Bild från ndtv.com, AFP photo

Massmordet i Nagasaki: Idag för 74 år sedan slog statsterrorismens mordbombare till

Det har beräknats att antalet dödsoffer efter USA:s atombombning av den japanska staden Nagasaki den 9 augusti 1945 uppgick till mellan 60 000 och 80 000. Antalet mördade i  staden Hiroshima, som bombades den 6 augusti, har beräknats till minst 90 000 och kanske närmare 170 000. Talen avser dem som avled inom några månader efter bombsprängningarna. Strålskador skulle komma att skörda en stor mängd offer årtionden framåt. Antalet som dog omedelbart eller efter en kvalfylld dödskamp inom det första dygnet beräknas till cirka hälften av det totala antalet döda. För Nagasakis var alltså antalet mördade som avled den 9 augusti 1945 mellan 30 000 och 40 000.

Bombningarna av de japanska städerna var definitionsmässigt renodlade terrorhandlingar. Några militära mål existerade inte. Den effekt som som politikerna i Washington sökte var fasa skapad genom tiotusentals kvalfyllda död. Och de terroristiska massmorden var riktade mot civila – kvinnor, män och barn.

Bomben över Nagasaki, som av USA:militären cyniskt döpts till “Fat Man”, var egentligen avsedd för staden Kokura, men molnbildning över den staden föranledde ändring av målet.

Plutoniumbomben som fälldes över Nagasaki. 3,25 meter lång, en diameter på 153 cm och en sprängkraft på motsvarande mellan 21 och 25 kiloton trotyl.

Bomben över Hiroshima var en uran-baserad bomb. Genom att bomba två städer kunde båda bombvarianterna – uran respektive plutonium – testas.

USA har hävdat att bombfällningarna skedde  för att förkorta kriget. Den förklaringen har av många ifrågasatts. Japan var i praktiken redo för kapitulation, och inte minst spelade Sovjetunionens beslut att förklara Japan krig en avgörande roll. Den 8 augusti 1945 gick Röda Armén in i det av Japan ockuperade Manchuriet.

En åsikt som framförts är att bomberna även var avsedda att inför Sovjetunionen, som framgångsrikt vräkt undan Nazi-Tysklands arméer i östra Europa, demonstrera USA:s militära kapacitet.

Oavsett meningarna om de olika argumentens relativa betydelser för beslutet att terrorbomba Hiroshima och Nagasaki är det odiskutabelt att det handlade om massiv och grym terror riktad mot civila oskyldiga japaner. Något som USA i och för sig redan praktiserats genom brandbombning av Tokyo.

Den 10 mars 1945 brandbombade USA:s flygvapen Tokyos civilbefolkning. Bostäderna var i regel enkla trähus. Antalet ihjälbrända Tokyobor blev denna dag minst 100 000. Sådana terrorbombningar hade USA i mindre skala igångsatt redan 1942. Det sammanlagda antalet offer för brandbombningarna kan ha uppgått till 200 000. På bilden syns förkolnade rester av mördade från den stora terrorattacken i mars 1945.

En annan känd terrorbombning under andra världskriget är USA:s och Storbritanniens massmord på civilbefolkningen i den tyska staden Dresden i februari 1945 med 50 000 döda som följd. Nazi-Tysklands terror mot civila var ett genomgående drag i denna stats krigföring. Den har fördömts av eftervärlden. Medan USA:s terror och brott mot mänskligheten i hög grad undgått fördömanden. Någon officiell självkritik från USA:s sida har inte förekommit. Detta gäller även atombomberna över Hiroshima och Nagasaki.


Nagasakis borgmästare uppmanar Japan att underteckna FN-fördraget om kärnvapenförbud

Nagasakis borgmästare Tomihisa Taue uppmanade idag (fredagen den 9 augusti) den japanska regeringen att underteckna FN-fördraget om kärnvapenförbud (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPWN) när landet hyllade offren för USA:s atombombsattack på staden för 74 år sedan.

“Som det enda landet i världen som har upplevt den förödelse som orsakats av kärnvapen, måste Japan underteckna och ratificera fördraget om förbud mot kärnvapen så snart som möjligt,” sa Nagasaki-borgmästaren Tomihisa Taue i den årliga fredsdeklarationen vid en ceremoni som markerar årsdagen.

Fördraget antogs av 122 länder i juli 2017, men gäller inte ännu eftersom det inte har ratificerats av de 50 länder som krävs. Hittills har 70 länder skrivit under och 23 har ratificerat fördraget – men inte Sverige.

Årsceremonin kommer bara en vecka efter det att INF-fördraget (Avtalet om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar) mellan Ryssland och USA avslutats.

“Den nuvarande världssituationen med kärnvapen är extremt farlig. Uppfattningen om att kärnvapen är användbara får återigen dragkraft,” sade Taue.

“Atombomberna byggdes av mänskliga händer och exploderade över mänskliga huvuden. Det följer att kärnvapen kan elimineras genom en handling av mänsklig vilja.”

Taue uppmanade världens ledare att besöka de atombombade städerna och för att lära sig om omänskligheten i människans användning av kärnvapen.

(Källa: Al-Jazira)

Nagasakis borgmästare Tomihisa Taue, till vänster på bilden. Till höger svenskan Beatrice Fihn från organisationen ICAN. ICAN var drivande som initiativtagare till den av 122 FN-stater – bland dem Sverige – preliminärt antagna resolutionen om förbud mot kärnvapen. Vilket ICAN belönades för med Nobels fredspris. Sveriges regering har nu, efter påtryckningar från USA, vägrat ratificera resolutionen. Vilket fått många, både svenskar och människor världen över, att reagera med bestörtning. (Fotot från japantimes.co.jp)
Bombningen av Nagasaki dödade 74 000 människor och kom tre dagar efter att den första atombomben fälldes av ett amerikansk B-29-bombplan och detonerades över den västra staden Hiroshima. Fler än 230 000 människor dog i de båda städerna till följd av bombernas omedelbara och långsiktiga skador.

You May Also Like