Mäktiga företag – krönika av Tobias Persson

På sistone har man kunnat märka hur företag stärker sin makt, inte bara genom reklam utan också mer direkt i våra liv. Det skrämmer människor, som inte vågar protestera, särskilt inte mot företag de är beroende av, vilket så klart stärker deras makt ytterligare. Jag tänkte gå emot och namnge några exempel. Negativ PR tycks vara något de flesta företag (som Facebook till exempel) ogillar.

Vid årsskiftet besökte min finskromska fru och jag Kronans Apotek i Tuna Park. Den medelålders kvinnan, som tydligen var butikschef, kopplade inte ihop oss. Hon började förolämpa min fru inför sina kollegor, två yngre kvinnor, som förstås inte sade emot. När jag konfronterade butikschefen, nekade hon och påstod sig ha velat “hjälpa” min fru. En mailväxling med huvudkontoret i Stockholm ledde inte till något. Vi är inte så känsliga, men reagerar kanske i var tionde fall.

Diskriminering av kvinnor med slöja eller finskromska kläder verkar så normaliserat att vi knappt bryr oss längre. Ett exempel är när Diana Nyman vägrades äta frukost på sitt hotell, samma dag regeringen släppte sin vitbok om övergrepp mot romer. Ett annat när en familj nekades handla på Lekia i Linköping. Händelsen filmades och fick stor spridning men ledde, mig veterligen, inte till något.

Q-parks framfart har blivit ökänd i Eskilstuna, bl.a hur de lappar bilar i Gallerians p-hus. På Mälarsjukhuset har de installerat en automat, som nästan kräver civilingenjörsexamen. Som kräver att du drar kortet och knappar in registreringsnumret, som inte ger papperskvitto men däremot gör en kreditupplysning. Många av gästerna är äldre och sjuka. Vem vet vilka besked de väntar på eller just har fått? Inte ens personalen har parkeringsplatser.

Två gånger på kort tid har min fru och jag blivit lappade i Råbergstorp och känslan är dubbel. Å ena sidan är det bra att de rensar upp bland folk, som parkerar lite här och var. Å den andra vågar man inte överklaga, eftersom ärendet oavsett går vidare till inkasso och kronofogde. Då blir det dyrare och få har tid eller ork att bråka. Därför betalar man och det är väl så, gissar jag, som de tjänar pengar.

Victoria Parks koncept är att köpa upp sliten allmännytta i förorter, vänta tills hyresgästen flyttat och renovera. Vi fick också ett sådant “erbjudande” vid årsskiftet. “Lyxrenovering” står det i media, men det är en normal standardhöjning. I vårt fall höjdes hyran med 2500 kr, men det klarar förstås inte alla. Och det är inte bara Eskilstuna. I Göteborgs nordöstra förorter försökte VP nyligen.

Det är inte bara Victoria Park, utan också Kfast. I hela Eskilstuna “klagar” folk på slitna lägenheter, trångboddhet, hyreshöjningar, fuktskador och ohyra. Den allmännytta vi har säljer politikerna ut och de nya hus som byggs är bostadsrätter. Bostadsbristen är skälet till att folk inte vågar protestera och företagen inte behöver bry sig. På varje lägenhet finns hundratals sökande.

För att locka företag och arbetstillfällen till regionen går politikerna företagen till mötes, prioriterar tillväxt och innovationer framför välfärd och social rättvisa. Trots att Sverige har en stark konsumenträtt- och vägledning törs vi inte använda den. Jag tror vi måste bli helig förbannade, organisera oss och göra motstånd. För er som vill börja, kommer här några användbara länkar.

Tobias Persson

Liknande artiklar: