Belåtna krigsministrar. USA:s Ashton Carter och Sveriges Peter Hultqvist. Handslaget ägde rum 2016. Och på den vägen är det.

Krigshotet ökar genom militärt samarbete med USA

För drygt ett år sedan skrev Pierre Schorri i Dagens Nyheter:

“Trots vad försvarsberedningen må anse är ett enskilt ryskt angrepp mot Sverige eller Norden inte trovärdig”. Hotet kommer i dag mer från Vita huset än från Kreml. I dagens Europa, där demokrati och tolerans är under attack, lierar sig Washington med EU-projektets värsta fiender.

Till detta kommer att USA:s president Donald Trump startat handelskrig mot Kina och EU och sagt upp INF-avtalet som förbjöd en hel kategori av kärnvapen. I stället ska USA utveckla ’effektivare’ kärnvapen för utplacering i Europa.

Samtidigt understödjer Trump Saudiarabiens krig i Jemen, och gjuter olja på elden i hela Mellanöstern och förklarar att den interventionistiska Monroe-doktrinen åter ska råda i Latinamerika.

Nu ett år senare genomför Sverige en militärövning tillsammans med USA. En övning som för Sveriges del kan leda till en involvering in i en konflikt mellan de militära kärnvapenmakterna USA och Ryssland.

– Detta är naturligtvis en säkerhetspolitisk signal som vi anser bidrar till stabiliteten i vårt närområde, säger försvarsminister Peter Hultqvist till Dagens Nyheter.

Tvärtemot vad Peter Hultqvist påstår så bidrar den US-amerikanska militära närvaro i Sverige till ett allt instabilare läge i regionen. En ökad US-amerikansk militär närvaro i Norden uppfattas självklart av Ryssland som ett ökat hot; ett hot som landet måste förhålla sig till. Vid en väpnad konflikt mellan USA och Ryssland ökar naturligtvis riskerna att dras in i konflikten för länder som har ett militärt samarbete med något av dessa länder.

Avsikten med att Sverige har avstått från att alliera sig med andra länder – alliansfriheten – var att vi skulle kunna hålla väpnade konflikter borta från vårt land. Detta bygger på att länder som är inblandade i en konflikt ska kunna lita på att Sverige inte ger ett militärt stöd till någon av parterna. Hur ska Ryssland i framtiden kunna lita på Sverige håller sig neutralt om man har ett långtgående samarbete och samövar med USA?

Dessutom har USA ensidigt under Trumps tid vid makten dragits sig ur viktiga avtal som tidigare förhandlats fram för att minska hotet om att konfrontation ska leda till kärnvapenkrig, bland annat INF-avtalet. President Trump har nu också förklarat att USA  lämnar ytterligare ett internationellt avtal, Open skies, som reglerar hur obeväpnade observationsflygningar får göras över varandras länder.

Pierre Schori skrev också att “enskilt ryskt angrepp mot Sverige eller Norden inte trovärdig.

Däremot så finns det allt större risk för en militär konfrontation mellan USA och Ryssland. Och det behöver inte ens handlat om en medveten krigsförklaring utan kan handla om ett misstag, eftersom den US-amerikanska konfrontationspolitiken mot Ryssland inneburit anläggning av nya US-amerikanska robotbaser allt närmare Ryssland. Detta ökar sannolikheten för att krigsutbrott på grund av misstag, eftersom tidsmarginalerna blivit allt mindre.

Risken för ett kärnvapenkrig är därför idag större än under kalla kriget. Och risken för att Sverige ska kunna dras in i ett sånt krig är naturligtvis stort på grund av vårt militära samarbete med USA.

Peter Hultqvist och de svenska riksdagsledamöter som ställt sig bakom det militära samarbetet med USA har bidragit till att öka risken för att Sverige dras in i en militär stormaktskonflikt – inte minskat krigsriskerna. “Stabiliteten i regionen” har minst av allt främjats genom Hultqvists och den  svenska regeringens svassande inför Vita Huset och Pentagon.

Ledarredaktionen

You May Also Like