en Folklig, Lokal och Kosmopolitisk Eskilstuna-Tidning
Här hittar du författarporträtt; från A till Ö. Skrivna av Kjell Andersson
Kjell Andersson:
KJELL JOHANSSONS roman med titeln Dåligt Folk, som är utgiven 2021 på Veylers förlag, är en berättelse som utspelar sig mot slutet av 1950 talet och i början av 60 talet. Det var då när byggandet av det svenska folkhemmet och det svenska välfärdssamhället accelererade och närmade sig sin högsta punkt.
Men de människor som träder … Läs mer “Om Kjell Johanssons roman “Dåligt folk””
Det hedrar arbetarstaden Norrköping att man lyfter fram Moa Martinson. Hon finns som staty och man kan promenera i hennes fotspår genom Norrköpings gamla delar.
I slutet av livet återvände hon som en hyllad författare till hemstaden från hemmet i Sorunda vid ett tillfälle, och pratade i en kyrka. Från predikstolen berättade hon om barndomen i Norrköping.
Aino Trosell får årets Jan Fridegårdsstipendium. Hon får det för sitt författarskap som går i Jan Fridegårds fotspår. Hennes romaner och noveller handlar om vanligt folk med yrken som städerska, svetsare och brevbärare. Ett författarskap rotat i och utgående från arbetarklassens villkor.
Född 1949 i Malung i Dalarna flyttade Aino Trosell till Göteborg 1966.
Aino Trosell debuterade 1978 … Läs mer “Aino Trosell: Årets mottagare av årets Jan Fridegårds minnesstipendium”
Arbetarförfattaren Fred Erikssons roman Grindsommar är en fin och intressant berättelse från 1930-talets Sverige, då byggandet av det så kallade folkhemmet påbörjades. Den handlar om en liten pojkes syn på vuxenvärlden.
Huvudpersonen i boken Grindsommar är den tolvårige Erik. Han har som uppgift att vakta grinden till Vinlösa herrgård belägen någonstans ute på landsbygden. Erik sitter troget … Läs mer “Om Fred Erikssons roman Grindsommar”
Susanna Alakoski föddes 1962 i Vasa i Finland, men växte upp i Ystad. Hon är socionom och sedan 2015 hedersdoktor vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö. Hon har också arbetat för Vänsterpartiet. Idag är hon en av Sveriges mest framträdande arbetareförfattare. Hon fick sitt litterära genombrott år 2006 med romanen Svinalängorna, som sedan blev både … Läs mer “Kortpresentation: Susanna Alakoski”
Kjell Johanssons storpocket på nästan 900 sidor innehåller de tre romanerna Huset vid Flon, Sjön utan namn och Rummet under golvet. Dessa tre utgör en sammanhållen svit av romaner som han gav ut på Weiler förlag mot slutet av 1990 talet och några år in på 2000-talet.
Romansviten blev en stor läsarframgång. Kjell Johansson hyllades i … Läs mer “Om Kjell Johanssons tredelade romansvit”
Gunnar Kieri är född 1928, i den lilla byn Kuovikangas i Tornedalen. Romanen Längtan hem är hans sextonde roman. Boken tar i romanen tag i de två begreppen längtan och hem. Kieri undersöker vad som hände med de människor som blev tvungna att lämna sin hembygd, till exempel Tornedalen, på 1950, 60-och 70-talet – och hamnade i … Läs mer “Gunnar Kieris roman “Längtan hem””
Romanen Mammas gata låg på bokhandelsdiskarna 2013. Kjell Johansson fick det årets Selma Lagerlöfpriset. Han har fått fler litteraturutmerkelser genom åren. Några av dessa är IvarLo-priset vid två olika tillfällen, Fackförbundspressens pris, Tidningen Vis litteraturpris, Moapriset och Stina Aronsons pris.
Kjell Johansson som är född 1941 och bosatt sen barnsben i söderförorten Midsommarkransen anses av många vara den … Läs mer “Mammas gata av Kjell Johansson”
Kjell Johansson är född 1941. Han såg dagens ljus i den gamla förorten Midsommarkransen söder om Stockholm, och blev känd för en större publik i slutet av 90 talet och början av 2000 talet, med hans då tee hyllade romaner Huset vid Flon (1997), Sjön utan namn (2003) och Rummet under golvet (2006). Böckerna handlade om de … Läs mer “Arbetarklassförfattaren Kjell Johansson – en kortpresentation”
Gunnar Kieri hade en mängd olika arbeten innan han började skriva böcker i början på 1970talet. Den här recenserade, Av dig blir det ingenting, kom ut 1976 – och är den första i en löst sammanhållen svit på totalt fyra böcker. eFOLKET kommer att under hösten recensera dessa fyra, samt ytterligare några romaner av samma författare.
Gunnar … Läs mer “Kortintroduktion: Arbetarförfattaren Gunnar Kieri”
Lundkvist var född i Hagstad Kristianstads län. Föräldrarna var lantbrukare. Tillsammans med Asklund, Sandgren, Martinson och Kellgren var han en av de Fem unga.
Förutom att han skrev en mängd poesi, prosa, reseskildringar och essäer, så kom han att bli en introduktör av modern utländsk litteratur i stora mått i Sverige. Ta Ikarus flykt med essayer om … Läs mer “Artur Lundkvist 1906-1991”
Han föddes i Stockholm och avled där. Asklund hade en tvillingbror som dog av undernäring. Arbetet i början var springschas, sedan arbetade han på bageri, vidare lagade han Remingtons skrivmaskiner, cyklade runt och bytte färgband på dessa. Asklund brukade säga att han blev författare för att han var arbetslös.
1929 debuterade Asklund med romanen Bara en början och … Läs mer “Erik Asklund 1908-1980”
Hon är född i Malung. I Göteborg arbetade hon först som socialsekreterare för att sedan omskola sig och svetsa i tio år. Hon debuterade med romanen Socialsvängen 1978.
Trosell är väldigt produktiv och har skrivit berättelser inom olika genres som romaner och noveller med samhällskritik och kvinnohistoria – etik och existens, barnböcker, kriminalhistorier, dramatik och film- och tevemanus.… Läs mer “Aino Trosell 1949-”
Han var född i Fogdö Södermanland. Efter att ha varit till sjöss gick han iland och började arbeta på en fabrik i Göteborg. Johanssons första bok kom efter förtidspensionering vid 62 år, 1976, Fabriksmänniskan. 1978 utgavs Bakom fabriksmurarna. Tok Alfred, en teaterpjäs av Lennart Hjulström bygger på dessa två böcker. Erik Johansson publicerade 12 böcker.
Han var född i Blekinge och blev som liten och föräldralös utauktionerad då fadern dött och modern emigrerat. Efter en svår barndom gick han till sjöss vid 16 års ålder. När han var 23 lämnade han sjön då han fått TBC. Efter det luffade Martinson omkring och levde ett slags nomadliv.
Ur Vägen till Klockrike 1948, Cigarrmakarna, Amerikabåten… Läs mer “Harry Martinson 1904-1978”
Åke Wassing utbildade sig till journalist och skådespelare, skrev kupletter och sjöng. Han var gift tre gånger och tog sig sin första frus efternamn. Han skrev sången Nu tittar lilla solen in igen.
Dödgrävarens pojke 1958,
Slottet i dalen 1960,
Grimman 1963 och
Gropen i skogen 1965 är en självbiografisk svit.
Ur Dödgrävarens pojke:
Han var född i Karlstad. Hans pappa var redaktör på Nya Wermlands-Tidningen. Nils Ferlin hade många talanger: han stod på scen och sjöng, han kunde spela fotboll, var stark och gymnastisk, kunde boxas. I slutet av 1920-talet började han skriva dikter.
I Stockholm staterade han på teatrar, skrev kupletter, levde på att sälja dikter, dagsverser till tidningarna i … Läs mer “Nils Ferlin 1898-1961”
Hon var född i Misenträsk, Västerbotten. Hon debuterade med romanen Tjärdalen 1953.
Som ung fick hon TBC och låg på sanatorium. Där fanns det böcker. Många svenska författare och konstnärer har på sanatorium upptäckt boken och bilden.
Hon engagerade sig i kampen mot apartheid, atomvapen och USA:s krig i Vietnam. Lidman skrev romaner och reportageböcker.
Ur Tjärdalen:… Läs mer “Sara Lidman 1923-2004”
Hon är född i Sandviken men bor nu i Gävle.
Jörgensdotter debuterade 2002 med Pappa Pralin. Ur densamma sidan 145:
Man kan vara tjugo och ätstörd och märka gränser överallt. Det är som alla ansatser till nåt levande stannar i en enda tanke: Jag kan inte. Det är andras händer och blickar emellan. Hon är så … Läs mer “Anna Jörgensdotter 1973-”
Maja Ekelöf var född i Karlskoga och avled där. Hon arbetade som städerska.
Rapport från en skurhink utgavs 1970.
Så här skriver Ivar Lo-Johansson 1987 i förordet då den kom ut i serien EN BOK FÖR ALLA:
“Kunde en roman få skrivas på det viset? Då kunde ju var och en skriva en roman. Det var direktheten som … Läs mer “Maja Ekelöf 1918-1989”
Hennes mamma var landstingsledamot och riksdagsman, pappan metallarbetare. Föräldrarna var med i Vänsterpartiet kommunisterna, som trettonåring gick Åsa med i Kommunistisk Ungdom. Hon blev filosofie doktor 2001. Hon är kulturchef på Aftonbladet.
2007 kom Mig äger ingen, en självbiografisk skildring av uppväxten i Västerås med en ensamstående pappa som arbetade på Metallverken i 37 år.
2018 Populistiska … Läs mer “Åsa Linderborg 1968 –”
Eyvind föddes utanför Boden. Hans pappa var stenarbetare och mamman bagerska. De följde rallarna som byggde järnvägen i Norrland. Vid fyra års ålder hamnade Eyvind i en fosterfamilj som var släktingar. Han slutade skolan när han var tretton.
Som femtonåring gav Eyvind sig iväg från familjen och försörjde sig själv som timmerflottare, sågverksarbetare, biomaskinist. Det har han skildrat … Läs mer “Eyvind Johnson 1900-1976”
Född i Kristianstad, poet och krönikör. Hon arbetar som kallskänka.
Wrangborg har gett ut diktsamlingarna Kallskänken 2010 och Vad ska vi göra med varandra 2014.
I musikgruppen Stormen stod hon för poesin och är med i Jenny Wrangborg & Stationen.
Hon skriver i Kommunalarbetaren, Arbetet, Flamman, ETC., Folket i Bild/Kulturfront och Dagens Arbete.
Lösa förbindelser, Om kampen för … Läs mer “Jenny Wrangborg 1984-”
Åkesson föds i Buttle på Gotland. Hennes pappa är stins. (På den tiden fanns det järnväg på Gotland.) Efter 7-årig folkskola jobbar hon bl a som servitris och telefonist. Vid 25 flyttar hon till Stockholm efter trassel i det personliga livet. När hon är 28 går Åkesson en studicirkel i modern lyrik, då tänder det till, hon har … Läs mer “Sonja Åkesson 1926-1977”
Han var född i Uppsala och avled i Stockholm. Hans far var kontraktsprost. Palm började skriva i en gymnasietidning på 40-talet. Han debuterade 1961 med diktsamlingen Hundens besök, med “nyenkel poesi”. Han skrev genom åren poesi, debattböcker, litteraturkritik i olika tidskrifter och dagstidningar, och var dessutom en folkbildare.
1966 kom En orättvis betraktelse.
Ulrich Herz i … Läs mer “Göran Palm 1931-2016”
Fridegård föddes som Johan Fridolf (Fride) Johansson i en statarfamilj i Enköpings-Näs i Uppland. Pappan arbetade som ladugårdsförman åt storbönder och baroner. Fridegård gick 6-årig folkskola och fick sedan arbeta som vallpojke och djurskötare. IOGT:s bibliotek i Enköping blir som ett första universitet för honom.
När han var 18 år, 1915, lät han värva sig till K2, Livregementets … Läs mer “Jan Fridegård 1897-1968”
Folke Fridell föddes och växte upp i Berga, Småland. Folkes sammantagna skolgång inskränkte sig till knappt tre år, med endast fyra månader per år, men en orättvis lärare gjorde att han i protest valde att vara stum under den sista perioden. Fadern var soldat, skräddare och postbärare. Modern skötte familj och arbetade som sömmerska. Något för tiden ovanligt … Läs mer “Folke Fridell 1904-1985”
Joel Bernhard Nordh föddes 19 april 1900 på en gård i Björklinge, Uppland. Modern var ogifta Selma Bohlin från Strömbergs Bruk i norra Uppland. Selma Bohlin var 21 år gammal. Fadern hette Johan Olsson. Joel Bernhard Nordh, som senare kallade sig Bernhard, bodde hos morföräldrarna i Strömbergs Bruk. Morfadern var brevbärare trots att han var analfabet, men han … Läs mer “Bernhard Nordh 1900 – 72”
Karl Östman föddes i Nätra By i Ångermanland. Fadern var byggnadssnickare. Den unge Karl började som snickare innan han fick chansen att studera på Brunnsviks folkhögskola i västra Dalarna 1912-13. Dan Andersson blev elev vid samma folkhögskola strax efter.
Efter Brunnsvik flyttade Karl Östman tillbaks till Sundsvall. Han arbetade som stabbläggare på sågverken runtom i Ångermanland och skrev … Läs mer “Karl Östman 1876-1953”
Abert Viksten föddes i Graninge socken i norra Hälsingland. Fadern var skomakare och drev ett litet skogsbruk. Albert förkovrade sig med studier på Hola folkhögskola belägen i Ådalen. Därefter började en lång journalistisk karriär och författarbana.
Journalistiken tog start på den s-märkta Nya Norrland i Sundsvall och fortsatte på Norrskensflammans redaktion några år. Vid sidan av sitt jobb … Läs mer “Albert Viksten 1889- 1969”
