“Arbetarna har inget annat än sina bojor att förlora. Men en hel värld att vinna.”
Så uttryckte Marx och Engels sig i Kommunistiska Manifestet. I dag verkar det som om stora delar av arbetarrörelsen har glömt denna sanning. Arbetarrörelsen är för mig en internationell företeelse. Inte en fråga där nationers arbetare ställs mot andra nationers arbetare. Kapitalismen är och en internationell företeelse. Den känner inga nationsgränser. Det bör därför inte heller arbetarrörelsen göra. Nyliberalismen speglar ideologiskt den kapitalism som blixtsnabbt idag flyttar kapitalet dit arbetskraften är för stunden billigast.
Hur bekämpar man bäst den globala kapitalismen då? I mitt synsätt är det på internationell basis. Arbetarklassens internationella solidaritet blir därför av avgörande betydelse. Den arbetarrörelse som enbart ser till den egna nationen blir chauvinistisk och i slutänden en arbetarrörelse som tjänar det egna kapitalets intressen.
Hela Brexitfrågan blev då en inskränkt och chauvinistisk debatt där den egna nationen blev allt och internationalismen intet! Högern och nyliberalerna lurade skjortan av de brittiska arbetare som röstade på Brexit och “leave” i tron att jobben skulle komma tillbaka om man lämnade EU. Det tog främlingsfientliga och rent chauvinistiska uttryck när ropen blev att man skulle kasta ut de utländska arbetarna från Storbritannien. Som om det skulle ge jobben tillbaka i de ödelagda gruvdistrikten eller den utkonkurrerade industrin. Det enda man lyckades med var att ställa arbetare mot arbetare. Istället skulle arbetarrörelsen ställt arbete mot kapital, klass mot klass! Kämpat för bättre och lika villkor för alla arbetare oavsett nationalitet. Arbetarklassen känner ingen solidaritet eller lojalitet med den “egna” nationen men med klassen, oavsett land.
Vi ser hur delar av vänstern alltmer anammar en nationalistisk retorik som kommer att leda till chauvinism om man inte gör upp med denna usla politik. EU är inte fienden i sig utan det är det internationella kapitalet – och den globala nyliberalismen.
Det är skrämmande att se hur arbetarna i Midlands industribälte röstar bort klasskämpen Dennis Skinner och röstar in en Tory-hök på hans mandat. Det är en skam också att se hur svenska så kallade kommunister jublar och ser det som en seger när Tories vinner valet på grund av chauvinism som sätter nationen före kampen mot nyliberalismen och det kapitalistiska utsugarsystemet. Det är skamligt att se dem omfamna Boris Johnson, Donald Trump och Nigel Farage retorik.
Det Kommunistiska Manifestet avslutades med den odödliga sentensen “Proletärer i alla länder, förenen eder!”
Den gäller än idag, mer än någonsin.
Ingemar E. L. Göransson
