en Folklig, Lokal och Kosmopolitisk Eskilstuna-Tidning
Det blir som det blir
och går som det går
med klimatmålen
sa vår minister
ryckte på axlarna
så bister och sinister.
Vad vi lovat i Paris
kan tunnas ut
på något vis
och försvinna
som i en flyktig dimma
Hon hade en svårtolkad min
när hon tänkte
på oljeindustrin
man måste få tjäna pengar
det är ett … Läs mer “Klimatmålen”
Den oro, som spörjer,
sörjer Du, att allt
kan falla, medan herden
fåren vallar över stock
och sten, du blir ren
från frågor, havets
vågor mot Din strand,
och Jesus kär, Dig bär
mot tillit, Din, som
är den tro, som också
är min, att kusten ligger
klar för den, som ensam
var, på havets vilda
vågor, min … Läs mer “Peder Andersson om den ensammes tillförsikt genom tro”
Jag vill åka tryggt på varje färd
som jag som passagerare är värd
jag har betalt biljett, vill komma fram
men lokföraren är nu allvarsam.
Hen säger att det fattats ett beslut
att tågvärdarna nu ska kastas ut
att kameror är ett gott alternativ
men detta blir en risk för våra liv.
Hen säger att hen har ett … Läs mer “Rör inte min tågvärd!”
Nu haglar det naglar
jag gör processen kort
kanter på naglar
de måste bara bort.
Jag biter och sliter
nu är den onde lös
en verksamhet lämplig
när man är nervös.
Jag gnuggar och tuggar
snart finns inget kvar
att måla och klösa
nu så är jag klar.
Jag naglar fast min blick
på den skövling jag har … Läs mer “Naglar”
Att lösa mysteriet
med kreativiteten genom
obduktion av döda konstnärer, att genom
hjärnforskning söka
analysera, sönderhacka
konstnärskapet, verkets helhet, som var konstnärens syfte, kanske bara anat
hos hen själv,
intuition, som gett
bilder, oöverträffade
och hens tidigare,
och kanske följande,
ansträngningar! För
att vara någon måste
den, som bedömer,
genom så kallad vetenskap,
överträffa sig själv
i empati, … Läs mer “Peder Andersson: En reflektion om konstnärens kreativitet”
Tänk, barndomen det är en tid
som särskilt oss berör
en tid så formbar fast ändå
så outsägligt skör
den måste vi hantera
med ett särskilt fint gehör.
Och ungdomen en hoppfull tid
då nästan allt är möjligt
när kroppen, sinnet, samtidigt
är starkt men segt och böjligt
och misstag det sker gång på gång
så pinsamt och … Läs mer “Åldrarna”
Skulle jag ord sätta
först, om det som är störst, och glömma
det lilla, som nu
far illa, då skulle jag i skam gå
vägen fram, som går
till ett Gott Nytt År!
Peder Andersson,
Fröslunda, Eskilstuna.… Läs mer “Eftertänksam dikt av Peder Andersson om det nya året”
Hänger här i repet,
o’ försöker dö
Men måste glömt knepet
visst ja!
Allt kött är hö
Är det därför döden är
så hal
För att man numera
förpackar hö
i bal?
Eller är det helt
enkelt så
att efter normalt slitage
man slutar som ensilage?
Som en stor vit golfboll
får man spela sin roll
Som kretsloppa… Läs mer “Nebulosern funderar”
Jag grävde ner tårna i myllan
de slog rot och det växte upp ett hus
väggar som omslöt och skyddade
en dörr som grannar knackade på
med en sockerkaka i handen.
I fönstret prunkar krukväxterna
gödda och vattnade
med barnens skratt och ilsketårar
jag sveper om mig sjalen
den som är brokig av alla minnen.
Här vill jag … Läs mer “Huset”
Nu i veckan gästades Eskilstuna av poeten Lena Staaf. De som tagit sig till Stadsbiblioteket för att lyssna till Lena Staafs uppläsning av sina dikter ur boken Asociala dikter uppmanades av författaren att reflektera, kommentera och diskutera dikternas innehåll.
Och så blev det – Lena Staaf varvade under kvällen diktuppläsning med samtal med dem som kommit. De ämnen … Läs mer “Poesiafton med socialt engagemang på Stadsbiblioteket i Eskilstuna”
8/10 -22
En hälsning
kan vara så mycket.
I morgonstjärnans ljus
kan du spegla den,
och skicka den till mig!
*****
21/10 -22
En dikt
är ett möte med tiden,
i nuet förliden
tid, vid den
man dröjer
och samtidigt blicken höjer,
mot framtidens gåta.
Du får mig förlåta,
i natten i nuet,
men, jag kan inte gråta… Läs mer “Två nyskrivna dikter av Peder Andersson”
De sannaste sångerna
de av glädjen gömda
dem Du sjöng förut,
de har tagit slut,
men en finns kvar,
sången om Din själs
seger över falskhet,
den Du innerst vet.
Och till slut finns ingen hemlighet,
själen sjunger, det den vet,
att möjligheter gives
i sång,
i bild,
och i det som skrives.
Peder Anderson,
Fröslunda, Eskilstuna
… Läs mer “De sannaste sångerna – nyskriven dikt av Peder Andersson”
Jag ville lära mig allt
vilka svampar som är trestjärniga
och vilka som är giftiga
fågelläten och olika hundraser
vad som skapar klangfärg
vad man bör ge små barn att äta
tarmluddets funktion
hur en demokrati byggs upp
och hur den kan raseras.
Började så småningom att sålla
genom ifrågasättandets filter
bytte ut delar
av gammal kunskap mot … Läs mer “Vetskap”
Lagd katt ligger
spinnande på hennes mage
doktorn har skrivit ut
katt på recept.
Hon måste besinna sig
och inte röra sig
så länge katten ligger kvar
andas långsamt.
Låta sina hårda hjärtslag
söka takt med kattens lugna
låta sina klösande känslor
plåstras om och slickas rena.
Med vibrerande morrhår
tar hon sig an livets skändligheter
en bortilande … Läs mer “Lagd katt ligger”
Du lilla rara och fina
som finns för din egen skull
nu så ska vi dig screena
du vårt rara hjärtegull.
För du kanske bär i ditt inre
en kriminell identitet
får du diagnos ADHD
så räknar vi med att vi vet.
Vi gillar att stigmatisera
och trampa på den som är svag
en verklighet så komplicerad
görs … Läs mer “Screening”
Alla liljorna på marken
alla viljorna till makten
viljor som växer i skogen
vidjor som flätas i solen
vänskapsband som tas om hand
Alla löften vid valen
all undran alla kvalen
korruption tar sig ton
inga schismer med lobbyister
man skymtar de som skrymtar
Vindlande ovisshet
maktfullkomlighet
fullkomlig maktlöshet
alla vissnande kompromisser
alla målade kulisser
alla övertoner och … Läs mer “Valrörelse”
Dikterna föds
på promenaderna
de ligger och vilar mjukt
bland mina tankar
tills vi kommit hem
då jag kan skriva ner dem.
En fjäril landar på mitt huvud
den tror att jag är en blomma
nu sträcker den ut sin lilla sugsnabel
sedan fladdrar den iväg
och tar med sig min dikt
var så god, det bjuder … Läs mer “Fjärilen”
När de drar i henne från varsitt håll
lossnar huden som en trasig skjorta
kroppen krackelerar
armen åt vänster och benet åt höger
ansiktet ihopskrynklat
mån om att inte visa vad hon känner
när de kräver att hon ska älska
just den eller den föräldern mest.
Inom sig har hon skrinet
med kärleken till båda
ihoptrasslad och omöjlig … Läs mer “Trasdockan”
På akuten är det brått
ingen fikapaus vi fått
sällan tid för tröst
sjukaste går först.
Granen gråter kåda
där barkborren fått råda
vi plåstrar om dess skrumpna hud
granen suckar, rosslande ljud.
Blåklockan har slutat ringa
livstecken ses nästan inga
vi måste göra vad vi kan
nu ges dropp med varsam hand.
Björken den har … Läs mer “Lena Staaf om att människorna måste sluta misshandla naturen och sig själva”
Kristina Lugn är död
Gunhild Bricken Kristina Lugn föddes i Skövde den 14 november 1948. Fadern var officer vid pansarregementet och modern lektor vid gymnasiet i staden.
Invald i svenska Akademien blev Kristina Lugn 2006. På stol nr 14, efter Lars Gyllensten.
Kristina Lugn blek en mycket läst och uppskattad poet.
Hon skrev åtta diktsamlingar, och blev även … Läs mer “Kristina Lugn: De stora livsfrågornas och vardagarnas poet”
eFOLKET publicerar här en nyskriven dikt – 2019, höst … – av Peder Andersson
2019, höst …ATT SÖMN GER LIV
ATT BRÅK OCH KIV
KAN FÅ DIG GLAD OCH ROLIG
NÄR DAGEN DIN ÄR SOLIG
DET VET VI – GOTT:
AV SÖMN VI FÅTT
VÅR VAKENHET – DET I ALLA FALL VI VET!
VAD VET VI MER?… Läs mer “2019, höst …”
FÖLL FRÅN DINA LÄPPAR ETT TAL
– UTAN DITT VAL
ORD SOM KÄPPAR KANSKE LIVSMODET STAL
– MEN DET GÅR ÖVER …
VARANDRA VI BEHÖVER
– BEHÖVER I SORGEN ÖVER VÅR NÄSTA
ETT MINNE VID PANNAN FÄSTA
– FÄSTA ETT MINNE
KAN VARA SÅ MYCKET …
VI SJUNGER PÅ DET STYCKET – ATT GLÄDJE GÅR ATT DELA
Eskilstuna-poeten Peder Andersson (f 1946) skrev Farfars-dikten för närmare 40 år sedan. Den publicerades i bland annat Folket i Bild/Kulturfront. eFOLKET har fått tillåtelse av Peder att publicera dikten på nytt.
Det förvirrade vetandet
Hur var och en söker sitt
De som tror att allting är sagt
öppnar dagen
som en luggsliten portfölj
och stänger den
som en … Läs mer “Gjutaren vid P.A. Larsson”
Dagens dikt. P 1. Strax efter tolv. Spännande. Ibland ”modern” poesi som jag hajjar noll av. Många ”yngre” poeter sliter med rytm, med budskap, orden forsar, jag blir yr. Musiken har gått förlorad i ett slags sammelsurium av tal och bokspråk. Visst, att experimentera på det viset har ju fört även poesin framåt, så den når den jäktade … Läs mer “Gunvor Hofmo – Jag glömmer ingen (Norstedts 2019) Valda dikter i översättning av Eva Runefelt och Staffan Söderblom”
