Om Yasar Kemal – kurdisk-turkisk socialistisk författare som fick en fristad i Sverige

Yasar Kemal växte upp i den västra delen av Turkiet. Hans mor var kurd och hans far var turk. Yasars barndom blev både dramatisk och hård. Hans far sköts till döds i hans hemby utanför en moské.

Den unge Yasar, som mentalt drabbades hårt av sin fars våldsamma död, fick redan tidigt börja arbeta ute på bomullsfälten med bevattning. Han fick även lära sig köra traktor och han jobbade ibland som skomakare. Hans skolgång blev förstås därefter. Han gick sammanlagt fem år i skolan bara. Fyra av hans syskon dog i olika sjukdomar i unga år. När Kemal var i tjugoårsåldern började han att skriva korta berättelser som han sedan läste upp för kvinnorna i hembyn. Det var nog där någonstans som författaren Yasar Kemal föddes. Han fick motta en mängd priser under sitt författarliv. Här någtra av dessa, Ett tyskt fredspris 1997, Stig Dagermanpriset också samma år samt Björnsonpriset 2013.

Yasar Kemal (1923 – 2015) räknas till Turkiets absolut främsta författare under 1900-talet.

Någon gång i mitten av 1970-talet läste jag hans debutverk som har titeln Låt tistlarna brinna. Det ledde sedan till att jag betade av större delen av hans författarskap. En lista på alla Yasar Kemals romaner finns i slutet av denna artikel.

Den här recensionen handlar om Låt Tistlarna Brinna. Det är Yasar Kemals debutroman från 1958. Handlingen i den boken tilldrar sig i Anatoliens där det odlas bomull på Cucurovaslätten och där man ser Taurusbergen i fjärran. Här utspelas en kamp som står mellan de fattiga arbetarna och de styrande agorna och beyjerna, ett slags fogdar som har all makt i sin hand. De kan godtyckligt slå hota och till och med döda den arbetare som hotar deras allmakt.

En av dem som sätter sig upp mot agorna är den unge Magre Memed. Det är han som sedan i romanerna Och de brände tistlarna, Magre Memeds hämnd och Hav av eld har huvudrollen i den maktkamp som utspelar sig där ute på cucurovaslätten. Det är ett mäktigt episkt mästerverk som Yasar Kemal åstadkom och de fyra romanerna återspeglar den utveckling som Kemal Ataturk försökte genomdriva när han bildade Turkiet på 1920-talet efter det att det Osmanska Imperiet hade fallit samman runt 1920. Kemal Atatturks idé var att genomdriva en jordreform som skulle gynna alla bönder ute på den anatoliska slätten men dessa reformer nådde aldrig fram till de avlägset belägna delarna av Anatolien . De härskande Agorna släppte aldrig sin makt över sina enorma bomullsfält . Det i sin tur bidrog till att förtrycket bara fortsatte sedan av de fattiga bondebefolkningen i den delen av Anatolien.

Det är ett både vackert och ibland brutalt språk som Kemal har i sina romaner. Han kunde beskriva det vackra dramatiska landskapet med regnbågens alla färger och författaren kunde med några korta meningar teckna fina porträtt av de plågade trötta och förtryckta bönderna som både kämpade mot den heta solen och även mot sina förtryckare. Men Magre Memed tar sig ur detta förtryck för att istället bege sig upp i bergen. Där bildar han en grupp av rövare som man kan kalla gerillakrigare. Dessa gör sedan livet surt för de styrande Agorna. Magre Memed blir efter ett tag en frihetshjälte som spränger fram på sin häst och sätter skräck i Agorna. Magre Memed och hans grupp av gerillakrigare slåss och kämpar alltså för rättvisa och solidaritet. De blir ett slags frihetskämpar.

Att läsa Yasar Kemals böcker på den tiden, alltså på 1970 och 80-talet, blev en stark aha-upplevelse för mig. Jag fick en insikt om hur samhället fungerade i det dåtida Turkiet.

Yasar Kemal utsattes för hot av den dåtida turkiska regimen och han blev även arresterad för sitt författarskap. Det sågs inte med blida ögon att Kemal tog parti för den fattiga delen av befolkningen. Han betraktade sig själv som kommunist och som kommunist sattes han av den turkiska regimen i fängelse.

Socialisten och kurden Yasar Kemal fick en fristad i Sverige 1977 och bodde då under några år mot slutet av 70-talet och en bit inpå 80-talet i stadsdelen Årsta i Stockholm.

Här kommer så listan över Yasar Kemals olika romaner när de kom på svenska. De flesta var översatta av Tora Palm.

Bomullsvägen 1968, Låt tistlarna brinna 1970 Jord av järn himmel av koppar 1971, En smutsig historia och andra berättelser 1972, Och de brände tistlarna 1973, Araratbergets legend 1974, De tusen tjuraranas berg, 1976, Gräset som aldrig dör 1976, Mordet på smedernas torg 1977, Och fåglarna skall dö 1982 Yusuf lille Yusuf 1983, Ormen skall dö 1984 Vredgat hav 1985, Magre Memeds hämnd 1987 samt Hav av eld 1989.

Yasar Kemal nämndes vid flera tillfällen under 1970 och 80-talet som en tänkbar nobelpristagare i litteratur.

Kjell Andersson

Liknande artiklar