Har under hela mitt liv stått politiskt till vänster. Var aktiv inom Vietnamrörelsen, medlem i Vänsterns Ungdomsförbund och under några år i KFML(r) men stötte bort av den märkliga synen på fackföreningsrörelsen. Olof Palme själv värvade mig till socialdemokraterna i mitten på 1970 – talet i samband med en facklig kurs som Transport hade på Bommersvik.
Efter många, mer än 30 år, lämnade jag S och är numera medlem, om än passiv och alltmer obekväm med bristen på klassperspektivet, i V.
Viktigt för mig under alla år har varit klassperspektiv, solidaritet och rättvisa.
Det är med förvåning och obehag när jag ser hur en del människor på vänsterkanten på sistone börjat anamma argument vad det gäller migration och asylpolitik som påminner starkt om SD:s uppfattning.
Om vi ska bena ut saker och ting som medvetet blandas samman. Arbetskraftsinvandring har alltid varit reglerad. Vi hade fram tills Reinfeldt och Mp tog bort arbetsmarknadsnämnderna och helt gav arbetsköparna makten över beslutet om arbetskraftsinvandring. Att beskylla eller stämpla arbetare från andra länder för att vara arbetsköparnas villiga verktyg är att glömma klassolidariteten. Fienden är inte den fattige arbetaren som jobbar åt underentreprenörer som utnyttjar dennes predikament och fattigdom. Vi får aldrig glömma vem fienden är – det är inte den östeuropeiska arbetaren utan arbetsköparen.
Vad det gäller asylsökande styrs det av FN-konventioner och andra internationella överenskommelser. Det är ingen som flyr sitt land utan anledning. Och alla har rätt att få sin sak prövad. Människor flyr på grund av krig eller på grund av att rovdriften på deras miljö allvarligt skadat deras livsbetingelser. Kapitalismens framfart, krigen som har sin grund i ex vis kontrollen av oljan är inte flyktingens fel. Att inte integration fungerat på grund av klassintresset från högern och kapitalet att ställa grupper mot varandra för att splittra arbetarna kan inte den asylsökande klandras för. Vänstern måste möta detta med solidaritet och inte falla för den förenklade agitation där klass, solidaritet och rättvisa glöms
bort.
Det handlar inte om snällhet utan om att inse vem som är fienden. Inte är det den utnyttjade arbetaren eller den flyende som söker asyl. Det handlar i grunden om klass. Inget annat.
Ingemar E L Göransson.
