteckning över de kameraobjektiv som använts:

  • Zeiss Tessar 1 : 3,5 75
  • Zeiss Tessar 1 : 4,5 210
  • Zeiss Tessar 1 : 6,3 360

Siffrorna 1 : 3,5 och 1 : 4,5 och 1 :6,3 anger objektivet ljusstyrka, Ju lägre siffra desto ljusstarkare objektiv, vilket är fördel när man fotograferar i dåligt ljus, och/eller när man vill ha kort skärpedjup – till exempel om man vill framhäva huvudmotivet genom att lägga bakgrunden i en suddig oskärpa.

Siffrorna 75, 210, 360 anger objektivets brännvidd. Ju högre tal desto mera “teleobjektiv” så att man kan få bättre närbild av fåglar på långa avstånd. Som en kikare alltså.

Sammanlagt har Bengt Berg använd nio olika objektiv med varierande ljusstyrka och brännvidd vid sitt fågelfotograferande.

Eftersom jag själv är fotointresserad, och även har tagit många bilder på fågellivet vid Ekeby våtmarksområde, tyckte jag boken var ett fynd.

Nyfiken som jag är så vill jag veta mera om den här Bengt Berg. Men då blir det inte lika roligt längre.

Den Bengt Berg som skrivit “Hägrar och storkar. En bok om skånska fåglar”, föddes i Kalmar 1885, var “ornitolog, författare, fotograf, dokumentärfilmare, jägare, debattör och föredragshållare”, kan man läsa i Wikipedia.

Han var även känd som banbrytande fältornitolog som lyckades genomdriva fridlysning av havsörn och kungsörn i Sverige.

Och det var han som “introducerade” den Nordamerikanska kanadagåsen i Sverige.

Det började 1927 då Bengt Berg tog hit 2 kanadagäss från en djurpark i Holland. Sedan blev det ytterligare fåglar från andra djurparker, men även från Nordamerika.

Sedan vet vi hur det gick. Kanadagåsen har förökat sig enormt. Idag lär det finnas cirka 70 000 kanadagäss i Sverige, och de fortsätter föröka sig i rask takt.

Det är en vacker fågel. Men en del tycker att de är “för många”, som dessutom skitar ner enormt på stränder och badplatser.

Oavsett vad man tycker om kanadagåsen, kan vi tacka Bengt Berg för att de finns här – en invasiv art, en “främmande fågel”, som egentligen inte har sin naturliga hemvist här.

Men det riktigt olustiga med den här Bengt Berg är hans högerextremism och kopplingar till Nazityskland.

Han böcker blev populära i Tyskland. 1934, året efter att Hitler tagit makten, besökte Bengt Berg Tyskland där han träffade Herman Göring. Och i olika sammanhang talade Bengt Berg gott och både Göring och Hitler.

Propagandaministern Joseph Goebbels skrev då i sin dagbok att “nazismen inte hade något stöd i Sverige utöver stödet från Bengt Berg och Sven Hedin”.

1935 utnämndes Bengt Berg till hedersdoktor vid filosofiska fakulteten vid universitetet i Bonn.

1939 var Bengt Berg inbjuden i ett reklamsammanhang för Volkswagen, då han blev god vän med bland andra Ferdinand Porsche och den uttalat nazistiska skådespelaren och teaterdirektören Heinrisch George som var känd för sina många nazistiska propagandafilmer.

Bengt Berg var vid den här tiden även nära vän med rasbiologen Herman Lundborg. Lundborg använde i sina rasbiologiska böcker ett porträtt av Bengt Berg som exempel på en “högre stående individ”.

Bengt Berg var skribent för den pronazistiska tidningen Dagsposten, som fram till 1945 finansierades av Nazityskland.

Att Bent Berg rörde sig som “fisken i vattnet” i nazistiska kretsar är belagt. Men det finns inga belägg för att han var organiserad nazist.

Hur som helst – när man lärt sig detta om Bengt Berg ser man helt plötsligt hans bok “Hägrar och storkar” med andra ögon.

Det säga att man ska skilja mellan “sak och person”. Men ibland är det svårt.

PS. Nu ska jag leta fram CD-skivan och lyssna när den “riktiga” Bengt Berg läser sina “egensinniga” dikter på klingande värmländska.

Rolf Waltersson

Liknande artiklar