Woodstockfestivalen var det tillfälle då indisk klassisk musik via Sitar-virituosen Ravi Shankar blev känd hos många unga i väst och detta faktum måste naturligtvis uppmärksammas på en Woodstockhyllning. De som fick representera detta genombrott var bandet Eastern Sangeet. Foto: Peter Widén.

Woodstock i Eskilstuna

Utomhuskonserter behöver vackert väder eller åtminstone acceptabelt sådant. Picknick i Parken har ju haft en oförskämd tur med strålande väder alla gångerna. Någon gång måste turen brytas och så blev det när hyllningen till Woodstockfestivalen gick av stapeln utanför Stiga Arena lördagen 17 augusti. Regnet kom och gick och som tur var ett par av framträdandena inomhus i restaurang Västra Porten. Problemet med vädret kunde dock inte förhindra ett trivsamt arrangemang.

Initiativtagare till sammankomsten var Cecilia Ringkvist som också höll i presentationerna. Tio konstellationer uppträdde och alla var ombedda att framför åtminstone en låt som också spelades på Woodstockfestivalen för 50 år sedan.

Woodstockfestivalen var det tillfälle då indisk klassisk musik via Sitar-virituosen Ravi Shankar blev känd hos många unga i väst och detta faktum måste naturligtvis uppmärksammas på en Woodstockhyllning. De som fick representera detta genombrott var bandet Eastern Sangeet. Det är ju inte så ofta man får chansen att höra traditionell indisk musik live. Vi som var där fick den chansen och har all anledning att tack bandet liksom Cecilia som såg till att det skedde.

Uppträdandena växlade mellan den stora utomhusscenen och inomhusscenen på Västra Porten. Liksom Eastern Sangeet spelade Marit Barre inomhus och framförde bland annat Jefferson Airplanes “Somebody to love”.

Janne Elvi hjälpte till med sin gitarr i flera konstellationer men uppträdde också med sitt eget band från 70-talet: “Daggmar Luring”. På utomhusscenen trotsande ruskvädret uppträdde också Lena Dahlström band med bland annat låtar från The Band. Nobodies Bluesband stod för det mer bluesiga inslaget.

Borlängebandet Johnny Winter tribute band gav publiken pumpande rock and roll med en fascinerande energi.

Grand final var Cecilia & the Happy Happies & Kento Edh. Med Cecilia Ringkvist i ledningen bjöds det på Janis Joplin och andra låtar som skulle platsat på Woodstock från 1969. Många orkade hålla sig kvar till slutet av festivalen som fortsatte i både mörker och tills det blev natt.

Text: Peter Widén, Linnéa Lindbom
Foto: Peter Widén

Liknande artiklar: