USA rustar mest, mer än under kalla kriget

”Jämfört med Nato är Ryssland en militär dvärg”

På sin hemsida har Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut, Sipri, följande text: ”De tio länderna med största militärutgifterna svarar för nästan tre fjärdedelar (73 procent) av de totala militära utgifterna. Dessa tio länder är USA, Kina, Saudiarabien, Indien, Frankrike, Storbritannien, Japan, Tyskland och Sydkorea.

USA:s militära utgifter 2016 var 611 miljarder US-dollar – nästan tre gånger så mycket som Kinas militära utgifter, som hade de näst högsta utgifterna 2016, då de var 215 miljarder dollar. USA:s militära utgifter är större än de sammantagna utgifterna för de åtta följande länderna med högst utgifter.”

USA svarar för nästan hälften, 48,5 procent av militärutgifterna för dessa tio länder. Det betyder att USA dessutom ensamt svarar för mer än en tredjedel av alla kostnaderna som läggs ner på militär rustning på vår planet.

Dessutom är USA det land som under det här seklet har rustat upp mer än något annat land. USA:s militärbudget har växt med 191 miljarder US-dollar från år 2000 då de var 415 miljarder dollar, till 606 miljarder dollar 2016 (allt mätt i fast penningvärde, vilket betyder att inflationen borträknats). USA lägger numera ner mer pengar på sin krigsmakt än man gjorde under kallas kriget. Toppåret 2010 var USA:s militärutgifter 170 miljarder US-dollar högre än under slutet av 1980-talet, i snitt har USA lagt ner 90 miljarder US-dollar mer per år de senaste tio åren än under slutet av 1980-talet.

Kina som började bygga upp sin militära styrka i slutet under 1990-talet har också haft en kraftig ökning under 2000-talet. Från år 2000, då Kinas militärutgifter var endast 43 miljarder US-dollar har de växt med hela 163 miljarder dollar fram till 2016, då de var 226 miljarder dollar. USA:s ökning är alltså ändå 20 procent större än Kinas under 2000-talet. Totalt är USA:s militärutgifter nästa tre gånger så stora som Kinas.

Numera är USA och Kina de två rustningsjättarna. Andra nationer spelar i en annan division. Ryssland var den nation som nedrustade mest under 1990-talet. Forna Sovjetunionens militärutgifter 1990 var till exempel 196 miljarder dollar, vilket kan jämföras med att Rysslands militärutgifter år 2000 hade reducerats med nästan 90 procent till 21 miljarder dollar, sedan dessa har dock Ryssland återupprustat sin militära makt.

SÍPRIS siffror visar dock att Ryssland ökat sina militärutgifter kraftig under 2000-talet, de är nu tre och en halv gånger större än de var vid sekelskiftet, men ökningen sker från en väldigt låg nivå. Ökningen är närmare 50 miljarder US-dollar, vilket motsvara drygt en fjärdedel av USA:s ökning under samma tid.

Jämfört med Nato är Ryssland en militär dvärg. Ryssland, som i svensk press beskrivs som det stora hotet mot freden svarar numera för en tjugofemtedel (4 procent) av världens militärutgifter. USA:s militärutgifter är nio gånger så stora. De tre största Natoländerna i Europa, Frankrike, Storbritannien och Tyskland satsar tillsammans mer än dubbelt så mycket som Ryssland på sin militärmakt.

Saudiarabien är ett annat land som snabbt har byggt upp sin militärapparat under de senaste 15 åren. Saudiarabien militärutgifter 2015 var 87 miljarder dollar, vilket då endast överträffades av USA och Kina. Saudiarabien använder dessutom sina vapen aktivt i ett anfallskrig mot grannlandet Jemen. Ett krig som inneburit oerhörda lidande hos civilbefolkningen och dessutom bidragit till att sprida en allvarlig koleraepidemi. Dessutom är Saudiarabien en ledande vapenleverantör till stridande terroristgrupper i Västasien och Afrika.

Bland de tio länder med största militärutgifter finns fyra Natoländer, USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland (tidigare hörde också Italien till denna grupp, men har numera halkat ur tio-i-topplistan). Dessa fyra Natoländers sammanlagda militärutgifter 2016 var 756 miljarder US-dollar, vilket motsvarar 45 procent av de totala militärutgifterna i världen. Totalt var alla de 29 Natoländernas militärutgifter 880 miljarder dollar, vilket motsvarar drygt hälften av alla militärutgifter i världen.

Mycket talande är den världskarta som Sipri publicerar i sin redovisning av militär rustning 2016. På kartan över varje land ligger cirkel som motsvarar storleken på dess militära kostnader. Den största cirkeln hamnar alltså över USA, där den täcker hela USA, undantagen är  Alaska, men samtidigt går cirkeln även in över Kanada och Mexiko, cirkelns yta motsvara got och väl USA:s yta.

Motsvarande, men betydligt mindre cirkel som symboliserar Rysslands militära kostnader, utgör högst en tionde del av Rysslands yta. Man kan ju fråga sig varför det kostar så mycket mer att försvara USA:s territorium än Rysslands, mer än dubbelt så stora land.

Trots att Ryssland med en jämförelsevis liten militärbudget, har världens största territorium att försvara och är omgivet av en kedja av fientliga militärbaser utmålas ändå landet som det störta hotet mot freden. Medan det land som har den största stridsapparaten i världen och som under de senaste tjugo åren har påbörjat anfallskrig i strid mot FN-stadgan, i såväl Europa som i Asien, betraktas som fredligt och en nära allierad till Sverige i svenska massmedier, till och med av den socialdemokratiska regeringen.

Givetvis säger de årliga militära kostnaderna inte allt om ländernas militära styrka, man måste också beakta att det finns nio kärnvapenmakter, som utgör ett speciellt hot. Av dessa står USA och Ryssland i särklass när det gäller antalet kärnvapen och kärnvapenmissiler. Mer om detta finns att läsa här: Varför vill Hultqvist behålla kärnvapenhotet?

Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut, Sipri ger varje år ut en rapport som publiceras både på engelska och svenska med uppgifter om de militära rustningarna. Se

Military expenditure by country (pdf) och Världens militära utgifter uppgick 2016 till 1690 miljarder dollar.

Men de svenska dagstidningsjournalisterna verka inte bry sig om att själva sätta sig in i materialet. Istället låter man företrädare för den svenska krigsmakten tolka siffrorna och förvränga slutsatsen av dessa siffor.

Hans Hjälte

Liknande artiklar:
Mellanöstern i ruiner, Latinamerika nästa? Uttalande antaget av Svensk-Kubanska Föreningen i Stockholm på Chemöte 16
För mindre än ett år sedan hörde vi dessa två ledare i världen hota varandra
Författaren till nedanstående text är Roger D.Harris, tidigare ordförande för den anti-imperialistiska människorättsorganisatioen Task Force
I torsdags tillkännagav Trump-administrationen att nationelle rådgivaren general McMaster slutar och istället tillträder John Bolton.