“IF Metall har blivit avideologiserat”

– Solidariteten i toppen sviktar, säger Jouni Stenberg när eFOLKET möter honom för att diskutera några av IF Metalls ageranden lokalt och nationellt. 

eFOLKET har stämt träff med Jouni Stenberg för att diskutera IF Metalls ageranden både nationellt och lokalt på hans arbetsplats Outokumpu, tidigare Nyby Bruk, i Torshälla under de senaste decenniet. Jouni började arbeta på stålverket i mitten av åttiotalet och har sedan dess samlat på sig många lokala exempel på agerande från IF Metall som varit ytterst tveksamma sett till arbetarnas bästa.

– Sedan jag började har vi haft tre nedläggningshot över oss. Det gör arbetarna rädda för att protestera. Säger man något så ryker man. Fackordförande och resterande av styrelsen är dem som ska föra vår talan. Men de är företagets medlöpare istället för en kamporganisation, säger Jouni som deltagit i alla förhandlingarna.

Jouni berättar att de arbetande tidigare hade jobbat för att få minskad arbetstid. När den lokala klubbordföranden förstod att hon inte skulle bli omvald passade hon på att ge arbetarna en känga, genom att skriva på ett avtal där arbetarna istället blev tvungna att arbeta 80 timmar extra på ett år. Påskriften hade inte diskuterats med övriga styrelsen eller arbetarna överhuvudtaget. Jouni berättar att samma klubbordförande också fick femskiftsersättning – utan att arbeta i femskift.

– IF Metall har blivit avideologiserat. Istället för klasskamp handlar det nu för klubbordförandenas eget bästa och ett avstamp i karriären.

I dag syns de fackligt anställda knappt till på fabriksgolvet.

– De gör allt för att distansera sig från arbetarna. Det går inte ens igenom produktionen längre utan tar en omväg på utsidan av fabriken. De gör hellre jobb utanför än hos oss.

Idag finns ett dubbelbottnat problem då företaget inte längre styrs lokalt utan från koncernens huvudsäte Finland.

– Centraliseringen gör det svårt för oss arbetare att påverka vår situation.

Arbetsorganisationen har förändrats mycket på senare år.

– I färdighallen där jag arbetar har man gjort om. Tidigare skötte och kunde man en maskin. Nu ska man kunna allihopa. Kraven på varje arbetare är högre. Man vill skapa en högre flexibilitet och produktivitet. Man ska bli som en maskin.

Arbetsuppgifterna som gäller i Outokumpus färdighall är nu att kunna köra både truck och travers. Man ska kunna alla maskiner där en maskin tar cirka 3-4 år att lära sig. Man ska också sköta enklare mekanik och lokalvård. Teknisk engelska är också ett krav, annars kan man inte ringa till teknikerna i Indien när det blir maskinproblem.

– För de som inte hänger med ökar pressen från företaget och arbetskamraterna. Det skapas ett A- och B-lag.

År 2005 valdes, vår nuvarande statsminister, Stefan Löfven till förbundsordförande för IF Metall och därefter gjordes ett besök på Outokumpu.

– Jag passade på att fråga honom om 100 kronorsavtalet. 100 kronor i månaden gick inte ihop matematiskt med resterande kostnader på marknaden. Lövfen svarade att han inte tänkte diskutera det med mig och att jag skulle lämna matematiken åt honom.

Den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson har under slutet på förra året uttalat sig om att strejkrätten bör inskränkas och därför tillsatt en utredning. IF Metall är det enda fackförbundet som ställer sig på sossarna, och även företagens sida, genom att stödja detta.

– På 90-talet hade IF Metall världens starkaste strejkkassa. Man hade kunnat strejka i åtta månader, landet runt, med full lön. Men det fanns det inget intresse av. Att ett fackförbund kan gå med på att inskränka strejkrätten är också en avideologisering. Solidariteten i toppen sviktar.

Liknande artiklar: