Rika människor och rika länder orsakar mest koldioxidutsläpp

Den viktigaste orsaken till de ständigt ökande utsläppen av koldioxid är de enorma ekonomiska klyftorna i världen. Den lyxkonsumtion som den rikaste tiondelen av befolkningen i världen ägnar sig åt är destruktiv och drabbar alla människor.

Det finns ett starkt samband mellan rikedom och förbrukningen av fossila bränslen, ju rikare ett land är desto mer energi används där, ju rikare en människa är desto mer varor förbrukar hen och desto fler resor med bil och flyg gör hen. Detta gäller naturligtvis ett genomsnitt – där det finns många enskilda undantag.

Skillnaden i utsläpp av växthusgaser mellan rika och fattiga länder, och mellan rika och fattiga människor inom länderna är precis lika extrem som ekonomisk ojämlikhet, konstaterar World Inequality Lab, en forskningsorganisation i Paris.

“Rika individer förorenar mycket mer än låginkomstgrupper,” förklarade Lucas Chancel, World Inequalis huvudförfattare till rapporten: “En extrem illustration till detta är när miljardärer bestämmer sig för att göra en nio minuters resa till rymden. Uppskattningsvis innebär de utsläpp av 75 ton kol per passagerare.” Detta motsvarar ungefär de utsläpp som en människa som lever i ett fattigt land orsakar under hela sitt liv…

I USA släpper den fattigaste hälften av befolkningen ut cirka 10 ton kol per år per person, medan de rikaste 10 procenten släpper ut cirka 75 ton per person.

Detta innebär att för att förhindra katastrofala klimatförändringar behöver rika länder inte bara tygla förbrukningen av fossila bränslen, de rikaste invånarna i varje land måste dessutom dramatiskt minska sin konsumtion.

Det finns dessutom en enorm klyfta i utsläpp mellan länderna. De 10 procenten av de mest utsläppande länderna står för 48 procent av alla utsläpp, medan den fattiga hälften av världens länder tillsammans enbart bidrar till en åttondel av världens koldioxidutsläpp.

Europa och Nordamerika, där endast en sjättedel av världens befolkning bor har svarat för hälften av världens samlade utsläpp av koldioxid, medan Asien där 60 procent av världens befolkning lever har svarat för endast 25 procent av de samlade koldioxidutsläppen.

En ungefärlig måttstock som stämmer i stora delar av världen är att den rikare hälften av befolkningen i ett land orsakar tre gånger så stora utsläpp som den fattigaste hälften. Skillnaden mellan den allra rikaste gruppen och den allra fattigaste är enormt mycket större.

Utsläpp av koldioxid per capita i olika delar av världen 2019:

  • Blå stapel: genomsnittliga utsläpp av koldioxid orsakad av den hälft av befolkning som har lägst inkomst.
  • Grön stapel: genomsnittliga utsläpp av koldioxid orsakad av de 40 procent av befolkning som har högst inkomst, exklusive de 10 procent som har högst inkomst.
  • Röd stapel: genomsnittliga utsläpp av koldioxid orsakad av de 20 procent som har högst inkomst.

“Den fattigaste hälften av befolkningen i rika länder är redan vid (eller nära) klimatmålen för 2030 som ställts upp av rika länder, när dessa mål uttrycks per capita”, konstaterar rapporten från World Inequality Lab “Detta är inte fallet för den rikaste hälften av befolkningen. Stora ojämlikheter i utsläpp tyder på att klimatpolitiken bör rikta in sig mer på rika förorenare.”

De fossila bränslena har bildats av förmultnade växter och djur under miljontals år. Vår tillverkning av varor och transporter av dessa varor samt byggandet av hus och kommunikationsleder, samt människors resande har under de senaste 200 åren förbränt stora delar av detta förråd av fossilt kol, fossilolja och fossilgas.

Användningen av de fossila bränslena har haft en enorm betydelse och omvandlat vår värld. Det har gjort det möjligt för världens befolkning att växa från en miljard människor vid 1800-talet början till över sju miljarder. Tillgången på billig energi har gjort det möjligt att föda den ökande befolkningen och dessutom höja levnadsstandaren i stora delar av världen. Från 1820 och till nutid har befolkningen ökat ungefär sju gånger.

Men konsumtionen av de fossila bränslena har haft en baksida, som det funnits kunskap om i över 70 år, nämligen att förbränningen har ökat halten av koldioxid i atmosfären, vilket påverkar jordens klimat.

Det finns ytterligare en nackdel med förbränningen av fossilolja, fossilgas och fossilt kol, nämligen att de är ändliga resurser, som en dag kommer att ta slut. Det finns visserligen fortfarande stora mängder fossil energi lagrad i jorden. Men de allra lättillgängligaste tillgångarna och enskilt största förekomsterna är på väg att ta slut. De fossila tillgångarna finns allt djupare under jordytan och ofta mycket otillgängligt, till exempel under havsbottnen. Det betyder att det kommer att bli allt dyrare att få fram fossilt bränsle.

Ur klimatsynpunkt är detta naturligtvis bra om ökade kostnader gör det olönsamt att utvinna fossila bränslen – eftersom koldioxidutsläppen då minskar. Men effekten kommer också att leda till ökade energikostnader, vilket kommer att drabbade de fattiga länderna och den fattigaste andelen av världens befolkning hårdast.

Redan idag borde förbrukningen av de fossila bränslena minska, framför allt i de rika länderna i Nordamerika och Västeuropa som har förbrukat den största delen av de fossila bränslena och det är dessutom den rikaste delen av befolkningen i dessa länder som fortsätter att förbruka mest energi genom sin konsumtion.

En allt större del av förbrukningen av den fossila energin är rent slöseri, det vill säga den används för rika människors lyxkonsumtion samt i de rika länderna till byggandet av motortrafikleder, flygplatser, skrytbyggnader, skyskrapor utan hänsyn till behovet att minska konsumtionen av energi.

Det är dags att ransonera energiförbrukningen och se till att jordens energitillgångar används till människors grundläggande behov, inte till rika människors lyxkonsumtion. Rika länders och rika människors lyxkonsumtion är idag ett hot mot hela mänskligheten.

Projekt för att gömma undan restprodukten koldioxid, räddar inte världen från en energikris. Det innebär ett kostsamt sätt att “sopa skiten under mattan”, och innebär också slöseri med energi, eftersom det går åt energi att samla in och forsla den infångade koldioxiden samt bygga bergrum för att förvara denna restprodukt.

H Foste Hjälte

Utsläpp av koldioxid 1850 – 2020 samt kommande utsläppsprognos

Vänster stapel: Världens utsläpp av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen 1850 – 2020: totalt 2 450 miljarder ton koldioxid.

  • Nordamerika 27 %,
  • Europa 22 %
  • Kina 11 %
  • Syd- och Sydostasien 10 %
  • Ryssland och Centralasien 9 %
  • Övriga Ostasien 6 %
  • Latinamerika 6 %
  • Västasien och Nordafrika 6 %
  • samt Afrika söder om Sahara 4 %.

Mittenstapeln: För att klara av högst 1,5 C graders uppvärmning enligt IPCC: 300 miljarder ton koldioxid.

Höger stapel: För att klara av högst 2,0 C graders uppvärmning enligt IPCC: 900 miljarder ton koldioxid.

Historiska utsläpp av koldioxid i olika delar av världen

Utsläpp av koldioxid genom förbränning av fossila bränslen 1850 – 2020: totalt 2 450 miljarder ton koldioxid.

Nordamerika (blå), Europa (ljusgrön), Västasien och Nordafrika (mörkgrön), Latinamerika (ljusblå), Ryssland och Centralasien (svart), Syd- och Sydostasien (gul), Ostasien (Rosa) samt Kina (röd).

Världens energikonsumtion 1820 – 2010 per capita

Världens totala energikonsumtion 1820 – 2010

Liknande artiklar