Utrikesministern vägrar att kalla statskuppen i Bolivia för en statskupp.
I en interpellationsdebatt i riksdagen fredag 29 november ställde Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, ett antal frågor till utrikesminister Ann Linde om situationen i Latinamerika
En interpellation riktas skriftligen från en enskild riksdagsledamot till ett statsråd som sedan i riksdagsplena svarar på vad som anförs i interpellationen. Därefter följer en debatt mellan de båda men där även andra riksdagsledamöter kan gå in i debatten.
Interpellationen
Håkan Svenneling skriver i interpellationen att runt om i Latinamerika protesterar människor mot orättvisor och ojämlikhet. Många av protesterna tar sin utgångspunkt i en brutal ojämlikhet mellan fattiga och rika som oftast har sin utgångspunkt i kontinentens koloniala och imperialistiska historia. Latinamerika är en kontinent med stora naturtillgångar men där fördelningen av resurserna sällan kommer de fattigaste, som ofta utgörs av ursprungsbefolkningsgrupper, till del.
I Chile har det under hösten genomförts omfattande protester mot ojämlikheten. Protesterna har mötts med brutalt våld från militären som väcker obehagliga minnen från Pinochets diktatur.
I Bolivia genomförs en statskupp där polis och militär aktivt deltagit i avsättande av Evo Morales som Bolivias president. Under Morales tid vid makten har Bolivias ekonomi haft en mycket positiv utveckling. Fattigdomen och arbetslösheten har halverats, och analfabetismen har näst intill utrotats. Ursprungsbefolkningen har inkluderats i samhället och den nya konstitutionen har stärkt kvinnors representation i politiken. Konflikten i landet har pågått länge och följer både geografiska, ekonomiska, etniska och ideologiska linjer. Landets höger provoceras av den politik som Evo Morales fört och gör allt för att stoppa honom.
Men Håkan Svenneling är också tydlig med att Morales fått berättigad kritik för att han urholkat maktdelningen i landet och suttit kvar på presidentposten trots att han saknade konstitutionellt och folkligt stöd för det. Korruption är fortsatt ett stort problem i landet. Det kan dock aldrig rättfärdiga det våld som använts och att militären avsätter en president i en statskupp.
Svaret
Ann Linde framhöll i sitt svar att Sverige i många länder framstår som en attraktiv samarbetspartner och en förebild för ett hållbart, jämlikt och jämställt välfärdssamhälle. Sverige står dessutom inför liknande utmaningar som många länder i Latinamerika bland annat vad gäller inkluderande tillväxt och sysselsättning och skulle kunna dra nyttiga lärdomar från en fördjupad och bredare dialog med regionen.
Flera av länderna i regionen har därtill blivit allt viktigare aktörer på den internationella arenan, och många är likasinnade med Sverige i för oss centrala frågor, till exempel behovet av att bromsa klimatförändringarna, stärka det multilaterala samarbetet och försvara den regelbaserade världsordningen.
Ann Linde meddelade att UD påbörjat ett arbete för att intensifiera förbindelserna med Latinamerika och Karibien, vilket resulterat i ett ramverk som innefattar bland annat frågor som miljö, klimat, demokrati och jämställdhet.
Debatten
Sedan följde debatten som inte sällan vid interpellationer blir “hetare” än innehållet i de formella frågorna och svaren.
Håkan Svenneling konstaterade att i Chile äger den rikaste procenten av befolkningen över 26 procent av tillgångarna i landet, och den fattigaste procenten äger omkring 2 procent av tillgångarna. Massprotesterna mot president Sebastián Piñera tilltar, har mötts med brutalt våld från militären.
– Det är dags för Sverige att höja rösten för Chiles folk. Utrikesminister Ann Linde bör kalla upp Chiles ambassadör till UD och fördöma övervåldet, undantagstillståndet och att man har satt in militären, framhöll Håkan Svenneling.
Hon framhöll att UD följer utvecklingen i Chile noggrant och har möten med företrädare för den chilenska regeringen, för olika partier och för civilsamhället.
– Chile måste nu finna en väg framåt som tar till vara och adresserar de missnöjesyttringar som finns. Man måste dessutom hantera det utbredda våldet och anklagelserna om kränkningar. Det gör man med stöd av de breda politiska överenskommelser som man nu nått mellan regeringen och oppositionspartierna, sade Ann Linde
Hon framhöll också att generellt har utvecklingen i Latinamerika varit positiv. Demokratin har spridits, ekonomin har moderniserats och fattigdomen har reducerats. Det är inte rättvist att ge en bild av att hela Latinamerika är en kontinent i förfall.
Håkan Svenneling konstaterade att i Colombia går fredsprocessen mycket trögt. Omvärldens engagemang verkar ha försvunnit efter att fredsavtalet undertecknades och fredspriset delades ut för tre år sedan. Han har noterat ett uttalande från försvarsminister Peter Hultqvist som tyder på en önskan om att Colombia ska köpa JAS-plan i stället för att genomföra fredsavtalet.
– Varför, utrikesminister Linde, behöver Colombia, som har Latinamerikas största armé, stora sociala klyftor och ett fredsavtal som håller på att fallera, köpa JAS-plan? frågade Håkan Svenneling.
Ann Linde ansåg att eventuella köp av flygplan ska inte regering eller riksdag ha några synpunkter på utan det är Colombias beslut att ta.
När Vänsterpartiet framhöll att det i Bolivia har genomförts en statskupp där polis och militär aktivt deltagit i avsättandet av president Evo Morales ville Ann Linde inte kalla det för en statskupp. Hon framhöll att OAS påvisat att det förekommit allvarliga brister vid valet.
– Kort därefter rekommenderade flera fackföreningar och politiska aktörer, men också polis och militär, Morales att avgå, varefter både presidenten och ett stort antal ministrar avgick. Sverige och andra EU-länder var med och finansierade OAS granskning, sade Ann Linde.
Hon framhöll också att parlamentet enhälligt har antagit en lag om att genomföra nya och rättvisa val inom 120 dagar från det att ledamöterna till valdomstolarna har utsetts.
Men Håkan Svenneling upprepade att dagens socialdemokrati inte kan ta ordet statskupp i sin mun.
– När man som svensk utrikesminister inte klarar av att kalla det en statskupp blir jag klart bedrövad. Det är stor skillnad mellan utrikesminister Ann Linde 2019 och statsminister Olof Palme 1973. När statskuppen skedde i Chile sa han tydligt: “Salvador Allende är död. Han störtades med våld av högerkrafterna.” Att man inte klarar av att förstå att det är en statskupp när militär och polis i Bolivia “rekommenderar” Evo Morales att avgå och han tvingas lämna landet tycker jag är allvarligt.
Tommy Jansson
Länkar: Interpellationen och webbsändning från debatten.
- Interpellation till statsråd
- Interpellationsdebatt: Sveriges engagemang för Latinamerika (webb-tv)
- Om OAS påståenden, vilket ledde fram till påståendet i medier om “omfattande valfusk” (ett påstående som Ann Linde återupprepar i debatten med Svenneling) – se artikel i eFOLKET. (VIKTIGT! OAS ljög om valfusk i Bolivia!! Artikelförfattare: Mark Weisbrot, Market Watch 191119.)
