Ny rapport: Rika kommuner får det bättre och fattiga sämre

I en rapport från Arena Idé beräknas utvecklingen i skatteintäkter och utgifter för välfärdstjänster i samtliga svenska kommuner. Allt fler kommuner, främst i glesbygd, får svårt att klara välfärden om det inte tas nödvändiga politiska beslut som kraftigt förstärker inkomsterna. För det behövs en kraftig omfördelning i samhället.

Rapportförfattaren, ekonomhistorikern Josef Liljegren, har beräknat kostnaden för den ändrade befolkningsutvecklingen och det ökade behovet av välfärdstjänster kontra prognoserna för skatteunderlag nedbrutet på varje kommun.

Slutsatsen i rapporten Kommunala välfärdsutmaningar är att kostnaderna för kommunerna kommer att öka markant och klyftorna mellan kommunerna bli allt större den närmaste tioårsperioden. Det kommer exempelvis att behövas 170 000 nya tjänster inom äldreomsorgen.

– Fler kommuner kommer att få allvarliga problem med att finansiera den individuella välfärden. Det här visar den regionala slitningen som kommer att ske i en nära framtid. Rikare kommuner kommer att få det bättre och redan fattiga sämre, säger Josef Liljegren.

– Kommunerna skulle i genomsnitt behöva höja sin kommunala inkomstskatt med runt 2 kronor till år 2030, eller med upp till 4 kronor för de kommuner som är minst gynnade och som för övrigt redan i dag har högst skatt.

Detta vore fallet om det bara var kommunerna själva som skulle bära de ökade kostnaderna för att kunna ta hand om en allt större andel åldrande befolkning där fler ska försörjas av färre och där behovet av välfärdstjänster kommer att öka markant.

I det efterföljande panelsamtalet deltog Ulrika Lorentzi, välfärdsutredare på LO och Sandro Scocco, chefsekonom på Arena idé. Huvudfokus i diskussionen låg på vad som krävs för att upprätthålla välfärden.

– Det ena problemet är pengar och det andra är personal. Och pengar är som jag ser det väldigt lätta att flytta på, om vi får en acceptans i samhället för en omfördelning. Många kommuner är väldigt fattiga och vi har en stat som är väldigt rik, det är något här som skevar. säger Ulrika Lorentsi.

Sandro Scocco menar att det ligger ideologi bakom den ständigt framförda pessimismen om välfärden, att den inte ska gå att bibehålla i framtiden,

– Det är väldigt lätt att måla upp skräckscenarier kring välfärden. Det är inte alls så illa, med en konstant skattekvot kan vi finansiera välfärden i all oändlighet. Men det som vi har gjort sedan slutet av 90-talet är att sänka skatten med 250 miljarder. Det är klart det blir tunt i skattekistan då. Det är politiska beslut som krävs.

Tommy Jansson

Länk till rapporten:

Liknande artiklar: