Den ekonomiska eliten plundrar resten av befolkningen
Mindre än tio år efter finanskrisen i september 2008 är det bäddat för en ny ekonomisk kris. Efter den förra krisen lovade USA:s regering, liksom övriga regeringar i världens största ekonomier, att upprätta nya finansiella bestämmelser som skulle respektera allmänintresset för att undvika nya kriser.
Istället har den ekonomiska eliten utnyttjat det finansiella systemet för att berika sig och stärka sin makt. Klyftorna har fortsatt att öka i allt snabbare takt. Och som vanligt har utvecklingen gått snabbast i USA.
Med USA:s centralbank i spetsen har centralbanker runt om i världens sänkt räntorna till rekordlåga nivåer, för att få fart på ekonomin. Avsikten var att de skulle vara billigt för företag att låna pengar och investera i produktion av nya produkter. På så sätt skulle den för kapitalismen så heliga ekonomiska tillväxten åter få fart.
Jovisst satte företagen igång att låna pengar. Storföretagens skulder har nämligen växt språngartat i USA. Företagsskulden har ökat med 7 800 miljarder dollar sedan 2010.
Frågan är hur de använt pengarna? Har de investerat i forskning och utveckling, i produktion, i mer ekologiska produktion för att minska koldioxidutsläppen? Nej, inte alls. Pengarna har istället främst använts för återköp av egna emitterade aktier.
Poängen med detta är att priset på aktierna stiger. Aktieägarna tjänar pengar. Redan i 2014 uppgick återköp av aktier till mellan 40 och 50 miljarder dollar per månad. Trenden har fortsatt sedan. Mellan 2010 och 2016 köpte nordamerikanska företag tillbaka sina utgivna aktier till ett belopp av 3000 miljarder dollar.
Börsuppgången i USA är resultatet av massiva återköp. Och effekten på aktiekursen har varit enormt, sedan botten på 2008 års-krisen har aktievärdet på New York börsen, Dow Jones Industrial Average, ökat med över 250 procent, det vill säga aktievärdet på New York börsen är idag två och en halvgång så mycket som det var i mars 2009, och nästan dubbelt så högt som det var innan finanskrisen. En liknande börsuppgång ägde rum efter den förra ekonomiska krisen 2002. Från oktober 2002 till samma månad 2007 nästan fördubblades börsindex.
Men varken då eller ännu mindre under den senaste börsuppgången har någon motsvarande utvecklingen skett för majoriteten av befolkningen. Den ekonomiska tillväxten i USA handlar inte längre om att produktionen ska öka för att ge människorna i landet ett högre välstånd. Det handlar istället om hur de redan ofantligt rika så snabbt som möjligt ska kunna bli rikare.
USA:s producerande storföretag, som till exempel General Motors, använder varken sin kassa eller lån enbart för att investera i den egna verksamheten, istället har man byggt upp finansiella avdelningar med uppgift att spekulera i andra marknader.
Vi har nu sett ett åskådligt exempel på hur direktörer berikar sig själva genom att flytta pengar till skatteparadis och spekulerar genom att köpa aktier i konkurrerande företag. Den svenska arbetsköparföreningen, Svenskt Näringslivs nyligen avgående ordförande, Leif Östling ägnade sig inte bara åt avancerad skatteplanering utan investerade också pengar i konkurrerande bilbolag, då han fortfarande var verkställande direktör för Scania.
Men varför ska företagsledare jobba med att försöka utveckla produktionen, när det lönar sig bättre att spekulera med pengar, speciellt när staten är så frikostig med att låna ut pengar. Så resonerar man i USA – och tydligen också i Sverige.
Den ekonomiska tillväxten i USA är främst en spekulationsbubbla, där pengar omfördelas från de fattiga till de rika. I den ”gamla goda” kapitalismens tid, strömmade en del av effekterna av den ekonomiska tillväxten även ned till vanligt folk. Numera innebär ekonomisk tillväxt istället att de allra rikaste med hjälp av staten plundrar resten av befolkningen.
Se även: USA:s katastrofala ojämlikhet och Slutet för USA:s ekonomiska tillväxt (del 1)
Hans Hjälte
Diagram 1. Återköp av aktie i de 500 största företagen i USA från 1999 till andra kvartalet 2017.
Diagram 2. Utdelning till aktieägarna i 500 största bolagen i USA från 1999 till och med andra kvartalet 2017.
Diagram 3. Jämförelse av återköp (i blått) och utdelning (i grön) mellan 1999 och 2017, och aktie index för de 500 största bolagens vid New Yorkbörsen under samma period (den röda linjen).
