2008 infördes nolltolerans mot vräkning av barn – Men antalet barnfamiljer som vräks ökar

Vräkningen av barnfamiljer ökar år från år. Under första halvåret i år visar kronofogdemyndighetens statistik att 345 barn vräkts från sina hem. Det är en ökning mer 28 procent jämfört med första halvåret 2022. De som drabbas mest är ensamstående kvinnor med barn.

Fortsätter den här trenden kommer cirka 700 barn att ha vräkts när 2023 är slut. Det kan jämföras med 2022 då 575 barn vräktes och 2021 då siffran var 298.

1990 ratificerade Sverige FN:s barnkonvention. 2008 tog dåvarande regering beslut om nolltolerans mot vräkning av barnfamiljer. Det innebär att inga barn under 18 år ska vräkas. Sedan första januari 2020 är barnkonventionen svensk lag.

Barnkonventionen säger bland annat att “barnets bästa ska uppmärksammas vid alla beslut som rör barn”. Det slår också socialtjänstlagen fast. Barnkonsekvensanalyser ska genomföras när ett beslut får påtagliga konsekvenser för barn. (se även lästips – FN:s barnkonvention)

Därför är det ett stort misslyckande att antalet vräkningar där barn drabbas ökar i stället för att minska.

De flesta vräkningarna beror på att man “halkat efter” med hyran, vilket betyder att det är fattiga familjer som drabbas mest.

Fastighetsägare agerar på olika sätt. En del påpekar och delar ut varningar att man ligger efter med hyran, kanske till och med kontaktar sociala myndigheter för att försöka lösa problemen så att vräkning kan undvikas.

Andra fastighetsägare är mer “skoningslösa”. Att det kan gå fort att bli vräka framgår av att den genomsnittliga hyresskulden ligger på 15 241 kronor för de som blivit vräkta på grund av obetald hyra.

Om den genomsnittliga hyresskulden ligger på 15 241 kronor, betyder det att många blir vräkta på grund av hyresskulder som ligger betydligt lägre.

När man tittar på statistiken över vräkta barnfamiljer för första halvåret i år, sticker Eskilstuna kommun ut på ett mycket negativt sätt.

I Eskilstuna har 38 barn blivit vräkta första halvåret i år. Så här ser topplistan, eller ska man säga bottenlistan ut:

Eskilstuna 38 barn
Malmö 20 barn
Södertälje 18 barn
Sigtuna 16 barn
Linköping 15 barn
Riket 345 barn

I Eskilstuna bor 1 procent av Sveriges befolkning: Men Eskilstuna står för 11 procent av alla vräkta barnfamiljer, om man ser till 1:a halvåret i år.

Visst, det kan vara en tillfällighet att Eskilstuna sticker ut så markant. Det krävs mer djuplodande för att se om det är en trend, eller just en tillfällighet.

“Siffrorna i Eskilstuna gör oss nyfikna på om arbetssättet bland hyresvärdar skiljer sig åt från andra kommuner”, säger Lena Söderqvist Määtää, områdeschef vid socialförvaltningen till Eskilstuna-Kuriren. (se lästips)

Det pågår arbete i Eskilstuna för att förebygga vräkningar av barnfamiljer. Det finns samverkan mellan kronofogden, hyresvärdar, socialförvaltning och andra förvaltningar, ekonomisk rådgivning och annat.

“Och just att vi arbetar så mycket med vräkningsförebyggande gör det mer än tråkigt att se”, säger Lena Söderqvist Määtää.

Som sagt, denna “utveckling” när det gäller vräkning av barnfamiljer är ett totalt misslyckande. Kan bakomliggande orsaker möjligen ha att göra med att inkomstklyftorna i samhället ökar. De rika blir rikare. De fattiga förblir fattiga.

Vi ser ju också en ökning av hemlösa, av uteliggare som också är ett resultat av ett alltmer ojämlikt samhälle.

PS. Att bli vräkt innebär inte, som förr i tiden, att möblerna bärs ut och ställs på gården och de vräkta lämnas helt åt sitt öde. Samhället griper in på olika sätt med nödlösningar. Kanske hotellboende i avvaktan på en lösning. Det innebär att varje vräkning även blir en dyr affär för kommunerna.

Läs även “Slaget om Olskroken” som handlar om en massvräkning i Göteborg 1936. (se lästips)

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like