en Folklig, Lokal och Kosmopolitisk Eskilstuna-Tidning
Åsiktskrönikor av Tobias Persson inom folkbildning, kultur, antirasism och genus.
Om två veckor startar ABF:s samtalsserie Kvinnliga pionjärer. Dessa är Ellen Key, Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Emilia Fogelklou, Elise Ottesen Jensen (Ottar), Karin Boye och Alva Myrdal, uppväxt i Eskilstuna. Samtidigt skriver jag krönikor i eFOLKET. Den här (2/4) handlar om Kvinnliga medborgarskolan Fogelstad och behovet av pedagogiska förebilder, men ingår inte i samtalsserien.
Konstellationen bestod av Kerstin … Läs mer “Kvinnliga pionjärer (2) – Fogelstad”
Ikväll (4/9) såg jag filmen Gräns efter en novell av Johan Ajvide Lindqvist. Den handlar om tullaren Tina, som bor med hunduppfödaren Roland, men träffar larvsmugglaren Vore. Förutom referenser till nationella minoriteter, social ingenjörskonst och tvångsadoptioner, förs mina tankar till rasism och hur “majoritetssvennar” betraktar “invandrare”. Som några avvikare, som ska anpassa sig till, men aldrig kommer bli … Läs mer “Gräns – krönika av Tobias Persson”
I höst kör ABF en samtalsserie om kvinnliga pionjärer. Dessa är Ellen Key, Selma Lagerlöf, Elin Wägner, Emilia Fogelklou, Elise Ottesen Jensen (Ottar), Karin Boye och Alva Myrdal, uppväxt i Eskilstuna. Samtidigt skriver jag krönikor i eFOLKET. Den här (1/4) handlar om de tre första kvinnorna.
Alla tre var lärare. Key på Whitlockska skolan och Lagerlöf i Landskrona. … Läs mer “Kvinnliga pionjärer (1) – Föregångarna”
Redaktionsmedlemmarna och mina vänner, Kjell Andersson och Agne Helg, värvade mig. Egentligen väntade jag på att ETC skulle starta i Eskilstuna, men när satsningen avbröts började jag skriva i eFOLKET, vilket varit roligare än jag trodde. Krönikorna har främst handlat om genus, folkbildning och antirasism. De har lästs, delats, gillats och kommenterats av flera personer. Efter första halvåret … Läs mer “Tack för i vår”
I år fyller den svenska folkhögskolan 150 år. Föreningen för folkbildningsforskning ägnar sin årsbok åt jubileet. Kerstin Mustel skildrar de första 100 åren. Hvilan och Önnestad. Folkrörelserna. Oscar Olsson och Rickard Sandler. Brunnsvik och Wendelsberg. Länge trodde jag att folkhögskolans särart låg i dess historia, men hur relevant är den för våra nyanlända deltagare eller de födda runt … Läs mer ““Det kommer aldrig bli som förr, bara bli bättre.””
SVT sänder första säsongen och HBO den andra av “The Handmaid´s Tale”, Margaret Atwoods dystopi om den auktoritära och teokratiska republiken Gilead, där rödklädda kvinnor hålls som slavar och tvingas föda barn åt blåklädda. Serien är välproducerad och Elizabeth Moss briljant som June/Offred (ironiskt nog scientolog och privat underkastad en likadan sekt). Man kan välja att se Gilead … Läs mer “Verklighetens Gilead”
Jag hör ekon från 30-talet. Sverige liknar allt mer Weimarrepubliken. Politiken polariseras och politiker anammar en retorik de tills alldeles nyligen var helt emot. Etablerade partier (S, M och Sd) kryper närmare varandra. Stämningen på nätet och i verkligheten blir mer hotfull och våldsam. Komplicerade samhällsproblem skylls på ensamkommande och tiggare. I Danmark föreslår regeringen, på allvar, att … Läs mer “Hotet mot demokratin”
Första gången jag hörde termen visselblåsare måste varit runt 2010. Under några år blev Julian Assange, Chelsea Manning och Edward Snowden kända för sina läckor om Irakkriget och massövervakning. En annan idol är Inga-Britt Ahlenius som kritiserade en finansminister och en generalsekreterare, samt bidrog till att fälla en EU-kommission. Men medaljen har en baksida, civilkurage och frispråkighet sitt … Läs mer “Krönika: Blås! Och håll käften”
Två av mina kollegor, Mårten Carlson och Henrik Sundh, pratar om folkbildares uppfattning och, som jag förstår det, överskattning av vår särart. Många kollegor pratar om särarten men har, när det gäller, svårt att definiera och försvara den, i en tid när det behövs mer än någonsin. Förra krönikan handlade om komvuxifieringen av folkhögskolan, den här om vem … Läs mer “Vem äger folkbildning – om folkbildning del 2”
På folkhögskolan betyder: Min arbetsplats, specifikt Eskilstuna folkhögskola.
I folkhögskolan betyder: Folkhögskolor allmänt, det vill säga folkhögskolan som skolform.
Två av mina kollegor, Mårten Carlson och Henrik Sundh, pratar om folkbildares uppfattning och, som jag förstår det, överskattning av vår särart. Många kollegor pratar om särarten men har, när det gäller, svårt att definiera och … Läs mer “Komvuxifieringen av folkhögskolan – om folkbildning del 1”
Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, som talar fem nationella minoritetsspråk: jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Romer kan delas in i fem grupper: svenska, finska, utomnordiska, nyanlända och resande. Nyanlända kan delas in i två grupper: forna jugoslaver som kom hit på 1990-talet och EU-migranter från främst Rumänien och Bulgarien, de … Läs mer “Grattis romerna”
På sistone har man kunnat märka hur företag stärker sin makt, inte bara genom reklam utan också mer direkt i våra liv. Det skrämmer människor, som inte vågar protestera, särskilt inte mot företag de är beroende av, vilket så klart stärker deras makt ytterligare. Jag tänkte gå emot och namnge några exempel. Negativ PR tycks vara något de … Läs mer “Mäktiga företag – krönika av Tobias Persson”
“Varannan damernas. Vad är det för jävla trams? Jag vill ha en partner, som kan dansa.”
Leder könskvotering till ett mer jämställt samhälle? Eller kvoteras kvinnor in av män på männens villkor? Blir “alibin” eller i värsta fall mer patriarkala än männen själva? Margaret Thatcher och Condoleezza Rice är två exempel. I Sverige infördes reformen till valet 1994. … Läs mer “Varannan damernas – Krönika av Tobias Persson”
Jag är uppväxt med idealet om “den skötsamme arbetaren”. Eller “med Luther på axeln”, som man också säger. Man vaknar, klär på sig och går till jobbet. Att man är sjuk eller saknar jobb finns inte. Pappa, som jobbade på SCA i Göteborg, hade 1-2 sjukdagar på 40 år. Tills han blev arbetslös, när företaget flyttade till Mariestad. … Läs mer “Krönika: Varför vi jobbar”
I folkomröstningen 2003 jobbade jag för S mot EMU i Göteborg. Våra “motståndare”, Ja till Europa, var någon sorts allians mellan näringsliv, högersosseri och andra förespråkare. Det är fortfarande det bästa jag gjort i mitt politiska liv (frånsett att Anna Lindh mördades på slutet). Vi var, trots begränsade resurser, så jäkla pålästa, körde mängder … Läs mer “Opinionsbildning och propaganda”
I lördags var det den internationella minnesdagen för förintelsens offer, samma dag 1945 som fångarna i Auschwitz befriades. Då sade man att det aldrig fick hända igen. Idag är vi inte lika säkra. I en dokumentär delar Hédi Fried med sig av sin oro. Då var judar och romer mest utsatta, även om antisemitismen lever kvar i t.ex. … Läs mer “Blågul nazism”
