Ingemar E.L. Göransson, eFOLKETS "Vänsterkrok", resonerar kring den betydelse som Karl Marx haft – och har ...

Marx i vår tid – en essä om Karl Marx, 200 år efter hans födelse

För några år sedan läste jag en notis om att den då bästsäljande boken, i genren non-fiction, i Tyskland var Karl Marx “Kapitalet”. Den hade precis kommit ut i en ny upplaga och blivit en bästsäljare. Med andra ord, en av tryckerikonstens mest svårtillgängliga tegelstenar lockade tusentals tyskar att ge sig i kast med den socialistiska teorins faders mest snåriga och torraste text som man kan tänka sig. En bok som för övrigt många inom arbetarrörelsen har i bokhyllan, men ytterst få faktiskt har läst! Det är lite som med bibeln – många har den men få har läst mer än brottstycken ur den.

När professorn i statskunskap Mats Lindberg på Örebro universitet 2013 skrev en inledning till den nya svenska upplagan av “Kapitalet” gav han ett fullgott skäl att på nytt stifta bekantskap med Marx klassiska verk. Han skrev;

Det är genom våra klassiker som vi mäter upp avståndet bakåt och får syn på var vi står i nuet”.

Låt oss därför något mäta upp detta avstånd och se Marx relevans i vår tid!

Karl Marx föddes den 5 maj 1818 i Trier i nuvarande södra Tyskland. Han dog i London 1883 efter ett liv som mer eller mindre spenderats i landsflykt. Hans liv var kantat av personliga tragedier, balanserande på skuldernas avgrund och ett febrilt arbete och skrivande. Det han lämnade efter sig är en imponerande samling av böcker, artiklar, brev och inte minst en ihärdig, kompromisslös kamp mot det politiska förtrycket som präglade Europa under hans tid.

För att förstå eller i varje fall rudimentärt få ett grepp, vilket är nödvändigt, om hans teorier och dess slutsatser måste vi även i vår tid att försöka att tränga in i den tankevärld som var hans. Men också sätta den i relation till hans tid då kapitalismen får sitt genombrott på bred front och där världens länder utan undantag genomgår en metamorfos från den instängda feodala medeltidens ekonomiska värld till en annan ekonomisk verklighet där fabriken och varuproduktionen är dess motor.

För även de länder i det vi senare kommer att kalla den tredje världen blir en del av kapitalismen genom det koloniala utplundringen av deras råvaror. Men inte minst deras befolkning som från att ha levt under helt andra villkor blir en del av en världsomspännande produktionsapparat. Marx, inte bara ger oss en beskrivning av hur kapitalismen fungerar, han rycker bort slöjorna som exempelvis kyrkan bestått med. Det är inte en Gud som skapat allt elände och allt lidande som drabbar kapitalismens arbetskraft. Det är själva den materiella basen – ekonomin; varuproduktionen som är källan till nöden bland arbetarna som exempelvis Jack London skildrar i “Avgrundens folk”. Men det är teorierna och analysen som Marx gör, inte bara i “Kapitalet”, utan än mer i lättillgängliga skrifter som “Lön, pris, profit” som ger en förklaring.

Här ser vi också en av de viktigaste indikationerna på att Marx även 200 år senare i högsta grad är relevant. Ingen idag kan bortse från den materiella verkligheten, från materialismen som är grunden för våra liv. Det vill säga att ekonomin i ett samhälle är grunden för hur samhället ser ut. Materialismen som ersätter medeltidens idealistiska historiesyn och samhällsuppfattning vilka är kanske de viktigaste delarna av hur vi kan se hur Marx fortfarande påverkar oss och vårt samhälle. Men inte bara en materialistisk historieuppfattning utan en metod att analysera både historien och nutiden.

Det Marx kallar den dialektiska materialismen som innebär att det som sker och historiens utveckling beror på olika motsättningar och hur de utvecklas i sin konfrontation. Det vill säga att vi har ett verktyg att analysera nutiden och de olika motsättningar som finns för att kunna dra slutsatser av, inte bara av vad som skett, utan vad som kan komma att ske. På ett sätt är kanske detta Marx viktigaste bidrag till det vi kallar sociologi idag. Hur vi kan analysera samhälleliga förändringar och vad som driver fram dem. Men också att hans teori ger utrymme för att människan faktiskt kan påverka och till och med att styra samhällsutvecklingen beroende klassernas respektive styrkeposition. Detta skiljer sig både från en idealistisk uppfattning och även en mekanisk materialistisk dito då ingen av dessa teorier förklarar på ett övertygande vis historiens och samhällens utveckling. Marx menar att inget sker av sig själv, det finns i hans uppfattning inget utrymme för varken Gud som förklaring eller en defaitism “att så blir det bara”. Detta är en intressant iakttagelse som gäller inte minst ett valår som detta.

En annan viktig del av Marx arv är insikten om att samhället består av klasser. Att människor inte är jämlika utan de ekonomiska villkoren manifesteras i ett samhälle där klasserna har olika intressen. Den debatt som följt på efterkrigsårens rekordperiod med minskade klassklyftor till att då klasskillnaderna på nytt dramatiskt ökat och har också ånyo blivit synliga för oss alla. Skillnaden mellan fattig och rik är idag lika tydlig som innan välfärdsstaten försökte att dölja detta eller rättare sökte bemästra, tygla klasskillnaderna. Det var också det uttalade målet med de olika ländernas uppbyggnad av välfärdsstater. Det skedde inte ur ett idealistiskt perspektiv att någon klass var bättre eller sämre än den andra utan utifrån de materiella och ekonomiska villkoren. När de numera sakta, men säkert rämnar eller rivs ner så visar sig det klassamhälle som Marx påvisade gång på gång.

Det har varit olika fraktioner eller tendenser inom och utom vänstern och arbetarrörelsen som sökt “kidnappa” Marx för sin tolkning av honom. Ofta utan att ens läst det han skrivet eller endast tagit del av det med “sina” glasögon på. Ett allt annat än likt den kritiskt prövande inställning faktiskt Marx själv hade. En i saken, en ironisk parantes är att hans personliga motto var: De omnibus dubitandum! (Allt bör betvivlas!) som han hämtade från 1600-talsfilosofen René Descartes. En öde som kan tyckas vara främmande för den man som retade gallfeber på Friedrich Engels med sitt eviga prövande och ifrågasättande av sina egna teser och analyser.

Marx formulerade ett av de första programmen för politisk demokrati i en tid då det var något otänkbart. I den Första Internationalens programmatiska text Inaugural-adressen från 1864, dvs. 16 år efter Kommunistiska Manifestets publicering 1848, presenterades ett politiskt demokratiskt program som än idag är i högsta grad levande och har satt stora spår i den demokratiska världens styrelseskick. Krav på allmän rösträtt, tanken att arbetarna ska skaffa sig makten genom demokratin, dvs. den enda politiska parollen för Första Internationalen var demokrati och demokratiska val. Något som känns lika aktuellt idag och kan utan tvivel tillskrivas Marx fortsatta påverkan i vår tidsepok.

Ett annat område där Marx teori och tankevärld syns än mer idag än kanske under hans egen tid är hur materialismen, hur de materiella villkoren, under kapitalismen påverkar människor och inte minst arbetarklassen är den direkta kopplingen mellan materiella villkor och sjukdom som en följd av samma villkor. Frank Zappa myntade tesen “You are what you eat!” som kan tolkas som en variant på Marx konstaterande i sin bok “Till kritiken av den politiska ekonomin” att:

Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande”.

Om en människa lever under pressade villkor, antingen rent fysiskt med en arbetsbörda som är helt på kapitalets villkor och där fackföreningar inte kan påverka desamma får det konsekvenser. Vi ser det i form av arbetsplatsolyckor där arbetare omkommer eller skadas för livet. Detta är något som ligger i materialismens analys och som Marx men även Engels visade på hur kapitalismen inte bara bedriver en rovdrift på naturen utan i minst samma grad på människorna.

När vi idag talar om den ökade psykiska ohälsan i samhället kan vi se korrelation mellan ökade krav på arbetskraften och en maktförskjutning från det välfärdsstat vi hade under några årtionden där makten mellan arbete och kapital var mer balanserad än vad den är nu efter 30 år av nyliberal maktförskjutning. En reflektion som finns all anledning att sätta i förhållande till Marx påverkan på vårt samhällsklimat idag. Hans tankar, analysmetoder och kritiska sinnelag gör att vi kan förstå varför detta sker. Vad vi ser i den psykiska ohälsan menar jag är den alienerade arbetaren som saknar allt reellt inflytande på sitt arbete och sitt liv och därmed:

Upplever sig som ett offer för blinda ekonomiska krafter utanför deras kontroll. Det är frustrationen hos vanliga människor som är utestängda från beslutsprocessen. Det är känslan av förtvivlan och hopplöshet som genomsyrar tillvaron hos människor som känner, med all rätt, att de inte har något verkligt att säga till om utformningen av sina liv eller inte kan bestämma sitt eget öde.”

Den som så utmärkt sammanfattade hela teorin om den alienerade människan var en brittisk fackföreningsman, Jimmy Reid, på 1960-talet.

Jag menar att Marx är i högsta grad aktuell idag. Inte som en samling dogmer utan som ett analysverktyg, en metod att förstå och lära känna vår samtid. Om vi använder Marx sätt att analysera och tar efter hans kritiska förhållningssätt ges vi också verktyget inte bara att förstå vår samtid utan att också kunna förändra den. I dag lever vi i en tid då en historisk idealism har gjort sin comeback. Vi inbillas att kapitalismen som den ser ut nu inte går att ändra på utan för all framtid är given. Men verkligheten är en annan – kapitalismen som ekonomiskt system är fullt av svåra synliga och osynliga motsättningar som tillsammans kommer att driva det från kris till kris. Den råa marknadsliberalismen är inget annat än en icke-materialistisk, idealistisk tankevärld och ideologi, som saknar all materialistisk analys.

Så, istället för att acceptera det allt hårdare klassamhället och den mörka tid vi lever i och likt Marx undersöka vår epok och utifrån en undersökning med kritiska ögon förändra den. Det är kanske det viktigaste i Marx arv – att fritt tänka och analysera samtiden för att förändra för framtiden. Verktygen finns, viljan får vi själva bidra med.

Karl Marx – analytiker och aktivist

Ingemar E L Göransson

Liknande artiklar:
Socialdemokraterna har varit –  och är –  ryggraden i den svenska demokratin. De borgerliga, främst
Jag känner en allt större olust inför det samhälle som växer fram. Egoismen har blivit
Men överallt hade det etablerats en konsensus kring mitten som berövade medborgarna möjligheten att välja
Att jobba på krogen är för många ungdomar det första jobbet. Bilden av ett till