Vad ska våra gemensamma skattemedel gå till?

Krigskassa vs välfärd

Så ska vi ha’t! Var ska vi ta’t? skrev Gustav Fröding tidigare i dikten Äktenskapsfrågan. Vad fan får vi för pengarna? gav Leif Östilng en mycket känd oneliner.

Och nu kommer tidskriften Filter med uttrycket Vad fan får vi inte för pengarna och sätter fingret på en fråga om kostnaden för vårt kanske kommande inträde i NATO. Alla tre tillsammans ger en fråga om hur vi ska fördela våra gemensamma pengar, i Fröding’s fall lite mindre.

I Filterpodden #70 tar chefredaktör Mattias Göransson upp frågan om hur vi räknar när det gäller vad ett NATO-inträde kostar. Peter Hultqvist’s berömda vändning i NATO-frågan gjorde tidigare spekulation om att använda två procent av BNP till försvarsutgifter till en icke-diskussion.

Två procent av BNP motsvarar runt tio procent av statens budget. Och ÖB Micael Bydén har redan sagt att försvaret vill ha ännu mer.

Men vad är då två procent av i detta fall BNP? 108 miljarder blir det – konstaterar Annika Lillemets och Valter Mutt, tidigare riksdagsledamöter för Miljöpartiet i Expressen, artikeln Vad fan får vi inte för pengarna? i Magasinet FIlter och i ovan nämnda podd. Inte bara Jimmie Åkesson’s före detta svärmor skulle utbrista; Det är väldigt mycket pengar!

“För att få en uppfattning om hur mycket pengar det är kan man jämföra med andra offentliga utgifter, exempelvis kostade den slutna sjukhusvården, där patienter läggs in, drygt 132 miljarder 2020 och förskola och grundskola 222 miljarder.” – skriver Annika Lillemets och Valter Mutt i Expressen-artikeln.

I tidigare budget 2020 fick förvaret 60 miljarder vilket ger nuvarande förslag, två procent av BNP, ett plus på 48 miljarder.

Mattias Göransson räknar snabbt upp i en jämförelse ett antal exempel på vad dessa 48 miljarder skulle kunna bidra till i det allmänna.

48 miljarder per år ger under en mandatperiod i runda slängar 200 miljarder som kan användas till exempelvis:

  • 72 974 LÄGENHETER, enligt SCB:s genomsnittspris för nybyggnation av ‘ordinära flerbostadshus’. Farväl, bostadskö! Eller …
  • HÖGHASTIGHETSTÅG STOCKHOLM–GÖTEBORG–MALMÖ. Kostnaden för det projekt som nuvarande regering avfärdat som ‘orimligt’: 250 miljarder. Förvisso inte löst på en mandatperiod, men nästan. Eller …
  • 495 HAVSBASERADE JÄTTEVINDTURBINER. Världens största havsbaserade vindkraftspark, Hornsea 2, genererar 1,3 GW el, vilket räcker till 1,4 miljoner brittiska hushåll. Den kostade nästan 70 miljarder – skitdyrt, och vi skulle kunna bygga tre. Adjö, elkris. Eller …
  • 2 MEGAKÄRNKRAFTVERK. Okej, det är synd om havsörnarna och Ebba älskar kärnkraft. Nyöppnade finska Olkiluoto 3 genererar 1,6 GW el och kostade fasansfulla 110 miljarder. Strunt samma, ge oss mängdrabatt. Eller …
  • STUDIELÅNSAMNESTI. Enligt CSN är svenskarnas ackumulerade studieskulder 252,7 miljarder. Att avskriva dem skulle underlätta livet för 1 699 509 före detta studenter – och stimulera hela den svenska ekonomin. Fixat på fem år. Eller …

Hela rättsväsendet är 57 miljarder per år inklusive allt – domstolar, poliser, åklagare, fängelse …

Stefan Löfven’s tidigare snedkliv till TT efter en partiledardebatt ger kalla kårar:

– Det är inte min första åtgärd att sätta in militär, men jag är beredd att göra vad som behövs för att se till att den grova organiserade brottsligheten ska bort.

Om vi ser tillbaka till åttiotalet ser vi att den offentliga sektorn räknat på procent av BNP har minskat sedan dess. Procent av BNP är en uppräkningsmodell som den allmänna välfärden inte kan drömma om.

I ett läge när media konstaterar att bland annat SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har ett önskemål om en uppräkning av kommande budget och anger behovet av att ytterligare 20 miljarder behövs för att bibehålla nuvarande standard – regeringen är beredd att skjuta till sex miljarder.

Hoppsan! Finns flera hål att fylla. Ja, utifall det inte blir några fler krig då.

Tänkvärt skulle kunna vara att om vi i en opinionsundersökning väver in ovanstående räkneexempel när vi frågar svenska folket –  Så ska vi ha’t! Var ska vi ta’t? och tar en längre diskussion om eller inte gå med i NATO. Följden av snabba vändningar och beslut kan bli kostsamma.

Var är debatten? Vad ska vi köpa för pengarna? Pansarvagnar och krigsfartyg?

Tommy Fredriksson

Läs mer:

You May Also Like