Oljebluffarna synade – i såväl Saudiarabien som USA

Mycket tyder på att det finns betydligt mindre oljereserver i värden som är möjligt att exploatera än man tidigare har trott. Ett positivt besked för klimatet, ett negativt för tillväxtromantikerna.

Det franska reklamfria magasinet Medieparts artikel om Saudiarabiens statliga oljebolag Aramco visar att Saudiarabiens oljetillgångar förmodligen är mycket överdrivna, se Aramcos börsintroduktion spårar ur – Slutet för saudisk oljedominans.

För en vecka sedan publicerade den svenska affärstidningen Dagens Industri dessutom en artikel om de höga kostnaderna för att utvinna skifferolja i USA. Detta har varit känt bland kritiska oljeanalytiker i flera år, se (Kampen om världens naturgas- och oljereserver och Trumps munväder biter inte på oljepriset), men nu har det också nått reklamdopade svenska medier.

Trots sina enorma oljetillgångar och sin stora fossilexport har Saudiarabien svårt att få sin offentliga ekonomi att gå ihop. Orsaken är att staten inte har andra exportintäkter, samtidigt som den offentliga ekonomin är helt beroende av oljeinkomster. Landets härskare Mohammed bin Salman kom därför på en lösning för att få in mer pengar, nämligen att sälja av en del av landets tillgångar. Han beslöt därför att landets statliga oljebolag Aramco skulle börsintroduceras, en mindre del av aktiekapitalet skulle säljas till internationella investerare.

Utfallet blev dock inte som han tänkte sig. Bin Salaman och hans regering beräknade värdet på Aramco till 2 000 miljarder dollar. Visserligen skulle endast 5 procent av aktiekapitalet säljas ut. Oljeaktier borde vara mumma för placerare, men det visades sig att spekulanter tyckte att bolaget var för högt värderat – mellan 33 och 60 procent för mycket. Det betyder att “marknaden” ansåg att Saudiarabien hade överdrivit sina oljetillgångar kraftigt. Denna överdrift motsvarar den ökning som Opecländerna bokförde för sina oljereserver i slutet av 1980-talet, utan att de hade rapporterad några nya fynd av olja i den storleksordningen. Man kan därför förmoda att det är lika mycket luft i de övriga Opecländernas redovisade reserver som i Saudiarabiens.

Eftersom Saudiarabien är världens störta oljeexportland och USA idag har världens största oljeutvinning, så kommer de här uppgifterna från dessa länder att betyda att världens återstående oljereserver är betydligt mindre än tidigare uppskattningar, mellan 25 och 40 procent mindre. Under 2000-talet har ytterligare två dubiösa uppräkningar av oljereserverna genomförts, det gäller värderingen av den tunga oljesanden i Kanada och Venezuela som räknades in i oljetillgångar, vilket hörde oljereserven i världen med ytterligare 60 procent, frackingfiaskot i USA visar att det är svårt att få lönsamhet på icke-konventionella oljetillgångar.

Detta kan komma att få klimatkonsekvenser, i alla de scenarier som FN: klimatpanel IPCC presterat räknar man med en fortsatt oljeutvinning under hela seklet. Men detta bygger alltså uppenbart på överdrivna uppgifter om dagens oljetillgångar och dessutom på oljeindustrins överdrivna förhoppningar om kommande upptäckter. Det troliga är därför att dagens oljeutvinningstakt kommer att sjunka ganska snabbt under det närmaste årtiondet.

De av USA:s oljebolag och regering uppblåsta oljetillgångarna i Texas skifferformationer har nu fått pyspunka. Fracking, det vill säga att man borrar horisontellt och spränger sönder skifferberget är en dyr metod för att utvinna olja. Endast brunnar på de bästa platserna hade någon chans att tjäna pengar till operatörer, även med höga oljepriser. För de borrande företagen har deras enda realistiska vägar till framgång varit att presentera smarta, men vilseledande utvinningsplaner för investerare. De har på så vis kunnat få nyinvesteringar och dessutom kunnat låna mer och mer pengar till låga räntor som finansierat verksamheten.

Frackingbranschen är ett pyramidspel, då de flesta företag har negativt kassaflöde år efter år, även när de borrade på sina potentiella bästa platser. Bolagen som borrat har hela tiden varit beroende av tillflödet av investeringspengar. Från fjärde kvartalet 2011 har underskott för dessa borrningar växt nästan oavbrutet, sista kvartalet 2018 är ett av de få som uppvisat ett positivt resultat, dock mycket blygsamt.

I Sverige har ledande journalister spridit myter om skifferoljeframgångar. Det har påståtts att “tack vare fracking av oljeskiffer har USA blivit en ledande oljeexportör” – trots att man är världens näst största oljeimportland. TV-journalister har påstått att “fracking ger billigare energi” och “har medfört att Vattenfall stänger kärnkraftverk”. Det har påståtts i media att oljepriset skulle sjunka till samma nivåer som under 1900-talet. Alltsammans falska nyheter.

Dagens Industris artikel, “USA:s oljefiasko flyttar makten till Opec”, är däremot välgörande informativ. Felicia Åkerman skriver: “Det har varit ett tufft år för de amerikanska skifferoljeproducenterna, framöver väntas det bli ännu blodigare när åratal av lönsamhetsproblem kommit ikapp sektorn som gjort USA till världens största oljeproducent.” (eFOLKETS anmärkning: USA producerar ingen olja, oljan producerades för årmiljoner sedan, nu utvinner USA den oljan.)

Nu “har investerarna tröttnat på att vänta på vinster”. “Det blev mer eller mindre fritt fall i aktiekursen i början av november.” “Precis som många av sina sektorskollegor är Chesapeake på väg att drunkna i skulder. Skuldberget närmar sig 10 miljarder dollar. Närmare 100 miljarder kronor, att jämföra med ett börsvärde 12,5 miljarder kronor…” “Inom bara ett par månader kan över 70 procent av kapaciteten i en ny brunn vara tömd…

Att det överhuvudtaget har satsats så mycket pengar på fracking i av oljeskiffer har två orsaker, den enormt stora propagandan som USA:s myndigheter och oljebolag har bedrivit för att marknadsför projektet. Denna propaganda har haft en klart nationalistisk prägel och skapat överdrifter om att USA skulle bli en stor oljeexportör. Men den har dessutom blivit möjlig tack vare att rika människor har sånt överflöd av kapital så de inte vet vad de ska göra med sina pengar, det är lätt att locka dem att investera i vettlösa projekt och pyramidspel.

Den kapitalistiska ekonomin är fortfarande till 85 procent beroende av de fossila bränslena för att upprätthålla en ekonomiska tillväxt. Oljan svarar fortfarande för en tredjedel av all energi som konsumeras i världen. Och minskar oljeutvinningen så blir det kris i ekonomin. Ökade energikostnader har alltid följts av ekonomiska kriser.

Fortfarande är det oljepriset som har störst påverkan på världsekonomin, brist på olja driver upp oljepriset till nivåer som orsakar djupa ekonomiska kriser. Effekten borde bli att investeringar i förnyelsebar energi ökar. Fiaskot för skifferoljan medföra att investerare inser att jakten på den allt mer svåråtkomliga oljan inte är en lönande affär.

Foste Hjälte

Liknande artiklar