Kamp in till döden mot det nazistiska barbariet

En grupp unga kvinnors och mäns liv och uppoffrande kamp mot Hitlerregimen i Tyskland under 1930-talet fram till deras avrättning 1942-1943 skildras i boken Infiltratörerna.

Den 27 november 1942 föder Hilde Coppi en son på förlossningskliniken vid kvinnofängelset på Barnimstrasse 10 i Berlin. Sonen döps till Hans, samma namn som barnets pappa Hans Coppi. Fadern får möta sonen en kort stund knappt två veckor senare, den 9 december. Han står då med fjättrade händer med en vakt på bägge sidor om sig.

Den unge Hans Coppi hinner inte bli fyra veckor innan han är faderlös, då pappa Hans Coppi avrättas. Sonen är åtta månader gammal när han dessutom blir föräldralös. Mamman Hilde Coppi avrättas den 5 augusti 1943. Föräldrarnas brott var att de tillhörde en grupp unga tyskar som bekämpade Hitlers nazistiska regim.

Mycket av deras kamp hade dock fortfarande varit fördold om inte Hans Coppi hade samlat information om sina föräldrar. På 2010-talet, då han var närmare 75 år, sökte han upp den prisbelönte romanförfattaren Norman Ohler och lade fram det han hade tagit reda på om sina föräldrar och deras vänners liv.

Hans Coppi och Ohlers samarbete kom att resultera i en bok om hans föräldrar och framför allt om Harro Schultz-Boysen och Libertas Haas-Hey, som var ledare för en löst sammansatt motståndsgrupp i Berlin.

Boken finns nu utgiven på svenska med titeln “Infiltratörerna – En historia om kärlek och motstånd”. Det är en spännande skildring av kampen mot den tyska nazistregimen. Framför allt ger den en inblick i hur nazisterna använde ett urskillningslöst våld för att kväsa allt motstånd och hur regimen slog nedåt och fjäskade uppåt för att få stöd av borgerligheten och kapitalet. De som ifrågasatte nazisternas politik skulle däremot med alla medel och hårdhet kväsas.

Boken Infiltratörerna ger en bild av de liv som unga politiska intresserade Berlinungdomar levde och hur de reagerade mot Hitlerregimens övergrepp. De informella ledarna Harro och Libertas kom bägge från högre ståndsmiljö, men gick olika vägar till att bli motståndskämpar.

Libertas reser onsdagen den 30 januari 1933 tillsammans med sin nazistiske morbror Wend till Berlin för att fira Hitlers maktövertagande. Harro sitter samtidigt på den progressiva tidningen Gegners redaktion och ber en av sina medarbetare bevaka händelserna. Själv är Harro övertygad om att Hitlers regim snart ska falla. Han betraktar Hitler som en kapitalets nickedocka, som aldrig kommer att kunna infria sina löften därför att motsättningarna inom Nazistpartiet kommer att få partiet att falla samman.

Knappt tre månader senare tränger sig män i svarta uniformer in på Gegners redaktion och konfiskerar böcker, fotografier och anteckningar, samt tvingar Harro och hans vän och medarbetare Henry Erlanger, att följa med. De utsätts för svår misshandel, så svår att Henry dör. Att just han får utstå den värsta misshandeln är ingen slump, han har nämligen en judisk far.

Harro räddas av att hans mor reser till Berlin, när hon får höra om sin son försvinnande. Med hjälp av vänner lyckas hon till slut få Harro frigiven. Denna händelse fick Harro att inse vad som krävs, nämligen en oförsonlig kamp mot Hitler och Nazistpartiet.

Harro och Libertas träffas några år senare av en slump vid en segeltur på sjön Wannsee väster om Berlin. Det blev kärlek vid första ögonkastet, inledningen på ett livslångt, men långtifrån okomplicerat förhållande, som varade tills de bägge avrättades av Nazistregimen i november 1942.

Harro och Libertas gifte sig påsken 1936. Deras gemensamma hem blir en central för möten och fester för en växande grupp intellektuella män och kvinnor i Berlin. Människor som bryr sig och vågar kritisera det nazistiska styret. De genomför också politiska kampanjer där de sprider kritiska klistermärken och flygblad mot den nazistiska förföljelsen av judar och politiska oppositionella.

Nazisternas övergrepp mot Harro och hans vänner har övertygat honom att kampen mot Hitlerregimen är oförsonlig. Inga eftergifter kan göras utan att de ger nazister ännu mer makt. Harros besvikelse gentemot västmakterna är stor. Spanska inbördeskriget får honom att dra slutsatsen att det finns bara en makt som aktivt motarbetar fascismens spridning, Sovjetunionen.

Harro är kritisk mot Sovjetunionen, men inser att det nu inte finns något annat val om man ska kunna störta Hitler. Trots Molotov-Ribbentroppakten är han övertygad om att det kommer att utbryta en konflikt mellan Tyskland och Ryssland. Genom sitt arbete på flygministeriet har han också inblick i att Tyskland kommer att anfalla Sovjetunionen och skickar en varning till Sovjets ambassadör. Men även denna varning – liksom de från andra håll – hamnar i Stalins papperskorg.

De sovjetiska kontaktmän som talar med Harro är missnöjda med att hans grupp genomför politiska aktioner i Berlin. De är allt för farliga anser ryssarna, som enbart är intresserade av underrättelser. Men för Harro, Libertas och deras grupp är de lokala aktionerna en viktig del av kampen.

När författaren Norman Ohler för några år sedan började arbeta med boken fanns nästan inga muntliga källor längre kvar. Den nazistiska maktapparaten hade dessutom gjort det mesta för att utplåna historien om att det fanns människor som aktivt opponerade sig mot regimen.

Tack vare att deras vänners son, Hans Coppi, under sitt liv hade samlat på hågkomster om föräldrarna och deras grupp samt Norman Ohlers grävande i skriftliga källor så finns nu deras historia tryckt och utgiven i bokform.

Nazistregimen dömde alla medlemmar av gruppen till döden, totalt avrättades under 1942 och 1943 närmare 40 män och kvinnor som haft anknytning till Harro och Libertas. Avsikten var också att utplåna minnet av dem. Harros anhöriga varnades med orden: ”Er sons namn ska utplånas ur det mänskliga minnet för all framtid.”

Boken Infiltratörerna ger inte bara en bild av kampen mot nazismen utan också hur det var att leva under denna tid. Många människor anpassade sig och till och med drog fördelar av nazisternas politik. De som gjorde motstånd tvingades däremot leva i skuggan av snaran och bilan.

Hans Foste Hjälte

Infiltratörerna är utgiven av förlaget Historiska Media.

Liknande artiklar