UNICEF: Barn som ska utvisas får dåligt stöd

Sverige brister när det gäller att stödja barn som ska utvisas. Barnen får många gånger inte veta vad som ska hända eller vad de har för rättigheter. Sverige följer inte heller upp hur det går för de barn som skickas tillbaka. 

Det visar en ny rapport från UNICEF. FN-organet som arbetar för att tillvarata barns rättigheter har gjort en jämförande studie i Sverige, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien för att se vad som händer med de barn som fått avslag på sina asylansökningar.

UNICEF framhåller att Sverige har brister i flera avseenden när det gäller barnrättighetsperspektivet för barn som ska lämna landet.

– Vi ser att skyddet brister för de barn som skickas tillbaka till sina ursprungsländer, och att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Till exempel ses barn i familjer som ska utvisas som bihang till sina föräldrar, istället för individer med egna rättigheter, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

UNICEF anser att när det har fattats ett utvisningsbeslut ska processen vara barnanpassad och inta ett tydligt barnrättsperspektiv. Men när Migrationsverket håller återvändandesamtal vänder man sig enbart till föräldrarna, barnen är inte kallade och behöver inte närvara. Mycket lite görs för att stödja eller informera barnen, eller för att stödja föräldrarna i den uppgiften.

Rutiner saknas också för att se till att barnen förbereds på bästa sätt inför återvändandet genom att de får med sig viktiga intyg som rör exempelvis skola och hälsa.

– Barnet måste få information om hela processen: hur tidplanen ser ut, vad som händer på plats när familjen har återvänt, vad det finns för skolor med mera. För många barn är ett utvisningsbesked traumatiskt, men information och förberedelser kan skapa någon form av trygghet och bidra till att integreringen i ursprungslandet blir så bra som möjligt, säger Christina Heilborn.

Rapporten tar upp både brister och goda exempel från de fyra länderna. Nederländerna har ett system med en särskild myndighet som arbetar specifikt med återvändande, och som är skild från migrationsmyndigheten. Myndigheten arbetar med att särskilt stödja barn som fått avslag fram tills de utvisas. Dessutom sker viss uppföljning av vad som händer med ensamkommande barnen efter återkomsten. Den svenska regeringen anser däremot inte att den har ett sådant ansvar för uppföljning av barn.

Vad gäller att sätta barn i förvar i samband med utvisningar är Tyskland det enda land som respekterar barns rättigheter fullt ut. Storbritannien sätter inte ensamkommande barn i förvar, medan det i Sverige och Nederländerna kan förekomma att både ensamkommande barn och barn i familj frihetsberövas.

Sverige sticker även ut från de andra länderna genom att ha den snävaste lagstiftningen när det gäller möjligheten att låta barn stanna av humanitära skäl, till exempel för att de är svårt sjuka eller har vistats länge i landet. Övriga länder kan låta barn stanna om de har befunnit sig länge i landet.

– Det är viktigt att det finns en möjlighet att ge skydd till barn när det av olika anledningar inte är för barnets bästa att återvända till ursprungslandet. Det kan till exempel handla om svårt sjuka barn, eller barn som har utsatts för våld och övergrepp av sina föräldrar och inte bör utvisas tillsammans med dem, säger Christina Heilborn.

I rapporten framhålls även goda exempel från Sverige, exempelvis barns rätt till utbildning, sjukvård och socialt stöd under hela vistelsen i Sverige. Att barn har rätt till juridiskt ombud under hela asylprocessen samt att barn som återvänder till sina ursprungsländer erbjuds ekonomiskt stöd är andra positiva exempel.

För att åtgärda de brister som finns anser UNICEF att Sverige bör:

  • Återgå till den bestämmelse som tidigare fanns i utlänningslagen om skydd på grund av särskilt ömmande omständigheter för barn.
  • Införa en barnanpassad återvändandeprocess för samtliga berörda barn (såväl ensamkommande som barn i familj). Det innefattar bland annat tillgång till anpassad information, förberedelsetid samt praktiskt och psykosocialt stöd.
  • Följa upp situationen för de barn som återvänder för att säkerställa att de får möjlighet till återanpassning och stöd.
  • Införa ett förbud i lag mot att sätta barn i förvar.

Den 1 januari 2020 blir FN:s barnkonvention svensk lag. Det innebär att myndigheter ska lägga större vikt vid barns rättigheter i ärenden som rör barn. Det återstår att se om de brister som UNICEF lyfter fram kommer att åtgärdas efter att lagen trätt i kraft.

Tommy Jansson 

Länk till rapporter i studien (på engelska) och till en kortversion av FN:s barnkonvention:

Liknande artiklar: