Foto: Stephen D. Melkisethian.

Slutdebatten inför valet

Jag bänkade mig motvilligt framför dumburken för att se slutdebatten med partiledarna igår, fredag 9 september.

Man visade inledningsvis vilka “ämnen” som skulle debatteras. Som vanlig var det i stort sett samma ämnen som vid tidigare debatter och utfrågningar. Det var skolan, energin med mera.

Och så naturligtvis brottsligheten. Det har inte varit en enda debatt eller utfrågning där inte gängkriminaliteten behandlats. Måste det vara ett “ämne” varje gång, när det varje gång bara blir upprepningar av vad som sagts femtielva gånger tidigare?

Brottsligheten är ett problem. Men varför tar man aldrig upp den brottslighet som de fina herrarna i kostym och med attachéportföljer sysslar med. Den ekonomiska brottsligheten. Den brottslighet som handlar om skumma affärer och smarta placeringar där pengarna slussas via brevlådeföretag till nån skatteparadisö i Karibien där skatten är noll procent.

Sedan har vi muthärvor, inte minst gällande vapenhandel. Det har väl inte sålts ett enda JAS-plan eller Bofors-kanon utan att det är mutor med i denna smutsiga handel.

Och storbankerna som är inblandade i penningtvätt

Vi har också en ekonomisk brottslighet inom byggsvängen där man lurar skjortan av byggnadsarbetare från andra länder som får jobba med usla löner och taskiga anställningsvillkor. En kriminalitet som är ett hot mot byggföretag som försöker hålla sig inom lagar och (kollektiv)avtal.

Även ROT-avdrag “missbrukas”. Man gör avdrag för jobb som inte ens utförts och så vidare.

Varför ser man från myndigheter och politiken så “milt” på denna brottslighet. Visserligen skjuts det inte så mycket. Men när det gäller pengar handlar det om enorma belopp. Tiotals, ja kanske hundratals, miljarder “försvinner från skola, vård och omsorg.

Det hör till ovanligheten att dessa brottslingar haffas, ställs inför domarskranket, förklaras skyldiga och hamnar bakom lås och bom.

Skojarna i ALLRA-affären är väl ett av få undantag där de som snodde åt sig pensionspengar från pensionärer dömdes till fängelse.

Som sagt — gängkriminalitet, knarkhandel och skjutningar är allvarligt och ska hanteras med allvar. Men varför anses inte den ekonomiska brottsligheten lika allvarlig så att den också ges plats i den politiska debatten.

Sedan har vi miljöbrotten som också hamnat i bakvattnet.

Till sist, somnade jag framför TV:n och missade när man debatterade brottsligheten. Men jag kan slå vad om att det blev en upprepning av tidigare debatter och inte ett ord om de fina herrarna med kostym och attachéportföljer.

Lästips:

Rolf Waltersson

You May Also Like