Första omgången av det franska socialistpartiets primärval

Första omgången av det franska socialistpartiets primärval för att utse sin kandidat i vårens presidentval blev ett svidande bakslag för förre premiärministern Manuel Valls, och därmed också för de fem år socialisterna under president François Hollande suttit vid makten i Frankrike.

Valls kvalificerade sig visserligen till den avgörande valomgången på söndag, 29 januari, men han fick uppleva smäleken att se sig klart distanserad av Benoît Hamon, som de senaste åren markerat sig som oppositionell från vänster till den förda politiken.

Rent matematiskt ser Hamon ut att se segern i sin hand. Han fick på söndagskvällen direkt stöd av förre ekonomiministern Arnaud Montebourg. Och tillsammans uppnådde de kring 53 procent i första valomgången.

Men socialisternas primärval avslöjar framför allt den djupa kris partiet går igenom och missnöjet med François Hollandes fem år vid makten. Redan det låga valdeltagandet ger en vink om detta. Knappt 2 miljoner bemödade sig om att gå och rösta på söndagen. Att jämföra med de 4,3 miljoner som röstade i högerns primärval i november. Och de 2,7 miljoner som röstade vid socialistpartiets primärval inför det förra presidentvalet, 2012.

Den 49-årige Benoît Hamon har under kampanjen profilerat sig som vänsterman. Han vill införa en medborgarlön på 600 euro i månaden, vill bryta med den omstridda arbetsmarknadslagen och är något så ovanligt som en fransk politiker som talar om miljöfrågor. I sitt segertal på söndagskvällen ägnade han rent av tid åt klimatkrisen och de luftföroreningar Frankrike pinats av på sistone.

Primärvalskampanjen har varit kort och intensiv. Egentligen tog den alla kandidater på sängen. Allt var ju planerat för att bereda plats för president François Hollande att kandidera på nytt. Men till mångas överraskning bestämde sig Hollande för att inte kandidera, första gången i Frankrike en sittande president inte ställt upp på nytt. De usla opinionssiffrorna blev för mycket för presidenten.

I avgörandet på söndag fläks det franska socialistpartiets traditionella klyfta nu upp för öppen ridå. Mellan en mer socialliberal falang och en mer vänsterinriktad. Alltsedan François Mitterrand 1971 blåste liv i ett murket socialistparti har sprickan funnits, men hela tiden gått att hantera. Efter rader av besvikelser över socialistiska perioder vid makten är det inte längre möjligt.

Manuel Valls betraktas som en av de mer högerinriktade inom socialistpartiet. Han gjorde sig känd för att en gång föreslå att socialistpartiet skulle byta namn. Under sin tid som premiärminister har han förknippats med en näringslivsvänlig politik, hårda åtgärder för att stävja brottslighet och terrorism och planer på att beröva brottslingar franskt medborgarskap.

Hamon sågs länge som något av en outsider i sammanhanget. Hans klara framgång är uttryck för missnöjet bland anhängare till socialistpartiet med den politik som förts de senaste åren. Och också ett uttryck för att många vill testa någon mer okänd, någon inte lika utnött del av etablissemanget.

Oavsett vem som blir socialistpartiets kandidat i presidentvalet väntar en tid fylld av prövningar. Socialistpartiet är hårt pressat från två håll; från vänstermannen Jean-Luc Mélenchon, som i presidentvalet 2012 fick 11 procent och som kandiderar igen med stöd av kommunistpartiet. Och från mitten, eller höger om man så vill, pressas socialistpartiet av förre ekonomiministern Emmanuel Macron, som hoppade av från regeringen och kör sitt eget lopp i presidentvalet och visat sig ha förvånansvärt mycket stöd.

Skulle vänstermannen Hamon bli socialistpartiets kandidat är det inte osannolikt att många mer mitten- eller högerorienterade socialister kommer att sluta upp bakom Macron. Tendenser till detta har redan märkts och det är en anledning till att flera bedömare talat om att socialistpartiets primärval egentligen handlat om partiet kommer att överleva eller inte. Och skulle Valls bli partiets kandidat kommer en del besvikna anhängare att föredra Mélenchon och en mer ”riktig” vänster.

Presidentvalet sker i två omgångar, i slutet av april och början av maj. Hittills har inga opinionsmätningar visat några tecken på att någon vänsterkandidat, från socialistpartiet eller Mélenchon, skulle ta sig vidare till den avgörande duellen. Något som kan leda till att vänsterväljarna i avgörandet ställs inför den delikata frågan att välja mellan högermannen François Fillon och extremhögerns Marine Le Pen.

Liknande artiklar: