Vi slog oss ner för en paus i Hällberga. Cykelturen dit gick via Rosenforsparken och blev ganska jobbig eftersom det – trots semestertiden – fanns betydligt fler bilar på vägarna än vi räknat med.
Mobilen ringde. Sanningen att säga så händer det alldeles för sällan. Den tar emot ett och annat sms, inte mycket mer. Eftersom jag inte ids använda den för att surfa när jag befinner mig ute i verkligheten, är det mest det mobila bankidet som kommer till användning. Internetfunktionen har lagt av. Snart kommer resten av telefonen också att göra det.
Jag svarar. Mannen som ringt upp presenterar sig snabbt, det gör de alltid; det är inte meningen att man ska komma ihåg vem som ringer. Han säger något om en säkerhetsfunktion som har gått ut. Talar om att mitt personnummer har använts för att fakturera någonting och att det är en varningssignal på att någon håller på att kapa mitt ID.
Han snackade om någonting mer men jag uppfattade inte riktigt vad. Vem sitter och tänker på sina bankärenden mitt ute i den sörmländska naturen? Bara den som har katastrofalt dålig ekonomi.
Jag frågade vad jag skulle göra och om jag nu inte ville ringa upp en massa byråer för att kolla upp vad som hänt så kunde jag förnya det där skyddet som jag har haft på mitt personnummer.
Så vitt jag vet har mitt personnummer bara skyddats när jag undviker att lämna ut det till obehöriga. Jag har aldrig hört talas om att det går att skydda personnummer på något annat sätt. Om jag betalat för något extra skydd av mitt personnummer skulle jag minnas det. Senilare än så är jag inte. Tvärtom. Min ekonomi har jag bra koll på även om jag inte längre – som när jag gick arbetslös på åttiotalet – följer upp varenda krona.
Frågan som dök upp i mitt huvud var följande: är det någon som har försökt kapa mitt ID eller försöker den här personen få mig att betala något helt i onödan? Eller är det kanske till och med så att han försöker kapa mitt ID?
I stället för att kolla vilket – vilken var hans följdfråga? Mitt personnummer? Inloggningsuppgiften på det mobila ID:et? – sa jag till honom att jag aldrig haft ett sådant där skydd och att han ljög.
Och det tror jag fortfarande på. Lite självförtroende har jag kvar. När jag kom hem kollade jag telefonnumret. Som vanligt var det ett oregistrerat nummer.
Siv Aksila
