Behöver vi verkligen veta hur vaccinationstakten mot covid-19 artar sig i Israel? Ligger det i gemene mans intresse att få information om hur reporäntan i USA väntas utveckla sig i framtiden? Och är det verkligen i det allmännas intresse att radio och TV producerar timtals med program om en, för den stora massan totalt okänd, avliden teaterregissör?
Dessa tankar väcktes hos mig efter att en man jag arbetar med yttrade sin frustration över det enorma utrymme som coronapandemin får i våra medier. Han kunde acceptera att det rapporteras om hur det går med vaccineringen av vårt eget folk, “men varför i helvete ska vi veta hur det går för Israel!”
När man tänker efter är det inte konstigt att människor struntar i att titta på nyheter. Ifall man inte har koll på vad inflation, kommunism, jobbskatteavdrag, blockpolitik, nettoutsläpp, bruttonationalprodukt, föräldrapenning, nyliberalism etc, innebär, kommer det kännas som att människorna på nyheterna talar över huvudet på en. När det dessutom finns hundratals andra medier att konsumera, är det inte konstigt att många väljer bort nyheter.
Visst kan man kritisera dessa människor. Ifall man inte vet vad inflation är har man blottat det faktum att man bär på stora okunskaper när det kommer till samhällsekonomi. Den med mindre kunskaper är också mindre vetande, och kan i större grad utsättas för manipulation. Det är bara ett av flera exempel på nackdelar med att inneha en lägre bildningsnivå.
Men man kan se på denna fråga utifrån andra perspektiv. Det är först när man kan betrakta ett fenomen utifrån olika utsiktspunkter som man kan anlägga en helhetsbild. Gör man det fördjupar man sin förståelse och den empatiska förmågan förbättras. Det är det denna text ämnar göra.
I vintras dog Lars Norén. Han var en hyllad teaterregissör, som av de kunniga anses vara vårt lands mest betydelsefulla namn inom teatervärlden. TV la in extrainsatta program för att hylla Norén. Kulturskribenterna skev spaltmeter efter spaltmeter om den bortgångne. Och i deras tidningar dominerade hans död i flera dagar. Samtidigt som Svensson ställde sig frågan: “Vem fan är denne Norén? Detta fall är ett perfekt exempel på när det så kallade “nyhetsvärdet” inte följer det reella nyhetsvärdet hos folket.
Det finns en, vad jag vill kalla högtravande arrogans, bland bildade personer gentemot obildade, där man ser ner på “vanligt folks” kulturvanor. De bildade anser att de obildade ägnar sig allt för mycket åt konsumtion av mat, sport, kläder dokusåpor etc., och att de struntar i större saker, så som politik, samhällsekonomi och sociala villkor för andra människor. Inom bildade kretsar är det status att bry sig om “större ting”, och mindre om ytliga ting. Inom vänsterkretsar är åsikten att kapitalet manipulerat folket till att bry sig om ytliga ting, inte ovanlig.
Låt oss nu försöka analysera detta från ett objektivt plan. Vi kan konstatera att bildningsnivån mellan folk skiljer sig åt. Uppfattningen om vad som är nyhetsvärde skiljer sig likaså åt mellan människor. Bildningsnivån spelar en stor roll i detta.
Vi gör ett tankeexperiment. Låt oss säga att Sveriges riksdag stiftar en lag som säger att alla medborgare ska göra sitt yttersta för att sträva mot en så hög bildningsnivå som möjligt. Målet är att ha ett allmänbildat och intellektuellt välrustat folk. Skulle detta vara möjligt i praktiken? Troligtvis inte, inte ens i en diktatur. Viljan till bildning och vetande är något som måste komma inifrån, det kan inte pressas på utifrån. Motståndet mot påtvingad bildning skulle med en sådan lag troligen bli större än vad den är idag.
Så vi får nog finna oss i att vi fortsatt kommer att ha många människor som dissar nyheterna. Det reella folkliga nyhetsvärdet motsvarar helt enkelt inte det som dagens nyhetssändningar sänder ut. Oavsett vad man tycker om detta måste man acceptera det utifrån de objektiva fakta som ligger framför oss.
Men med det sagt ska vi inte tona ner bildningens betydelse. Vi kan inte ignorera faktumet att en mer vetande människa också är en mer fri människa. För att kunna navigera i världen måste man också kunna förstå världen.
En annan jätteviktig anledning till att vi ska arbeta för att stärka bildningen och medvetandet bland folket, är klimatfrågan. Utan ett insatt, påläst och medvetet folk, kommer vi inte kunna mobilisera de massor av folk som kommer att behövas för att stoppa utarmningen av vår planet.
Slutsats. Vi ska fortsätta arbeta för att bilda folket. Ett allmänbildat och medvetet folk behövs.
Den stora knäckfrågan blir hur vi når de som inte visar något intresse alls? Är det genom samma nyhetskanaler, samma begrepp och samma jargong vi använder oss av idag, som vi når dem? Knappast.
Nya kommunikationsvägar och metoder måste till. Vi måste bli mer medvetna om att den kunskap vi har i bagaget, inte är självklart att andra har. Vi måste också se till att de nya kommunikationsvägarna sopas rena från all typ av arrogans gentemot mindre bildade. Vi måste helt enkelt sluta ta vår kunskapsverklighet för givet. Man kan ju trots allt leva ett liv utan att veta hur det går med vaccinationen av israeler.
—Linus Bouvin
