Jag hör ekon från 30-talet. Sverige liknar allt mer Weimarrepubliken. Politiken polariseras och politiker anammar en retorik de tills alldeles nyligen var helt emot. Etablerade partier (S, M och Sd) kryper närmare varandra. Stämningen på nätet och i verkligheten blir mer hotfull och våldsam. Komplicerade samhällsproblem skylls på ensamkommande och tiggare. I Danmark föreslår regeringen, på allvar, att införa olika straff för samma brott beroende på gärningspersonens etnicitet och bostadsområde. Nu fattas bara en riksdagsbrand, så är vi där.
Efter en långt tids konflikt mellan Sd och Sdu, lett av Gustav Kasselstrand, William Hahne och Jessica Ohlson, uteslöt moderpartiet ungdomsförbundet efter att det valt Ohlson till ordförande. Det framställdes som en unik händelse, men V bildades genom att S bröt med sitt ungdomsförbund 1917. M (dåvarande Högerpartiet) klippte sitt på 30-talet, sedan det utvecklats i nazistisk riktning. Kasselstrand, Hahne och Ohlson gick vidare och grundade, enligt tysk modell, Alternativ för Sverige, som kandiderar i höst. Hur de lyckas återstår att se.
Enligt Daniel Poohl, så ökar hotet mot demokratin. Den rasideologiska aktivismen domineras nästan helt av NMR, som bl.a annat attackerade Jan Sherman i Almedalen. Att de blandar ihop judendom (etnicitet/religion), israel (nationalitet/medborgarskap) och sionism (politisk rörelse) spelar ingen roll. Att Schermans pappa är jude, men att mamma måste vara det för att räknas som jude, spelar heller ingen roll.
NMR håller sedan länge Ludvika i skräck. 1 maj demonstrerade de med förintelseöver-levanden Hédi Fried, kulturminister Alice Bah Kuhnke och handbollsspelaren Linnéa Claeson på andra sidan. Vid Knutblusmanifestationen i Eskilstuna 19 april dök två män, varav åtminstone den ena dömd för grova våldsbrott, upp med en kamphund och skyllde situationen i Akademien på muslimska invandrare (många såna där? “Kulturprofilen” är visserligen invandrare, men knappast muslim. Intressant nog uttryckte männen samma unkna kvinnosyn de anklagar muslimska män för).
I samband med Springpride i slutet av förra veckan briserade hatet. Kommunen fick sin flagga stulen, ABF och Vita huset sina entréer nerlusade med nazistisk propaganda. I det bifogade utdraget ur partiprogrammet står bland annat:
Den inflytelserika homolobbyen har gjort homofili till något helt normalt och i många fall eftersträvansvärt i debattklimatet inom kultur och media. Ett exempel på detta är att folkets så kallade representanter deltar i “Pride-tåg”, ett annat att homofila i lagteknisk mening numera räknas som en egen folkgrupp, något som etniska svenskar eller heterosexuella inte gör.
Åter avslöjar NMR sin okunskap, fanatism eller både och. För det första går inte Pride-rörelsen att reducera till “homofiler” eller HBTQ-personer, eftersom deras rättigheter är mänskliga och angår alla. För det andra är lagen om hets mot folkgrupp till för att skydda minoriteter mot majoriteten. Etniska svenskar och heterosexuella är inga minoriteter. För det tredje vill NMR hindra “folkets så kallade representanter” att nyttja den yttrandefrihet de själva gärna gömmer sig bakom.
Socialdemokratins alltmer desperata försök, både lokalt och nationellt, att anpassa sig börjar skörda sina första avhopp. Den 4 maj lämnade min vän sin riksdagsplats i protest mot en utveckling hen inte längre kan eller vill stå för. Häromdagen gjorde en annan vän samma sak av samma skäl. Enligt Expressen överväger fler än 100 folkvalda sossar att följa deras exempel. Det handlar inte längre om att göra ett bra val eller trygga regerings-makten. Det handlar om att kunna se sig själv och sina medmänniskor i ögonen.
Jag fruktar en hotfull och våldsam valrörelse. Det är farligt att skriva den här krönikan, men farligare att låta bli. Martin Niemöllers ord ekar i skallen:
När de hämtade judarna och flyktingarna, sade jag inget. Jag var inte jude eller flykting. När de hämtade tiggarna och hbtq-personerna, sade jag inget. Jag var inte tiggare eller hbtq-person. När de hämtade mig, fanns ingen kvar, som kunde protestera.
Ta hand om varandra, men var inte rädda och låt er inte tystas. Tillsammans är vi fler och starkare än nazisterna. Hat kan aldrig övervinna kärlek. Behöver ni material, så dela ut Linneas lappar.
Tobias Persson
