om utredningen “Ordning och reda i välfärden”
del 1 av 3
del 2 av 3 (denna artikel)
del 3 av 3
De vinstsyftande företagen och riskkapitalbolagen har etablerat sig på de skattefinansierade välfärdsmarknaderna då utsikterna att göra stora vinster är mycket goda. Riskerna är små, tillströmningen av skattemedel är regelbunden och efterfrågan på tjänsterna stabil.
Riskerna tas i stället av skattebetalarna, patienter, elever och brukare samt samhället i stort när stora summor försvinner ner i privata fickor i stället för att stanna i verksamheterna.
Utredningen Ordning och reda i välfärden visar att andelen verksamhet som bedrivs i privat regi har ökat kraftigt under 2000-talet. Ett uttryck för det är att antalet personal i privata företag inom vård, skola och omsorg har ökat från cirka 90 000 till 236 000 fram till 2013.
Utredningen visar att det på välfärdsområdet finns cirka 4 600 privata företag som får det allra mesta av sina intäkter från offentliga medel.
Den regionala variationen vad gäller förekomsten av privata utförare är dock betydande. År 2012 fanns det ett antal kommuner som helt saknade privata utförare samtidigt som andra kommuner har få offentliga utförare.
Året efter gick exempelvis 97 procent av förskolebarnen i Täby i privata förskolor, medan det i Tierp inte fanns en enda privat förskola.
Utredningen konstaterar att verksamheter som bedrivs i privat regi är mer vanligt förekommande i borgerligt styrda kommuner än i rödgröna varför ideologiska överväganden kan förmodas ha betydelse.
Utredningens egna beräkningar visar att på hela välfärdsområdet var medianen för avkastningen på operativt kapital 47 procent under åren 2005 till 2013, vilket är en mycket hög utdelning då genomsnittet i tjänstesektorn som helhet uppgick till 10 procent.
Hos de större aktörerna på välfärdsmarknaderna är avkastningen ännu större, 80 procent och däröver bland bolag med över 50 anställda.
Utredningen visar att det pågår en allt starkare koncentration till stora aktörer. På till exempel sjukvårdsområdet är tre stora koncerner – Capio, Aleris och Praktikertjänst – dominerande och står för cirka 50 procent av hela den svenska vårdmarknaden.
År 2014 omsatte de tillsammans över 20 miljarder kronor. Det visar vilka enormt stora summor skattemedel som dessa vinstsyftande bolag har att hantera även om en mindre del kommer från eget tillfört kapital.
Inom skolsfären är koncernen AcadeMedia överlägset störst med en omsättning på över 8 miljarder kronor för år 2014. De tre största aktörerna inom omsorgssektorn omsatte tillsammans 14 miljarder kronor, visar utredningen.
Många av de stora koncernerna inom vård, skola och omsorg kontrolleras av riskkapitalbolag inte sällan med säte i skatteparadis. Deras affärsidé är ofta att använda överskotten från de offentliga medlen samt lånade pengar för att köpa upp mindre företag och koncerner för att så småningom sälja vidare med god förtjänst.
Konsekvenserna av att skattemedel inte används till det de är avsedda för utan försvinner ut i stora vinster är många. På skolans område ser vi hur skolföretagens utgifter kapas genom lägre lärartäthet, färre utbildade lärare och lägre löner samt att genom segregation dra till sig de lönsammaste eleverna.
Inom äldreomsorgen uppkommer vinsterna till stor del genom att de äldre omvårdas av färre anställda som också har sämre utbildning. Dessutom är lönerna för heltidsanställda undersköterskor och vårdbiträden betydligt lägre i privat regi än i offentlig.
Inom sjukvården märks konsekvenserna tydligt inom primärvården då vårdcentraler etablerar sig i områden där utsikterna att göra god vinst är störst, inte i områden där människor har störst behov av sjukvård.
Tommy Jansson
del 1 av 3
del 2 av 3 (denna artikel)
del 3 av 3
