Under årtiondet efter inbördeskriget upplevde Söderns afro-amerikanska befolkning en period då de tycktes kunna se framtiden an med tillförsikt och optimism. Men förhoppnngarna krossades gen massiv blodig terror. Bild från edsitement.neh.gov

Recension av nyutkommen bok om USA:s svarta historia

Recensent: HANS ÖSTENSSON

Med boken Svart Historia – Slaveri-rekonstruktion-återförslavning har Peter Widen åstadkommit en mycket läsvärd och faktaspäckad bok om amerikansk historia från 1700-talet till idag. Detaljrikt tecknar han en historia om detta märkliga USA. Dess myter, våldsamheter, rasism, och klasstrider. Boken ger en djup inblick i varför en rörelse som Black Lives Matter fick en så enorm sprängkraft. Rasismen är fortfarande starkt levande och så länge den historiska beskrivningen på många sätt vilar på fake news har USA svårt att gå vidare.

Boken avviker förtjänstfullt från den gängse historieskrivningen och visar tydligt hur klassaspekten präglar mycket av de lagar och ställningstaganden som genomsyrar det politiska livet idag och historiskt. Redan den “heliga” konstitutionen är inte skapad av några “ädla” personer med chefsideologen Madison i spetsen. “Moraliska aristokrater” som utgående från ideal från antiken format och skrivit den US-amerikanska konstitutionen.Den är en kompromiss mellan de härskande klasserna i norr och söder. Ett fyrtiotal delegater från de olika delstaterna arbetade under några månader fram den nya författningen. Dessa delegater, många av dem var slavägare, lyckades formulera den mäktiga inledningen som säger att “alla människor är skapade lika”. Hyckleriet framstår som gränslöst. Enda förklaringen till formuleringen måste vara att de vita grundlags-fäderna ansåg att de svarta inte riktigt var människor i samma mening som de själva.

Fortfarande tolkas varje ord i denna konstitution av tusentals jurister. Orden betraktas som så heliga att Hösta domstolen med sina nio på livstid utnämnda domare nästan betraktas som Guds sändebud, och det politiska livet utspelas i dess skugga.

I den gängse historieskrivningen avskaffades slaveriet formellt efter att nordsidan segrat i inbördeskriget. Visserligen erkänns av historieskrivarna att de svarta fortfarande inte var jämställda med de vita, och att 1865 mycket återstod att göra. Men slaveriet var avskaffat och utvecklingen var på rätt väg

Widen bygger som bygger sin bok på djupläsning av några US-amerikanska författares verk. Bland andra Peter Camejos bok Racism, Revolution, Reaction 1861-1877 och Douglas A Blackmons Slavery by another name. Camejo och Blackmon menar att även om slaveriet formellt avskaffades kan man säga att de svarta “återförslavades”. Villkoren för de återförslavade var inte i alla avseenden desamma som före 1865, men i många fall blev situationen till och med sämre för den afro-amerikanska befolkningen än under slaveriet.

Efter inbördeskriget där fler amerikaner dog ( 620 000 ) än sammantaget under de båda världskrigen och Vietnamkriget, var landet utmattat och radikala slavmotståndare, abolitionisterna, och Nord-sidans industrikapitalistiska intressen lyckades blockera de reaktionära demokraterna – “de vitas parti” – genom att stödja de svartas rätt till att rösta. Det var t.o.m. så att medan många svarta kom till vallokalerna fick 10% av de vita som tydligast stött konfederationen inte rösträtt.

Sydstaterna som förlorat kriget ville inte ge upp så lätt och för Lincoln var det viktigaste att hålla samman unionen även om han var emot slaveriet lät han sydstaterna hållas och Black Code lagarna mellan åren 1866-1868 skapades. Segrarna i inbördeskriget kunde dock under några få år genomföra radikala förändringar i sydstaterna. Det var den radikala rekonstruktionens tid då allt tycktes möjligt och att segern i kriget skulle kunna innebära radikala förändringar.

Åren efter inbördeskriget var en tid av hopp för den afro-amerikanska arbetarklassen. Hoppet krossades genom massiv terror. 1877 stod kontrarevolution som segrare i hela Södern. Bild från memory loc.gov.

Men en så radikal rörelse kunde inte få fortsätta. Det var outhärdlig situation för de vita plantageägarna. Både i norr och söder insåg man riskerna med att släppa fram arbetarklassen, både de svarta arbetarna och de vita, och snart inleddes kontrarevolutionen i söder. Motståndet från Nordsidan var minst sagt halvhjärtat. Genom terror och massakrer i t.ex. New Orleans och Memphis Tennessee tvingades de radikala republikanerna bort från makten. Detta berodde också på att industrikapitalisterna i norr inte längre behövde de svartas röster eftersom sydstatsdemokraterna började överge sina tankar om att sprida om plantageekonomin i hela USA.

Black Code liknande lagar infördes. De svarta fick inte bära vapen, inte rösta, vita och svarta fick inte gifta sig. En afroamerikan som talade för högt inför en vit kvinna, den sexuella undertonen var tydlig, kunde sättas i fängelse. På snart varje område kom segregeringen att gälla.

Beskrivningen av dessa nästan 100 år av våldsamt förtryck av de svarta är menar jag bokens viktigaste del.

Skapande av den första Ku kux klan rörelsen, den andra och våldsammare kom några årtionden senare, var inte den enda paramilitära gruppen som härjade och som med terror satte skräck i den svarta befolkningen.

Ett system av delstatliga fängelser byggdes upp där de svarta för minsta företeelse blev fängslade.

Detta kunde ske på många sätt. Storbolagen kunde tvinga de svarta att skriva på ett kontrakt som måste följas annars blev det hårda bestraffningar och fängelsestraff och de stora bolagen kunde “hyra” arbetskraften. Mista företeelsen kunde innebära fängelse. Även den lokala sheriffen och fredsdomaren kunde sätta de svarta i fängelse och göra dem tillgängliga för det lokala företaget

Eftersom varje förseelse, och det fanns oändligt många, kunde resultera i ett fängelsestraff kunde de stora företagsägarna och de mindre företagen knyta de svarta till sig i och slavliknande förhållanden.

På många sätt kan detta fängelsesystem betecknas som ett slags gulag eller de nazi-tyskt koncentrationslägren. De svarta tvingades arbeta under slavliknande förhållanden. Inte så att de spärrades in i stora taggtrådsområden utan att hela södern präglades av delaktighet i systemet. Huvudsyften var att skapa en undergiven, billig arbetarklass som inte organiserade sig.

Ett annat sätt att binda de svarta till sig var skapandes av den s.k. sharecroppingen där de svarta genom att arrendera en jordplätt och låna av jordägaren till utsäde och utrustning. satte sig i skuld till jordägaren. Jordägarna dikterade villkoren och skuldsättningen blev ofta livslång. För en skuldsatt var det förbjudet att flytta.

Radikala krav på jordreform motarbetades med frenesi. Även från Nord-sidans industrikapitalistiska intressen.

Boken är oerhört rik på beskrivningar hur förtrycket av de svarta kunde pågå och accepteras i århundraden. Vad som gör Widéns bok så läsvärd att han lägger ett klassmässigt raster över retoriken och visar att bakom de högstämda orden låg en strävan från de ledande samhällsklasserna att behålla sin makt och hålla tillbaka arbetarklassen. Detta märks också tydligt av beskrivningen av de stora politiska partierna som agerar för att stödja sin klass.

1877 var den demokratisk “rekonstruktionen” i Södern krossad. Genom massakrer, lynchningar och terror. Bild från: werehistory.org

Vad har denna våldsamma historia för inverkan på dagens USA? Fortfarande är valdeltagandet litet. Betänk att endast 6 procent av befolkningen röstade vid de första valet efter befrielsen från England Fortfarande är det kapitalet, idag finanskapitalet, som styr. Fortfarande gör tongivande krafter allt för att hindra allt för radikala kandidater att komma fram Ett bra exempel är hur det demokratiska etablissemanget kraftsamlade för att hindra den radikala “socialdemokratiska” kandidaten Bernie Sanders att nå framgång.

Uppkomsten av den otaliga mängd högerradikala antidemokratiska grupper som idag finns i USA har skapats ur den historiska myllan och utgår från samma konspiratoriska och rasmässiga föreställningar som hela tiden präglat den amerikanska historien

Den kupp som slogs tillbaka den 6 januari 2021 hämtar sina ideal från de revolter och valfusk som varit en del av den amerikanska politiken och nu har en ny myt skapats som utgår från uppfattningen att hela etablissemanget mörkar valfusket. Att kuppförsöket misslyckades innebär inte att faran för nya kupper har försvunnit. Så länge den amerikanska självbilden för en del av befolkningen vilar på antagandet att utvecklingen hela tiden går mot allt mer demokrati och den andra delen hämtar sina ideal från historien där deras ideal hela tiden pressats tillbaka skapas ett tvådelat allt mer polariserat USA.

Widens bok är mycket viktig för att förstå USA och bör läsas av många politiskt intresserade. Inte minst bör det vara en utmärkt bok i dessa fake news tider att sätt i händerna på gymnasieelever.

Hans Östensson

Svart historia – Slaveri, rekonstruktion, återförslavning
Bokförläggarna Röda Rummet
246 sidor

Pris. 200:- inklusive porto

Beställ: PG 78 19 17 – 0 eller swisha 1234 783 403

Skriv Svart i meddelandet och glöm inte att skriva namn och adress!

 

Liknande artiklar