Klimatet? Bryr vi oss?

Hur ofta köper du snittblommor? Vet du varifrån de kommer?

I måndagens – den 14 oktober 2019 – Eskilstunakurir fanns det en intressant TT-artikel om levnadslön. Den anställde ska kunna äta sig mätt, försörja sin familj, bo drägligt och kunna lägga undan en sparad slant. Låter som en förutsättning för att Agenda 2030 ska bli mer än en pappersprodukt.

Sanningen är den att många, alldeles för många, av de människor som tillverkar produkter till oss, inte kommer i närheten av något som kan kallas levnadslön. Det som särskilt fångade mitt intresse var rosproduktionen i Etiopien där snittlönen sades ligga på en tredjedel av den lokala levnadslönen. De farmerna är knappast Fair Trade-certifierade.

På nätet är det framför allt Fair Trade som presenterar sig. Organisationen certifierar stora blomsterfarmer i Kenya, Etiopien och en rad andra länder vilket gör att de anställdas villkor är någorlunda drägliga. Det finns andra certifieringsorganisationer som FFP (Fair Flowers Fair Plants).

När buketterna kommer ut till butikerna kan kunden inte avgöra varken varifrån de kommer eller om de odlats av en certifierad odlare. Själva omslaget tas bort.

I Sverige säljs snittblommor för en så där 8 till 9 miljarder om året. Åttio procent av rosorna importeras från Östafrika. Från Kenya och Etiopien. De flygs hit.  Har afrikanerna verkligen tillräckligt med mark att släppa till för odlingar av det här slaget?

Jag googlar. Hittar flera gamla texter om hur mycket ouppodlad mark Afrika söder om Sahara har. Ett uttalande i SVT:s Klotet från 2010 får mig att dra på munnen. En grönsaksodlare från Tanazania lovar att Afrika ska föda resten av världen.

Vid samma tid som Hendry Mziray uttalade sig gjordes en uppskattning av odlingsbara arealer i världen. 94 miljoner hektar i området söder om Sahara anses odlingsbara och ligger inom sex timmars resa från närmaste marknad. Några rader längre ner i intervjun beklagar Hendry Mziray att bekämpningsmedel och konstgödsel är dyrt.

Tackar för den insikten. Nu när vi i väst förstört markens humuslager genom att odla samma grödor år efter år – då vill han att afrikanerna ta över samma brukningsmetoder och i sin tur förstöra de egna jordarna. Han känner säkert inte till skillnaden mellan ett skyfall på Österlen och ett skyfall söder om ekvatorn! På Österlen behöver du regnrock. I södra Afrika är regnen lite häftigare än så, och då är det en understatement. De dyrbara kemikalierna hamnar i vattendragen där fiskarna får problem med syretillförseln och dör vilket gör att fiskarnas nät blir allt tommare.

Det räcker inte med att de stora sjöarnas ekosystem förstörs. Fosfor förs också ut i haven utanför de afrikanska kusterna och sedan vidare med strömmarna över Indiska oceanen på ena sidan av kontinenten och mot Brasilien på den andra. Följden blir algblomning i de båda världshaven.

Och detta med att döda våra medpassagerare på planeten? Skadeinsekterna har en uppgift. Om inte annat så blir de fågelmat. Alltför ofta har det som Anne Sverdrup-Thygeson visade i Insekternas planet inte upptäckts hur stor betydelse en insekt har för ekosystemet innan det var för sent. Att utrota dem är ingen bra idé!

En del av optimismen berodde förmodligen på att klimatförändringen inte märktes så tydligt för tio år sedan. Nu blir perioderna med torka allt längre, samtidigt som skyfallen blir häftigare. Den intervjuade mannen kan ha ändrat åsikt åtskilliga gånger under den tid som gått. Men vi har inte gjort det. Vi fortsätter att importera frukt, grönsaker och snittblommor från Afrika. Snittblommorna borde vi klara oss utan.

Samma artikel – den från SVT – nämner också bristen på flygplan och flygplatser. Rosorna måste vara pigga när de kommer fram. Grönsakerna och frukten vara möjliga att sälja.

Problemet är löst. Åtminstone för Etiopiens del.

Flygplatsen i Addis Abeba har under 2019 tredubblat sin storlek. Kostnaden 363 miljoner dollar, lånades ut av kineserna som också stod för byggnationen. Flygplatsen kan nu ta emot 22 miljoner passagerare årligen. Lite rosor till Sverige är inget problem.

Men Herrejävlar. Ursäkta mig för uttrycket! Hur klimatsmart är det att odla blommor i planetens sydliga regioner, flyga dem hit och köra ut dem till affärerna? För att de ska vissna och dö i en vas? Vi som bor i lägenhet har inte ens en kompost att slänga dem i! Tänk efter!

När du ändå tänker – titta på Uppdrag gransknings program om exporten av bilar och elektronikavfall till Afrika. Programmet finns på SVT Play. Brutalt skrämmande! En story om mänsklighetens mest negativa sidor i klass med Stephen Kings värsta berättelser. Jag ska försöka att återkomma till ämnet…

Siv Aksila

Liknande artiklar: