I morse (1 september 08. 44) kunde man läsa följande nyhetsnotis i Aftonbladet:
“Elpriset stoppar pappersproduktion”
Lessebo Paper stoppar tillfälligt sin pappersproduktion med anledning av det skenande elpriset. Under onsdagen stod brukets pappersmaskiner still, rapporterar Smålandsposten.
På det gamla pappersbruket i den södra delen av Småland produceras över 100 färgade nyanser av papper för skriv- och tryckändamål samt förpackning. Mycket har hittills exporterats vidare till kunder i Europa. Bruket, med 110 anställda, tar nu dagliga beslut om produktionen utifrån var elpriserna hamnar.
– Andra delar i produktionen kan vi påverka, men här står vi helt handfallna och bara hoppas på lägre elpriser. Vi vet inte var det tar vägen, säger vd Jens Olson till tidningen.
Nu kräver bruket att regeringen lämnar besked om åtgärder.
– Vi behöver få ett hyggligt snabbt besked. Politiken måste agera när det gäller elområdesfördelningen. (TT)
Tillverkning av finpapper startade i Lessebo 1693, alltså för 329 år sedan.
Orsaken till det höga priset som nu hotar produktionen av kvalitetspapper är inte att det har blivit dyrare att producera el i Sverige eller att vi nu har brist på elektricitet i Sverige. Det beror inte heller på att överföringskapaciteten från norra Sverige till södra Sverige, där Lessebos finpappersbruk finns, är för liten.
Orsaken är de elledningar som byggts från Sverige till EU-länderna söder om Östersjön. Europa är i dag ett av världens största underskottsområden när det gäller energi. Såväl industriproduktionen, transportväsendet och hushållens uppvärmning är beroende av import av energi.
Två länder i Västeuropa skiljer sig dock från mängden, Norge och Sverige, Framför allt tack vare den goda tillgången på vattenkraft kan överskottet av elektricitet exporteras till övriga länder i Europa. Dessa länder är i hög utsträckning beroende av fossila bränslen för att producera elektricitet. Och priset för fossila bränslen är redan mycket högt och kommer med stor sannolikhet att bli ännu mycket högre i vinter.
I Polen är det nu kö vid kolgruvorna, därför att polska konsumenter nu hamstrar kol för att inte riskera att frysa i vinter. Elbristen kommer att vara akut i stora delar av det kontinentala Europa och i Storbritannien i vinter. Men elförsörjningen blir inte bättre i Europa för att svenska elkonsumenter straffbeskattas.
Elbolagen kan göra goda vinster eftersom det är mycket billigt att producera el av vattenkraft. Men detta drabbar också alla svenska elkonsumenter. Ledande svenska politiker driver en energipolitik som innebär att vi inte bara exporter vår el utan även importerar el-bristländernas höga elpriser.
Idag är det enbart ett av riksdagspartierna, Vänsterpartiet, som kritiserar den “straffskatt” som svenska konsumenter ska betala för elexporten. Politikerna i de övriga partierna och medierna använder påståenden om att det handlar om klimatåtgärder när man straffbeskattar svenska konsumenter. Detta är naturligtvis kontraproduktivt, eftersom åtgärderna misskrediterar verkliga åtgärder för att minska konsumtionen av fossil energi.
Det är ju ännu mer uppseendeväckande att den svenska staten samtidigt har beslutat att ge sanslöst stora rabatter till utländska företag som bygger datahallar i Sverige. Vi har alltså idag en regering som driver en energipolitik som riskerar att slå ut anrika svenska företag samtidigt som vi ger hutlösa subventioner till multinationella företag, som i princip inte tillför det svenska näringsliv någonting utan endast utnyttjar tillgången på “billig” energi i Sverige.
Hans Hjälte
Se även: Osäker eltillförsel stressar företagen
Även politikerna i Norge låter elexporten driva upp de inhemska priserna:
