Havanna. Foto: Anonym / pixabay

Hur ska det gå för Kuba? – En f.d. BBC-korrespondents nyårsfunderingar

Artikelförfattare: Fernando Ravsberg, debattör bosatt i Kuba. Tidigare journalist för BBC.  221229 

Översättning: Zoltan Tiroler

*****

Vi har kommit till slutet på 2022 och inbillningen hos ännu en boende i Vita Huset som trodde att han skulle kunna få ryktet att ha besegrat den kubanska revolutionen. Han trodde att det skulle räcka med att vidmakthålla den press som Trump införde för att kubanerna skulle resa sig och störta regeringen.

För säkerhets skull drog Biden åt tumskruvarna ytterligare och satt upp Kuba på alla svarta listor som finns och hotade européer som tänkte turista på ön. Därigenom slog han mot en av de viktigaste inkomstkällorna som Kuba har. ”Det är bättre att ta i för mycket än för lite”, verkar han ha resonerat.

I en sång av Páblo Milánes heter det att ”ingen kan släcka ett ljus som lyser med eget ljus”. Men Biden gjorde vad han kunder för att släcka ner Kuba. Från att sanktionera fartyg med olja till hot mot europeiska företag som sålde reservdelar till kraftverk.

Och det fungerade. 11 juli 2021 visade att det fungerade. Strömavbrotten drev ut folk på gatorna för att protestera. En mycket professionell kampanj på sociala medier spred elden över ön med en blandning av sanna nyheter, halvsanningar och groteska lögner.

Bakom protesterna fanns en känsla i olika områden att de övergivits. Det hade räckt med att se en dokumentär av Silvio Rodriguez för att förstå att det var en tidsinställd bomb.

Ett annat misstag var att Kuba inte kunde hantera sociala nätverk och detta utnyttjades av USA. Om någon den 11 juli 2021 trodde att den kubanska revolutionen inte kan besegras av mobiltelefoner så hade denne säkert en annan uppfattning den 12:e.

De kubanska myndigheterna överraskades av utbrottet men visade sig vara förmögna att kontrollera det utan att utlösa någon repression som påminner om Chile eller Colombia, länder med dussintals döda och hundratals skadade av polisen.

När utbrottet var över började regeringen att investera i förbättringar i stadsdelar, tillät små- och medelstora företag och arbetade för att få slut på strömavbrotten. Något man lyckats med till årets slut. Presidenten hade lovat det, men många tvivlade på att det skulle vara möjligt. Regeringens åtgärder syftar till att undvika nya konfrontationer. De åtalade efter 11 juli fick stränga straff och internet fallerar vid tecken på protester. Aktivister i Kommunistpartiet och representanter för lokala myndigheter kommer dit det förekommer demonstrationer för att prata med de missnöjda och undvika sammanstötningar med polisen.

Den kubanska exilen och deras politiska representanter försökte vidmakthålla protesterna och Bidens hopp. De organiserade en ny protest i november 2021, men ett “utlyst krig dödar inga soldater”. Ingen gick ut på gatan utom själve organisatören. Men istället för att marschera i Havanna drog han till Madrid.

Biden verkar ha förstått att den ekonomiska belägringen mot Kuba inte framkallar protester utan driver på en massiv emigration. Under bara ett år anlände 250 000 kubaner till USA, dubbelt så många som vid Mariel 1980 och sex gånger så många som båtflyktingarna i mitten på 1990-talet.

De ville framkalla kaos bland kubanerna men kaoset skedde på ön utan vid USA:s gräns. Så den gamle pragmatikern som styr i Washington bestämde åt en annan president att ta hand om Kuba och började prata med Havanna. Bidens intresse är att bromsa migrationen men det är svårt om han ska använda Trumps strategi. I samtalen har Kuba säkert inkluderat tillåtelse till penningförsändelser, återöppning av USA:s ambassad i Havanna, att USA följer sitt åtagande att bevilja 20 000 visum om året och att Kuba ska strykas från listan över länder som stöder terrorism.

Jag vill vara optimist och tro att 2023 blir ett bättre år för kubanerna. Antalet regeringar i Latinamerika som är allierade med Kuba har ökat vilket kommer att medföra ökat utbyte Syd-Syd, där Kuba kan visa sina förmågor: läkare, lärare, idrottstränare, mediciner, vacciner etc.

President Diaz-Canel stärkte personligen förbindelserna med några landets viktiga samarbetspartner: Algeriet, Ryssland, Kina och Turkiet. USA har lättat på sanktionerna mot Venezuela, vilket gjort att landet kunnat öka sin oljeproduktion, den viktigaste handelsvaran i utbytet med Kuba.

Vi håller tummarna. Med epidemier, krig, det nya geopolitiska läget i världen, kampen om marknader, livsmedelsbrist, energikris och inflationen i världen kan ingen veta vad som kommer att hända med planeten och det som händer kommer att påverka Kuba medan det fortsätter att vara slav under kedjan hamn-transport-ekonomi.

Fernando Ravsberg,
debattör bosatt i Kuba. Tidigare journalist för BBC.  221229 

Liknande artiklar