Utan folkets medhåll,
kan stridsvagnar inte rulla
Mördande och tigande,
är fastkrokat i varann
Mördandet är kanonen,
tigandet larvfötterna
Jag tittar ut,
gräset har blivit till gyttja,
där tigandet rullat fram
Mördandet och tigandet,
är sammanflätat,
likt in – och utsidan,
på en vante
Är vanten våt på insidan,
är den det också,
på utsidan
Men det kommer en dag,
när askan letat sig in i skorna,
på dem som gått i dvala
Den stora förändringen börjar då.
—Linus Bouvin
