Är en omprövning på väg inom socialdemokratin? Jo, det finns en del tecken på det. Ett är Reformisterna som lyckats i Stockholm få igenom en ekonomisk motion som går på tvärs emot 30 år av New Labour – politik.
Svagheten hos Reformisterna är att de inte mer än ett Stockholmsfenomen. Men låt så vara, de har bidragit till en intern kritisk debatt inom partiet.
Men den viktigaste händelsen är utan tvekan corona-krisen för den har ställt New Labour – politikens svagheter på sin spets. Men också hela den nyliberalt färgade politiken har visats sig inte fungera när samhället hamnar i en djup och allvarlig kris.
Det faktum att samma politik rustade ner samhällets beredskap, marknaden förmår inte klara läkemedelsförsörjningen och vi fick inledningsvis se varubrist p.g.a. hamstring. Och mycket allvarligt – avsaknad av nödvändig skyddsutrustning inom vården då existerande beredskapslager för länge sedan skrotades. Detta har inte främst socialdemokraterna ansvaret för då det var under borgerligt ledda regeringar besluten togs. Just-in-time fungerande helt enkelt inte och en av nyliberalismens viktigaste teser kom på skam.
Vi har också sett hur den nyliberala ädelreformen (arv från Bildt-regeringen) visat sig bli en dödlig fälla för de äldsta och mest utsatta. Vad är valfriheten värd när dess konsekvenser blir höga, ofattbart höga dödstal p.g.a. det sätt som äldreomsorgen varit och är organiserad – bristande medicinsk sakkunskap och personal med bristfällig utbildning och arbetsvillkor som gör att de är för sin försörjning tvungna att jobba trots risken att de omedvetet sprider smittan vidare.
Privatiseringarna, ska vi vara medvetna, påverkar även den kommunalt skötta äldreomsorgen då den ska konkurrera med de privata. Det blir ett “race to the bottom”.
I krisens spår ropar alla på staten och att den ska reda ut röran. Nu tillsätts en kommission som skall lämna en utreding/rapport 2022.
Det är bra men den måste titta grundligt på förutsättningarna varför det blev som det blev. Inte enskilda beslut tagna mitt i krisen utan minst lika mycket förutsättningarna för sagda beslut.
Inom socialdemokraterna är det alltfler, framför allt lokalt, som börjar ifrågasätta vår egen politik de senaste årtiondena.
Utmärkt! Men det hade varit fan så mycket bättre om partiets ansvariga lyssnat på kritiken långt tidigare för då hade det kanske inte gått som det gjort. All kritik inom partiet av politiken har bemötts av spott och spe. Kritikerna har i bästa fall nonchalerats och i sämsta fall förlorat sina förtroendeuppdrag och frysts ut. Det har varit en kultur av tystnad och t.o.m. mobbning av oliktänkande.
Är detta på väg att brytas nu när corona-krisen ställer allt i en ny belysning. Jag vet inte, men man ju alltid hoppas.
Ingemar E L Göransson