Leif Östling undrar fortfarande vad fan han får för pengarna

Ni kommer säkert ihåg Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, som 2017 avslöjades av Uppdrag granskning för att ha placerat 30 miljoner i aktier på skatteparadiset Malta för att slippa betala skatt.

Han förklarade sin “skatteplanering” med de bevingade orden; “Vad fan får jag för pengarna?”.

I en interpellation i riksdagen med rubriken “EU:s lista över skatteparadis” skrivet Tony Haddou (V):

EU:s svarta lista över skatteparadis har betydande brister. Den friar en del av världens värsta skatteparadis. Om EU applicerade sina kriterier på sina egna medlemsländer skulle troligtvis Cypern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna klassificeras som skatteparadis

Det är möjligt att Leif Östlings penningtrixande inte var olagligt enligt gällande lagar. Att hans skatteplanerande och uttalande var oklokt och omoraliskt tyckte många, även inom de egna leden. Maria Mattson Mähl, styrelseledamot i Svenskt Näringsliv:

Det är viktigt hur man uttrycker sig och vad man signalerar. Man måste få vara mänsklig, men symboliken i vad man skickar ut för budskap är otroligt viktigt. Därför har jag sagt att det var ett olämpligt uttalande

Nu ser jag en annons i Aftonbladet med en bild på samme Leif Östling. Det är “Kommissionen för skattenytta” som ställer frågan; “Vill du också veta vad du får för dina skattepengar?”

Det är Stig Östling som startat “Kommissionen för skattenytta”.

Man säger att syftet med kommissionen är att forska och utreda vad vi får för skattepengarna:

“Det finns ingen som helst korrelation mellan de pengar du lägger in och vilken kvalitet du får ut. Och då talar jag om vård, skola och omsorg. Vi har kört korrelationer mellan totalkostnad och kvalitet och inte funnit positiva samband. Och det kommer vi att gräva ytterligare i”, säger Bettina Kashefi som tidigare var chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Det låter ju fint när man säger att man vill granska hur effektivt våra skattepengar används. Men bakom de vackra orden döljer sig en misstro och avoghet mot den offentliga och skattefinansierade välfärden i stort. Svenskt Näringsliv, tidigare SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen), är en lobbyorganisation för det extrema och nyliberala marknadsekonomiska tänkandet som slagit rot i vårt samhälle och som håller på att totalt förstöra just skolan, vården och omsorgen.

Det var SAF som på sin tid myntade begreppen “den närande – och den tärande sektorn”. Det privata var “närande” och det offentliga “tärande”.

PRIVATISERA SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT

Bästa sättet att få upp produktionen och effektiviteten i svensk vård och omsorg är att privatisera så mycket som möjligt”. Leif Östling i Affärsvärlden 31 januari 2021.

Där använder han också “skattetryck”, ett försåtligt ordval jag tar upp i eFOLKET.

Att man dessutom kallar sig “Kommissionen för skattenytta” är ett avsiktligt och försåtligt ordval efter som begreppet “kommission” för tankarna till något allvarligt och seriöst. En synonym till kommission är “grupp av sakkunniga”.

Med detta vill jag inte ha sagt att allt inom den offentliga sektorn, staten, regionerna och kommunerna, fungerar effektivt och klanderfritt. Långt därifrån. Det finns mycket att förbättra.

Ett av problemen är att detta nyliberala “tänk” även slagit igenom inom delar av den offentliga sektorn. Jag har hört en förvaltningschef här i Eskilstuna säga;

“En kommun är som vilket företag som helst”. Har man den synen på den offentliga sektorn då har man fattat noll av skillnaden.

Man kan säga att skillnaden är; Inom det privata är pengarna målet. Inom det offentliga är pengarna ett medel för att nå målet.

I en färsk rapport skriver Riksrevisionen:

Majoriteten av de största reformerna under 2000-talet har baserats på underlag med betydande brister. Av de reformer som har gått att utvärdera är det bara hälften som uppnått sina mål eller förväntade effekter.

Riksrevisionen har granskat underlaget för 25 av de beloppsmässigt största reformerna som införts i Sverige under åren 2000 – 2017.

Granskningen visar att majoriteten är baserade på underlag med brister när det gäller beskrivning av vilka samhällsproblem som ska åtgärdas, vilka mål och effekter som eftersträvats, vilka konsekvenserna kommer att bli och till vilka kostnader. Endast 5 av de 25 granskade reformerna lever upp till grundläggande kvalitetskrav på dessa områden, skriver Riksrevisionen 7 juni 2022.

När “Kommissionen för skattenytta” nu säger sig vilja granska hur effektivt våra skattepengar används anar man en viss populism. Man ska söka brister som “bevisar” att den offentliga sektorn, även kallad “den ofantliga sektorn”, är en otymplig koloss på lerfötter och att det blir bättre ju mer det privata får ta över.

Lästips:

Rolf Waltersson

Liknande artiklar