Konsekvenserna av brist på billig energi – Fossilbubblan är på väg att brista

Värden är på väg mot en energikris – och den kan en aldrig så stor och snabb utbyggnad av vind- och solenergi förhindra. Under de senaste 150 åren har vi människor levt i en fossilbubbla, eller rättar sagt i en ekonomi med ständigt ökad tillväxt, tack vare ökad förbränning av fossilt kol*, fossilolja* och fossilgas* (*se fotnot).

Diagram 1: Energikonsumtion 1800 – 2019. Global direct primary energy consumption.

Diagram 1 Energikonsumtion 1800 – 2019 Global direct primary energy consumption.

Nerifrån och upp:

  • Traditionell biomassa. Ved, träkol och övriga växter (rödbrun)
  • Fossilt kol (grå)
  • Fossilolja (blå)
  • Fossilgas (lila)
  • Kärnkraft (röd)
  • Vattenkraft (ljusgrön)
  • Vindenergi + Solenergi + övrigt förnyelsebart + biobränslen, t ex bensin och diesel tillverkad av växter (ljusgrå)

Det är genom att vi människor på kort tid har tömt världens enorma förråd av lagrad billig energi: fossilt kol, fossilolja och fossilgas, som denna ekonomiska tillväxten och ökningen av levnadsstandarden blivit möjlig. De allra lättast åtkomliga tillgångarna av de fossila bränslena har vi nu förbrukat. De som återstår blir allt dyrare att få fram. Därför är världen på väg mot en brist på billig energi. Grunden för ekonomiskt tillväxt har eroderat.

Hittills har de alternativa energikällorna, vind- och solenergi, inte ersatt någon fossil energi. De har enbart bidragit till att öka världens energikonsumtion (se diagram 1). Orsaken är att vi lever i ett ekonomiskt system, kapitalismen, som kräver ständigt ökad ekonomisk tillväxt för att fungera. Och ständigt ökad ekonomiskt tillväxt kräver en ständigt ökad förbrukning av energi.

Tyvärr, förstår väldigt få människor svårigheten med att ersätt de fossila energikällorna. Utbyggnad av såväl solenergi som vindenergi är fortfarande helt beroende av tillgång på fossilenergi och även av hård exploateringen av underbetalda arbetare i Asien och Afrika.

Vi måste inse att en fossilfri värld kommer att se helt annorlunda ut än dagens värld. Det är en värld utan ständig ekonomisk tillväxt, vilket innebär att dagens ekonomiska system, vars livskraft är just ständigt ökad produktion och utsugning av människor och miljö, inte längre fungerar.

Den fossileldade epoken är snart över – nedgången har redan börjat. Därför handlar det om att så snabbt som möjligt genomföra en total samhällsrevolution. Det vill säga skapa ett samhälle vars drivkraft inte är ständigt ökad tillväxt, vilken idag drivs av exploatering av människor, djur och natur.

Det är tillgången på billig energi som har möjliggjort den ekonomiska utvecklingen under kapitalismen. Kapitalistklassen och deras politiker har aldrig förstått betydelse av, eller rättare sagt velat förstå den ekonomiska betydelsen av billig energi.

Borgerliga nationalekonomer har inte varit intresserade av att undersöka sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad energikonsumtion. Istället betraktar de den ekonomiska tillväxten som en naturlig del av det kapitalistiska ekonomiska systemet. Om den ekonomiska tillväxten stagnerar, ses det bara som en tillfällig svacka beroende på tillfälligheter eller på att arbetarklassen har fått för höga ersättningar, vilket har minskat profiterna och därmed kapitalisternas vilja att investera. Och vägen att lösa detta problem blir då att sänka arbetarklassens löner.

Det finns flera metoder för att kapitalistklassen att genomföra detta, dels öka konkurrensen om arbeten samt minska fackföreningarnas makt och dels genom att urholka kollektivavtalen eller skapa inflation. Efter Sovjetunionens kollaps har den dominerande metoden varit att skapa hårdare konkurrens om jobben och politisk agera för att minska fackföreningarnas makt och därmed möjlighet att stå emot försämringarna.

Brist på energi och därmed ökade energikostnader har historiskt sett höjt kostnaderna för produktionen samt för nyinvesteringar i fabriker, gruvor och transportsystem. Det betyder att vi kan vänta oss ökade produktionskostnader under de kommande decennierna, vilket kommer att öka pressen på arbetslönerna. Vi ser nu tecken på just den effekten i hela världsekonomin. Inflationen stiger just nu snabbt i stora delar av världen och är i år den högsta på 30 år.

Detta har hänt flera gånger tidigare under kapitalismen. Det första riktig allvarliga världsomspännande krisen inträffade perioden från 1910 till mitten på 1930-talet. Den var faktiskt så allvarlig i Europa att hela det kapitalistiska systemet hotades och innebar dessutom att två världskrig utbröt.

Användningen av biomassa som energikälla hade stadigt minskat sedan 1850-talet men detta hade kompenserats av att utvinningen av fossilt kol hade ökat stadigt från 1850 till 1910 men därefter kom en svacka. Det handlade främst om att fossil-kol-tillgångarna i Europas viktigaste industriländer Storbritannien och Tysklands hade börjat sina. (se diagram 2 och 3).

I Storbritannien nådde utvinningen av fossilt kol sin topp 1915 och ungefär vid samma tid planade utvinningen av fossilt kol ut även i Tyskland, och minskade kraftig under 1920-talet för att nå ett par nya toppar på 1930, 40- och 50-talet. Bristen på kol i Europa skapade ekonomiska kriser som ökade motsättningen mellan länder och utlöste väpnade konflikter. Tillgången på de fossila bränslena påverkade också utgången av de krig som uppkommit som en följd av den ekonomiska krisen.

Diagram 2 och 3: Utvinningen av fossilt kol i Storbritannien och i Tyskland.

Diagram 2 och 3, Utvinningen av fossilt kol i Storbritannien och i Tyskland.

Den viktigaste orsaken till att Tyskland besegrades i första världskriget, var att USA levererade fossilolja till Frankrike och Storbritannien. I Frankrike var oljan på väg att ta helt slut i början av 1918. Frankrikes regeringschef Georges Clemenceau uppmanade då USA:s president Woodrow Wilson att skicka fartyg med hundratusen ton olja sa snart som möjligt till Frankrike, han avslutade sin mening med dessa ord som har blivit bevingade: “… olja som kommer att bli lika viktigt som blod på morgondagens slagfält”. (Oil, Powe and War, sid 92).

Med hjälp av olja från USA kunde både Frankrike och Storbritannien fortsätta kriget och vända det till seger. Första världskriget slutade med Tysklands nederlag, trots att man genom separatfreden med Sovjetunionen kunde koncentrera sina styrkor i Västeuropa.

Diagram 4 visar konsumtionen av fossilkol per capita planar ut i början av 1900-talet, och därmed ökningen av energikonsumtionen per capita som pågått under ett sekel. Först på 1950-talet ökar åter energikonsumtion per capita, tack vare den kraftiga ökningen av utvinningen av fossilolja. Omkring 1980 stagnerade även utvinningen av fossilolja, men detta kompenserades av ökad utvinning av fossilgas och senare också av fossilt kol.

Diagram 4: Konsumtion av energi per capita 1820 – 2010.

Diagram 4 Konsumtion av energi per capita 1820 – 2010.

Tysklands nederlag i Stalingrad under andra världskriget innebar att sovjetiska styrkor kunde krossa även de tyska militära styrkorna som hade nått fram till en del av oljekällorna i Kaukasus. I samarbete med de allierade styrkorna kunde även Sovjetunionen driva bort tyskarna från Iran, vars dåvarande härskare Reza Shah “öppnat dörrarna för tyska rådgivare”.

De tyska militär styrkorna, under Erwin Rommels ledning hade 1941 nått så stora framgångar i Nordafrika, att Hitler hade lovat man skulle erövra oljestaden Basra i Irak. På sommaren 1942 lyckades Rommel trots brist på drivmedel inta staden Tobruk med dess oljehamn i Libyen. Men för att kunna fortsätta kriget i Nordafrika vara tyskarna tvungna få tag i ännu mer drivmedel.

Rommel försökte därför i oktober inta även oljehamnen i den egyptiska kuststaden el-Alamein men led i svårt nederlag mot de brittiska styrkorna. Tysklands möjligheter att få kontroll över Nordafrikas och Västasiens enorma oljereserver hade därmed misslyckats.

Vintern 1943 var kriget om oljekällorna slut och därmed utgången av andra världskriget given, även om det skulle dröja drygt två år och ytterligare flera miljoner människors död och lidande innan Tyskland och Japan gav upp. Lärdomen från 1900-talets strider är att utan god tillgång på fossilolja vinner man inga krig i de fossila bränslenas tid.

Brist på fossila bränslen och kampen om dessa bränslen har varit en viktig orsak till 1900-talets största militära konflikter. Ökningen av energikonsumtionen i världen stagnerade på 1920-talet. Efter andra världskriget slut ökade utvinningen av fossila bränslen snabbt. Allra mest ökade energikonsumtionen från 1950 fram till slutet av 1980-talet. Därefter har konsumtionen åter minskat (se diagram 5).

Diagram 5: Den genomsnittliga tillväxten i världens energikonsumtion, varje decennium från 1821–1830 till 2001–2010 samt de 8 åren 2011–2018.

Diagram 5: Den genomsnittliga tillväxten i världens energikonsumtion, varje decennium från 1821–1830 till 2001–2010 samt de 8 åren 2011–2018.

Den ökade konsumtionen av de billiga fossila bränslen ökade levnadsstandarden och bidrog på så sätt till en mycket snabbare befolkningsökning än någonsin tidigare i människans historia. Trots att befolkningen ökat allt snabbare sedan början av 1800-talet, så har även den genomsnittliga levnadsstandarden ökat.

Från slutet på 1940-talet fram till 1990 ökade åter levnadsstandarden. Ökningen i världen under 2000-talet handlar till största del om Kinas intåg bland de ledande industriländerna i världen och tack vare ökad konsumtion av inhemska fossilkoltillgångar och ökad import av fossila bränslen (se diagram 6).

Världen är på nu väg mot ett läge där de största fossiloljekällorna är på väg att tömmas och där de mest lättillgängliga fossila koltillgångarna har tömts. Detta betyder att priset för de fossila bränslena kommer att öka. Ur klimatsynpunkt är det naturligtvis bra, eftersom det kan leda till att utsläppen av koldioxid kan komma att minska. Men det kommer att leda till brist på energi och ökade produktions- och transportkostnader, vilket kan orsaka ekonomiska kriser och sänkt levnadsstandard för miljontals människor. Brist på billig energi har historiskt sett skapat konflikter mellan nationer och orsakat krig.

Diagram 6: World energy consumption growth divided between population and living standards.

Diagram 6: World energy consumption growth divided between population and living standards.

Världen har under två sekler levt i en fossilbubbla. Nu är den på väg att spricka. Och trots alla konferenser och allt tal under de senaste decennierna om att ersätta de fossila bränslena med alternativa energikällor har konsumtionen av de fossila bränslena fortsatt att öka.

Det finns idag inga rimliga alternativ som kan ersätta all den fossila energi som världen idag konsumerar till rimliga kostnader. Vi kommer helt enkelt att tvingas ställa om oss till en annan typ av samhället med lägre energikonsumtion. Det betyder slutet på den ekonomiska tillväxt som de fossila bränslena har bidragit till under de senaste 200 åren. Vi måste nu bygga ett helt annat samhälle. Ett samhälle utan ekonomiskt tillväxt, där vi människor lever i harmoni med naturen.

Se än gång på diagram 1 (nedan). Tänk sedan bort det grå fältet, det blå fältet och det lila fältet, det vill säga allt fossilt kol, all fossilolja och all fossilgas, som vi idag använder. Då får vi en figur där toppen på kurvan längst till höger kommer att ligga lika högt som kurvan var omkring 1920.

Vi skulle, om vi tog bort alla fossila bränslena, konsumera ungefär lika mycket energi idag som vi gjorde för hundra år sedan – med en befolkning som är fem gånger så stor som för hundra år sedan.

Detta är naturligtvis en helt orimlig tanke. Men det visar om inte annat hur viktigt det är att både utveckla andra energikällor och att sluta slösa energi, det vill säga redan nu börja anpassa oss till ett liv utan de fossila energikällorna.

Om vi ska ersätta allt fossilt bränsle till 2050, måste de alternativa energikällorna växa lika mycket på 30 år som de fossila bränslena ökade under 150 år (se åter diagram 1).

Diagram 1: All energikonsumtion från 1800 till 2019. Global direct primary energy consumtion.

Diagram 1: All energikonsumtion från 1800 till 2019. Global direct primary energy consumtion.

Nerifrån och upp:

  • Traditionell biomassa. Ved, träkol och övriga växter (rödbrun)
  • Fossilt kol (grå)
  • Fossilolja (blå)
  • Fossilgas (lila)
  • Kärnkraft (röd)
  • Vattenkraft (ljusgrön)
  • Vindenergi + Solenergi + övrigt förnyelsebart + biobränslen, t.ex. bensin och diesel tillverkad av växter (ljusgrå)

H Foste Hjälte

Fotnot:

* Jag använder i mina texter benämningen fossilolja och fossilgas samt fossilt kol. För att betona att det just är fossila bränslen. Det vill säga inga bränslen som vi producerar idag. De producerades för miljoner år sedan, av förmultnade växter och djur. Under vår tid har de konsumerats och levererat energi till mänsklighetens fromma, men också koldioxid till jordens atmosfär och därmed påverkat jordens klimat.

Det finns ytterligare en viktig orsaka att använda prefixet fossil, nämligen att skilja de fossila bränslena från icke fossila bränslen. Det finns ju olja som inte är fossil utan produceras från växter och träkol, som framställas genom kolning av vedråvara.

Liknande artiklar