Lenas rödgröna poesi

Du lilla barn
som förlösts ur mig
har jag förtjänat dig?
Sniffar på hans hud
bedövande som blomdoft
hans lilla mun
som slukar mitt bröst
vi är ett
omöjliga att sära
jag är allt för honom
han är allt för mig
alltför mycket
i en vardag
med överkokta grönsaker
bränd sås
spill och fötter
som fastnar på golvet… Läs mer “Babyn”

Ett streck över relationen
som ett pojkstreck
som en plump med bläck
när relationen sprungit läck.

Man bör ta sig i akt
när man börjat gå i otakt
reda ut rätta till
känna efter vad man vill.

Knyta upp en knut
innan allt har tagit slut
spana inåt spana ut
för att ta ett gott beslut.

Ja för … Läs mer “Streckat”

Han ville slå ihjäl tiden
oj, vet han vad han gör
en sådan marodör.

Hur ska jag hinna med
allt det jag vill göra
tid vill jag aldrig förstöra.

Tiden fylld i en tillbringare
tid som inte räcker till
jag vill inte ha nåt spill

Kyssa, leka, vila
lära något nytt
bli som förbytt.

En dag tar tiden … Läs mer “Tidsspillan”

Snart snart snart
ska jag försvinna
jag ska bara dammsuga
laga middag
ringa svärmor
sedan ska jag långsamt
men snart snart snart
sjunka ner i soffan
och försvinna
i en bok.

Lena Staaf … Läs mer “Försvinna”

Alla dessa likes
som gör att vi
känner oss bekräftade
eftersom uppskattning
i den fysiska vardagen
är så svår att ge.

Nu kommer det dopamin
och serotonin
i dusch efter dusch
tvättar bort obehagliga tankar
och smeker våra egon
snart drunknar vi.

Vi fastnar i cybervärldens
bottenslam
luftbubblor stiger upp
når himlen och spricker
vi minns dimmigt
de … Läs mer “Dopamin”

Nu behöver jag syre
för att slippa
kvävningskänslorna
jag går ut i skogen
och andas
skapar min egen
fotosyntes
mina näsvingar fladdrar
medan jag iakttar
fågelvingarnas flykt
grenarna och luften
som rör sig
syresätter blodomloppet
bladens kapillärer
kämpar mot nedfallet
sväljer koldioxiden
medan träden
brer ut sina armar
och omsluter mig.

Lena Staaf … Läs mer “Syre”

Jag vill inte visa min oro
men du fångar den
med dina antenner.

Aldrig skulle jag
läsa din dagbok
man måste få ha
sina hemligheter.

Men dagboken
finns uppslagen
i dina ögon.

Lena Staaf … Läs mer “Dagboken”

Knack
knack knack
en liten rörelse
en kraftigare
där inifrån
som en fisk
som slår med stjärten
en del av mig
en bättre del
hoppas jag.

En som snart tittar fram
med förvånade ögon
en som snart kommer ut
och fyller mig med glädje
och fruktan
åh mamma hjälp!

Min mage som ett klot
en jordglob
som rymmer … Läs mer “Förväntan”

Som flodens vatten rinner
som blodet rinner i våra ådror
som tankarna rinner upp
och flödar vidare
i våra huvuden.

Så måste vi röra oss
framåt och vidare
ändå hade vi redan
nyligen gett oss av
från våra hem.

De varnade oss
en halvtimme innan
nu vandrade vi söderut
vår cancersjuka mamma
kunde inte gå.

Vi slog upp … Läs mer “Röra oss”

Vi älgar är måna om att bevara demokratin
särskilt demonstrationsfriheten
jag putsar min krona så den blir extra fin
en dag som denna gäller största prydligheten.

De dräktiga korna kommer långsamt vaggande
och vi tjurar nickar vänligt till varandra
för vi är just i dag så otroligt taggade
med klapprande klövar hörs vi alla framåt vandra.

Vi måste … Läs mer “Älgarna demonstrerar”

Som om det inte räckte
med alla dessa dofter
och solens mjuka värme
och nyss avtagna koftor.

Så ser jag pigga myror
som vänder raskt på klacken
och bygger för en framtid
med nya barr på stacken.

Med sirligt höga knälyft
i vårliga romansen
och rusigt stolta, gälla skrik
så bjuds oss tranedansen.

För allting föds på nytt … Läs mer “På nytt”

Man kan odla sin trädgård
sin skog eller sin åker
som man matar med konstgödsel
som rest över havet.

Man kan föda upp barn
och mata dem med det man odlat
eller med djur som ätit soja
från Brasiliens nedbrända skogar.

Man kan mata lax med soja
och nermald strömming
och spruta in röd färg
så de blir … Läs mer “Odling”

En flicka hade flyttat in
i grannhuset
hon heter Älgen
ropade vi skrattande
till varandra
men mamma sa
att hon hette Eljen
eller Ajliin
Eileen stavades det
men Älgen var roligare
vi lekte att vi var jägare
som skulle skjuta Älgen
vi pepprade henne
med snöbollar
hon gav igen
det får man ge henne
fast hon var ensam… Läs mer “Älgen”

När du hackat hål på skalet
som skyddat dig
och låtit dig växa
spärrar du upp ögonen
mot en förunderlig värld.

Du står vid kanten
bländad av morgonrodnaden
och brer ut dina vingar
du vill både flyga
och stanna kvar.

Vid horisonten
ser du rök och dimma
du kniper igen ögonen
någon ger dig en knuff
och du … Läs mer “Flygande”

Hon sitter på marken
vinterkylan går igenom kroppen
snålblåst
sneda blickar
några nyfikna
några leende
några med strama ansikten
bortvända.

Men det är bara en liten tjej
med prydliga flätor
gör väl ingen förnär
med sin skylt
”Skolstrejk för klimatet”.

Men de är rädda
de som företräder fossilbolagen
de som har pengarna och makten
de som har allt … Läs mer “Flätor”

Det är så många som är döda
alla gamla föräldrar
far- och morföräldrar
det var naturligt
men inte desto mindre sorgligt.

Och de som inte
var fullt så gamla
han som var min man
och fick cancer
som också jag fick
fast jag överlevde.

Han som var min bror
snubblade över rullatorn
på sjukhuset och kvävdes
många brukar … Läs mer “Levande och döda”

Vi väljer våra liv
alla dagliga beslut
alla korsvägar
ändringar av flöden
alla ja, nej eller kanske.

Hon kunde valt en annan man
i stället för att ramla ner
i passionens slukhål
där hon inte skymtade
varggropens spetsar.

Hon kunde ha valt
att inte vara så tillitsfull
när hon betalade
sin del av hyran till honom
som lovat … Läs mer “Livsval”