Linus Bouvin sammanfattar nuläget
Syrien har under en tid legat i mediernas bevakningsperiferi; detta troligen på grund av alarmerande tilldragelser på flera andra håll i världen. USA och Nordkorea hotar varandra med kärnvapen,och USA hotar till och med att ”utplåna Nordkorea”. Det pågår ett folkmord i Burma/Myanmar, som efter mycket om och men fått den uppmärksamhet det förtjänar. I Spanien vill landets rikaste provins bli självständigt, och regeringen svarar med brutalt polisvåld. Och i Irak har kurderna hållit en folkomröstning och kräver nu sin fri och självständighet.
Men ingen får för ett ögonblick tro att situationen i Syrien blivit lugnare och bättre. Förra månaden var den blodigaste i år, med 3000 dödade. IS är snart krossade. För tillfället är terrorsekten tillbakapressade till provinsen Deir al-Zor i Syriens sydöstra ände, som består av städer och byar längst floden Eufrat. I den provinsen, till en stad som heter Mayadin, har IS flyttat sin huvudstad efter att den kurdiska gruppen YPG omringade den tidigare huvudstaden, Raqqa. Raqqa, som förövrigt kommer vara helt erövrat av YPG inom några veckor, enligt YPG själva. Både YPG och den syriska armén avancerar fram i Deir al-Zor, och verkar tävla om vilka som kan lägga beslag på flest av regionens många oljefält, oljefält som berikat IS i flera år. Det är dessa strider som fått dödsstatistiken att stiga de senaste veckorna. När så krutröken mojnat efter slutstriden mot IS, finns alltså risken att nya orosmoln tätnar över regionen, då syriska armén och YPG mycket väl kan drabba samman i kampen om oljefälten.
I striden om Aleppo, som fick sitt avslut i fjol, dödades tusentals civila i de terrorbombningar som ägde rum. Tyvärr är inte bombningar av civila ett avslutat fenomen i och med erövrandet av Aleppo. I Raqqa har mellan 700-1000 civila fått sätta livet till i USA:s bombningar av staden, bombningar som verkligen behandlats i medias yttersta periferi. I de delar av Syrien som kontrolleras av YPG har USA låtit bygga militärbaser, och de har varit generösa i sitt beväpnande av YPG. Amerikanerna har i försök att ena kurder och oppositionella sunni-araber lyckats länka samman YPG med grupper inom den Fria syriska armén. Dessa grupper strider nu under namnet SDF; Syrian Democratic Forces.
Att USA och Ryssland nu båda har militärbaser i ett litet land som Syrien, skapar ännu fler orosmoln. De båda länderna säger att deras främsta mål är att bekämpa terrorism, vilket de också gjort med sina bombningar som krossat IS. Men krossandet av IS är inte anledningen till att USA bygger militärbaser i norra Syrien. Inte heller är IS anledningen till att Ryssland spenderade nästan ett år med att bomba Aleppo (IS fanns aldrig i Aleppo för övrigt). De två ländernas anledningar är som vanligt deras strategi att använda andra nationers folk i kampen mot varann. USA har gått på många smockor när det gäller Syrien och tänker nu göra allt för att behålla det inflytande de tillskansat sig i norra Syrien. Ryssland måste hålla regimen i Damaskus vid liv så inte ytterligare en, som de säger, ”marionettstat” under USA utvecklas. Så länge dessa två drakar ligger och ruvar på sina ägg innanför Syriens gränser ser freden ut att befinna sig långt bort i en fjärran horisont.
I skrivande stund nås vi av uppgifterna att Turkiet gått in med marktrupper i provinsen Idlib i nordvästra Syrien. Idlib har, under förhandlingar mellan krigets parter, blivit en fredszon där inga bombningar eller andra stridigheter får förekomma. Men som med allt annan i Syrien är denna region oerhört komplex. Stora delar av provinsen, bland annat huvudorten Idlib, kontrolleras av Hayat Tahrir al-Sham, som är en sammanslagning av terrorgrupper. Den dominerande gruppen inom HTS är al-Nusra fronten, vilket är al-Qaidas stridande gren i Syrien. Al-Qaidas närvaro i Idlib används som argument av Syriens armé och Ryssland för att fortsätta bomba regionen. Dock bombas precis som i Aleppo inte bara terrorister, utan även moderata rebeller, av regimen och Ryssland. Det är i strid mot HTS som Turkiet nu alltså hamnat. HTS kontrollerar stora delar av gränsen mellan Turkiet och Syrien, vilket, som det verkar, utlöst strider mellan HTS och turkiska armén. Turkiets president Erdogan gick på lördagen ut och sa att Turkiet kommer stödja Fria syriska armén i dess kamp mot terrorister i Idlib. Krigets parter verkar vara rörande överens om att ifall fredszonen i Idlib ska bevaras måste HTS väck.
