Bild från Pixabay.

Varför stöder Sverige fransk imperialism?

Varför skickar Sverige soldater till Afrika för att delta i en fransk militärstyrka? Jo, enligt Peter Hultqvist gör vi det därför att vi har deltagit andra konflikter tidigare – i USA:s och Natos krig i Afghanistan och Irak.

Inget av dessa krig har varit speciellt framgångsrika. Innan USA anföll Irak var det fred i landet, även om det fanns motsättningar mellan olika folkgrupper och Saddam Husseins regim styrde landet med diktatorisk järnhand. Invasionen skapade kaos och lidande. Ur detta kaos växte dessutom terrorgruppen IS (islamiska staten) fram.

I Afghanistan hade en annan terroristisk grupp, Talibanerna – med stöd från USA- växt fram under den Sovjetiska invasionens tid. Talibanerna utsågs sedan av USA som syndabock efter den 11 september, vilket motiverade USA:s militära invasion. Även här skulle Sverige vara med och dra sitt strå till stacken. Nu lämnar USA över Afghanistan till den forna fienden talibanerna.

Det finns ingen som med rent samvete kan påstå att världen har blivit fredligare och säkrare tack vare Sverige deltagit i dessa konflikter, under USA:s hägn.

Det finns därför all anledningen att ifrågasätta nyttan med att delta i dessa krig. Sverige har en lång tradition av att delta i FN:s fredsbevarande styrkor, men då handlat om att stoppa militärt våld inte att delta i våldsutövningen. Detta är en helt annan sak än att ställa sig under befäl av en part i en militärkonflikt.

Sverige borde lära sig av misstagen i Afghanistan och Irak. Peter Hultqvist anser däremot att dessa insatser är prejudicerande, det vill säga att Sverige ska fortsätta att ställa sig under USA:s eller andra Natomakters befäl, därför att man gjort det tidigare. Den stora bristen med dessa insatser har varit de inte syftade till att skapa fred genom förhandlingar (se Mali – krig utan slut (2) – Men Hultqvist är nöjd).

Idag strider svenska soldater i Mali. Blir det Senegal i morgon, där nyligen våldsamma demonstrationer mot Frankrike har ägt rum. Senegal lider nämligen precis som Mali och andra före detta franska kolonier i Afrika av Frankrikes kontroll över ländernas valuta (se Mali krig utan slut (3) – Frankrikes ekonomiska politik kväver Malis ekonomiska utveckling, och Kosmopolitiskt: 22/3 – Folkeligt oprør i Senegal mod den tidligere kolonimagt Frankrig). Sveriges deltagande i Franska militära styrkor i Mali är ett stöd till fransk neokolonialism i Afrika, inget annat.

Frågan måste ställas varför den franska militären behöver “hjälp” från Sverige för sin militära insats i Mali. Tydligen har Frankrike stora egna militära resurser. Så stora att man nyligen har kunnat skickat två krigsfartyg för att patrullera i Sydkinesiska sjön i Sydostasien. Frankrike ska dessutom i maj delta i en gemensam militärövning tillsammans med bland andra USA. Australien och Indien i närheten av Kinas kust. Frågan är hur Frankrike skulle ha reagerat om Kina hade skickade krigsfartyg till Frankrikes kust för militärövningar.

Sverige bör självklart hålla sig bort från imperialistiska länders militära insatser. Sverige risker att hamna i fler ändlösa konflikter, som i sin tur skapar nya fiender och därmed nya konflikter. Sverige var tidigare en av de starkaste kritikerna av imperialism, numera ställer Sverige upp med soldater på imperialisterna sida.

Som Rolf Waltersson skrev: var man ärligare förr – då hette det krigsminister, inte försvarsminister. I hundra år har det dock varit relevant att i Sverige haft en försvarsminister, eftersom Sverige inte har fört krig i andra länder. Den uttalade uppgiften har varit att hålla Sverige utanför militärkonflikter.

Nu är det inte längre så – Sverige skickar ut soldater till konflikter i världen, där deras uppgift är att agera legoknektar åt imperialistiska makter, som USA och Frankrike. Sverige har tydligen i smyg återskapat krigsministerposten.

H Foste Hjälte