Colombias ursprungsbefolkning kräver president Duques avgång.

Ursprungsbefolkningen i Colombia kräver rätten till liv

Cubadebate 201025

Översättning: Zoltan Tiroler

“De utrotar oss kulturellt och fysiskt” –  Indianerna i Colombia möts med en våldsvåg.

Efter en lång väpnad konflikt har föröder en ny typ av våld de indianska samhällena i Colombia. Enligt människorättsorganisationer sker massmord varannan dag.

Denna vecka gick tusentals demonstranter ut på gatorna i Bogota, bestörta över en brutal våldsvåg som slår mot landet. Den är så omfattande att det sker massmord varannan dag.

Fyra år efter att ett historiskt fredsavtal, som applåderades av hela världen, ingicks för att få slut på Latinamerikas längsta väpnade uppror går Colombia genom en drastisk ökning av massivt våld.

Enbart i år har FN dokumenterat 33 massakrer, en ökning från 2017 då fredsavtalet trädde i kraft och antalet för helåret var 11. Till de 33 har tillkommit ytterligare ett tiotal efter det att FN släppte siffrorna fram till mitten på augusti.

De flesta demonstranter har rest hundratals kilometer från sina lantliga samhällen som är särskilt hårt drabbade av våldet och som tillskrivs avsaknaden av regeringsskydd vilket garanterades i fredsavtalet. Ett avtal vars genomförande avstannat.

De kallar sin rörelse för “indiansk minga”. Minga är ett gammalt indianskt ord som efterhand fått innebörden av en kollektiv protestaktion, en uppmaning till att återta det som samhället förlorat; må det vara mark, fred, människoliv.

Protesterna, som varade hela veckan och innefattade en stor demonstration, har övergått i ett utdraget kooperativt rop:

Indiansamhället säger: ‘vi måste föra på oss, för att om vi inte visar för världen vad som sker kommer de att utrota oss’, säger Ermes Pete 38, en indianledare från sydvästra Colombia.

Om vi inte protesterar kommer de att utrota oss såväl fysiskt som kulturellt.

Protesterna är ytterligare ett tecken på colombianernas frustration och ilska för att fredsprocessen inte går framåt. För fyra år sedan skrev landets regering på ett historiskt avtal med landets största gerilla, FARC, som gjorde slut på den längsta konflikten i Amerika. Avtalet innebar att regeringen skulle ge basservice – som utbildning, hälsovård och skydd – till de områden som varit påverkade av den väpnade konflikten. Men många av de som protesterar säger att när FARC lämnade deras områden, så kom aldrig regeringen dit. Istället kom det kriminella grupper.

Vi fruktar för våra liv, det är därför vi är här, säger Samay Sacha, en 61-årig demonstrant.

Många av dem som deltar i protesterna är bönder, lärare och organisatörer i sina små byar. De har lagt ihop sina löner för att kunna hyra bussar, s.k. chivas för att ta sig fram. De övernattar på en idrottsplats som regeringen avsatt eller i de gröna zonerna utanför stan. De samlas vid eldar för att laga mat, planera och berätta sina historier.

I den mån som kriminella grupper förflyttat sig till tidigare gerillaområden så har indiansamhällena, ofta belägna på områden som används av knarkhandlare eller zoner rika på virke och mineraler, är dessa samhällen väldigt utsatta och sårbara. Brottslingarna har använt dödligt våld för att trycka ner alla avvikande åsikter och för att avhålla folk från att arbeta med deras konkurrenter.

Byledarna som uttalat sig mot våldet har blivit måltavlor för de kriminella. Enbart i år har minst 233 folkliga ledare mördats, enligt Indepaz, en människorättsgrupp. Mer än 1 000 människor har mördats sedan fredsavtalet undertecknades. Massmord definieras som fler än tre dödade, har skjutit i höjden. Indepaz har registrerat 68 sådana massmord i år och de senaste månaderna har det skett en kraftig ökning.

Dessa mord sker efter årtionden av konflikt då byarna klämdes mellan FARC och armén. Ett krig som resulterat i fler än 200 000 döda och sex miljoner som tvingats flytta.

Många trodde att det efter fredsavtalet skulle inträda en tid av fred. Men så blev det inte.

Efter undertecknandet blev kriget grymmare, säger Aida Quilcue, ledare för Organización Nacional Indígena de Colombia.

De protesterande kräver att den konservative presidenten, som valdes efter att fredsavtalet ingicks 2016, ska avgå. Hans parti är motståndare till avtalet och säger att det var alldeles för milt mot FARC-gerillan. Duques kritiker säger att han inte gjort nog för att uppfylla avtalet.

Bertha Rivera, 53-årig demonstrant har rest 640 km för att komma till Bogota.

Vi hade så stora förhoppningar, säger hon om fredsprocessen. Andra sade att det blir värre efter fredsavtalet än det var under konflikten. Vi trodde dem inte. Men idag inser vi att de hade rätt.

Cubadebate 201025 (nedkortat)

“Nos van a exterminar física y culturalmente”: Indígenas colombianos enfrentan ola de violencia

Artikeln tidigare idag (27/10) publicerad på Svensk-Kubanska Föreningens hemsida.

Liknande artiklar